- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
886

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 TEKNISK TIDSKRIFT

kar som finns på regelbundna avstånd. Krokarna kan
klämmas fast vid bärlinan med stoppskruvar (F W
Raspass i British Plastics mars 1955 s. 86—88). SHl

Fig. 1. Ventilationstrumma av PVC förstyvad med
trådspiral av stål.

mor i gruvor, nämligen av metall eller väv. Den förra
typen är stel och därför självbärande samt hållbar, men
den är besvärlig att installera. Den senare typen är
betydligt lättare att transportera och installera, men när den,
som vanligen är fallet, har försetts med inre
förstyvnings-ringar, ger den stora friktionsförluster. Som material
används oftast jute som är brännbart och lätt möglar eller
ruttnar.

För att undanröja dessa olägenheter har man konstruerat
en trumma av polyvinylklorid (PVC) (fig. 1) som har fått
betydande användning i Europa. Den består av en 0,6 mm
folie av PVC, mjukgjord med trikresylfosfat, och
förstyv-ningsringar och kopplingar av stål. Plasten har 225 kp/cm2
brottgräns, den möglar eller ruttnar inte och underhåller
inte förbränning. Den kan användas vid temperaturer
mellan — 25 och + 60°C. Skador på folien kan repareras
genom svetsning.

För att stålringarna inte skall rosta är de helt täckta med
PVC, men de är placerade på trummans utsida så att dess
insida blir slät och ger små friktionsförluster.
Rörlängderna kopplas samman med byglar (fig. 2) som kan
anbringas eller tas bort utan användning av verktyg.
Trummorna hängs bäst upp i en eller flera bärlinor med kro-

Fig. 2. Snabbkoppling för ventilationstrumma av PVC.

Toriilajäst i USA. I början av 1955 satte man i
den andra stora amerikanska fabriken för odling av
Torula utilis på sulfitlut. Trots att det inte är ont om
proteiner i USA tycks man alltså anse framställning av
foderjäst lönande. Som bekant utnyttjar Torula såväl
gly-kosen som pentoserna i luten, medan bara den förra
kan jäsas till alkohol. Pentoserna utgör 20—85 °/o av lutens
socker.

Under andra världskriget använde man i Tyskland en
mycket effektiv kontinuerlig process för odling och
utvinning av Torulajäst. Produktionskapaciteten var ca 39 000
t/år; men på grund av bombningen blev den största
års-tillverkningen 16 500 t 1944. Den första amerikanska
fabriken byggdes för 3,5 t/dygn, men genom förbättring av
processen har tillverkningen ökats till 5,6 t/dygn. Den
nya fabriken blir något större.

Ursprungligen ansågs jäst värdefull framför allt på grund
av dess B-vitaminhalt, numera har emellertid dess
proteiner också blivit av stor betydelse. Torula- och
Saccharo-myces-jäst har ungefär samma näringsvärde. Båda
innehåller ca 50 °/o proteiner av lämplig sammansättning.
Jästen lämpar sig bra för blandad diet. Använd ensam bör
den emellertid kompletteras med metionin; av
B-vita-minerna behöver då bara B^ tillsättas (Agricultural &
Food Chemistry jan. 1955 s. 17—18). SHl

Biologisk luminiscens. Under det senaste året har man
för första gången biokemiskt identifierat komponenterna
i luminiscerande system, erhållna genom extraktion av
bakterieceller. De är delvis besläktade med B-vitaminerna.
Extraktens luminiscens bestäms av olika faktorer på
samma sätt som levande organismers.

I extrakt av eldflugor har man identifierat
adenosintri-fosfat och funnit att detta är nödvändigt för
luminiscensen. Andra undersökningar har visat att kemisk
luminiscens är förbunden med fotosyntes (Chemical &
Engi-neering News 31 jan. 1955 s. 403). SHl

Fotografiska bilder på böjlig plast. En organosolpasta
av polyvinylklorid, innehållande ljuskänsliga,
färgämnesbildande katalysatorer, mals i kulkvarn 20 h och läggs
sedan på ett bärande underlag. Produkten är ett
ljuskäns-ligt material som efter torkning och gelatinering är 75
tjockt och självbärande så att det kan dras loss från
underlaget.

Före gelatineringen kan man erhålla en fotografisk bild på
plasten genom kontaktkopiering av ett negativ.
Exponeringstiden är ca 1 min i ultraviolett ljus. Detta frigör
radikaler i plasten, vilka aktiverar metalloxider och färgbildare.
Framkallningen sker genom jämn upphettning ca 6 min
till 160°C eller kortare tid till högre temperatur. Denna får
inte variera mer än 3°C över filmen. Vid upphettning
bildas färgämnen av de ljusaktiverade ämnena i materialet
och samtidigt passiveras icke aktiverade färgbildare.

Bilden uppstår i hela det ljuskänsliga skiktet och inte
bara på dess yta. Den har därför betydande djup och
uppges härigenom ge en viss stereoskopisk effekt. Den lär ha
ovanligt stor beständighet och även tåla solljus. I
nuvarande utförande blir dess färg varmbrun, men man håller på
att utarbeta ett förfarande att framställa bilder i blåsvart
(Chemical & Engineering News 22 aug. 1955 s. 3482). SHl

Tunnskiktsindunstare med svängande skrapor. Många
ämnen, som erhålls ur lösning genom dennas indunstning,
är värmekänsliga. Så är fallet för bl.a. åtskilliga livsmedel
vilkas smak- och luktämnen och andra viktiga
beståndsdelar sönderfaller vid upphettning.

Man kan sänka indunstningstemperaturen genom
användning av vakuum, men denna metod har vissa begräns-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0906.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free