- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
882

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

882

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 7. Intern sopbortforsling i samband med
sopförbränning; fordonet användes även för snöröjning och
trottoar-städning, varvid särskilda redskap sätts fast i stativet på
framvagnen.

Det är ingen tillfällighet att flera av de större
bostadsrättsföreningarna har ett
förvaltningsunderlag av 150—200 lägenheter. Med denna
storlek på enheten kan nämligen värmen
produceras i en gemensam anläggning, som inte
kräver särskild byggnad, och antalet anslutna
lägenheter är tillräckligt stort för att man skall
kunna ha en heltidsanställd fastighetsskötare.
Däremot kan enheten administreras på fritid.

Detta är ej möjligt för enheten på 800
lägenheter som kräver en heltidsanställd vicevärd. Ur
värmeförsörjningssynpunkt anses vidare 800
lägenheter vara ett minimum för en
kollektivanläggning i separat byggnad.

Ett förvaltningsunderlag på 3 000 lägenheter ger
utrymme för egen underhållsavdelning och
maskinutrustning för rationell renhållning, fig. 7.

Slutord

Trots den stora betydelse bostadshusens
driftkostnader har i vårt ekonomiska samhällsliv har
man hittills blott i ringa utsträckning sysslat
med dem. Om ett gynnsamt utgångsläge skall
kunna skapas för att nedbringa kostnaden för
förvaltningen och därmed bostadskostnaden,
krävs ingående studier av tidigare erfarenheter
och intresse för den förvaltningsteknik som nu
håller på att utformas. I Statens Nämnd för
Byggnadsforskning har man fått ett forum, där
dessa frågor tas upp. Men nämnden kan ej
prestera mycket utan förvaltningsföretagens aktiva
medverkan.

Förvaltningsföretagen har härvidlag en stor
mission att fylla gentemot samhället: att
tillsammans med nämnden samla in dessa
erfarenheter och sprida ut dem till projektorer och
producenter, med vilka de delar ansvaret för att de
framtida investeringarna i nya bostäder blir
väl-placerade.

• Litteratur

1. Anderberg, B: Driftkostnaderna. Byggforum 1954 h. 9 s. 31.

2. Anderberg, B: Kostnaderna för bostadshusens yttre underhåll.
Byggforum 1955 h. 2 s. 25.

3. Analys av hyreskostnaden. HSB:s byggnadstekniska utredningar
nr 3, Stockholm 1948.

4. Berniiard, H, Daiil, E, Lindell, G, Rosén, A & Wallander, S:
Varför äro våra bostadskostnader sd höga och hur skall vi kunna
sänka dem? Byggmästaren 25 (1946) h. 11 s. 176.

5. Bildmark, K: Byggnadstekniska spörsmål vid
fastighetsförvaltning. Erfarenheter och rön jämte några reflexioner över nutida
byggnadsproduktion. Bilaga till protokoll hållet vid
Länsarkitektmötet i Stockholm den 14—16 maj 1945.

6. Bildmark, K: Underhållskostnader för hyresfastigheter i
Stockholm. Statens Nämnd för Byggnadsforskning Medd. 24, Stockholm
1954.

7. Ekonomisk storlek för panncentraler. HSB:s byggnadstekniska
utredningar nr 7, Stockholm 1948.

8. Norman, E: Spörsmål kring fastighetsförvaltning. Publicerat
konferensprotokoll från SABO:s konferens i Malmö 1950. Malmö 1951.

9. Förslag till kontoplan för fastighetsförvaltningar. Statens Nämnd
för Byggnadsforskning Rapp. 29, Stockholm 1955.

10. Bredsdorff, P & Plum, N M: Indstilling till bestyreisen før
Statens Byggeforskningsinstitut vedrorende undersøgelser af
bolig-byggeriets vedligeholdelseudgifter. Köpenhamn 1954.

11. Plum, N M: Er vore bygninger rationelt dimensionerede, når
hensyn tages till såvel anlægs- som driftsomkostninger? Særtryk
Statens Byggeforskningsinst. Köpenhamn 1950.

12. Hvad koster det at vedligholde en beboelseejendom i dag? Bygge
Forum 14 (1951) h. 3 s. 69.

13. Jarle, P-0: Till frågan om bedömning av hyreslägenheters
värde. Statens Tekn. Forskningsanst. Publ. 23, Helsingfors 1951.

14. Jarle, P-0: Värdet av en lägenhet — och kostnaderna för
densamma. Statens Tekn. Forskningsanst. Publ. 105, Helsingfors 1952.

15. Lucas, E: Building repairs and maintenance: dealing with the
survey of premises, demolitions and repairs to structure and supply
services of buildings. G Newnes, London 1946.

Nybyggen________

Vägbro över Rio Das Antas. I Brasilien har över Rio
Das Antas byggts en vägbro med 7,2 m bred farbana jämte
0,9 m gångbanor (fig. 1).

Totala brolängden är 276 m, varav på mittspannet 186 m.
Detta är konstruerat som bågbro med bågarna utförda i
lådsektion med konstant bredd 1,5 m utvändigt och 0,8 m
invändigt. Höjden varierar mellan 5,0 resp. 2,0 m vid
anfangen och 3,0 resp. 1,2 m vid hjässan. Bågaxeln utgör
trycklinje för den ständiga lasten.

Rörliga lasten bestod av en 16 t vält, en 9 t lastbil och
350 kp/m2 jämnt fördelad last, vidare 150 kp/m2 vidtryck,
+ 5°C temperaturdifferens och krympning motsvarande
15°C temperaturdifferens. Största tryckspänningen blev
74 kp/cm2 för normal last och 112 kp/cm2 för exceptionell
last.

Valvstommen utfördes av en 450 t stålkonstruktion, som
sänktes med hjälp av fem 500 t hydrauliska domkrafter
(Bulletin de 1’Association Internationale des Ponts et
Char-pentes 1955 h. 14 s. 33). G Lbg

Fig. 1. Bro över Rio Das Antas i Brasilien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0902.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free