- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
890

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

890

TEKNISK TIDSKRIFT

mätnoggrannheten, vilken anses väl jämförbar med den
som erhålles vid omsorgsfull manuell mätning.

Åke Ahrnell

"Rosendahls 1853—1930—1955." Frisk lever du än i
vårt minne, bläckmästare Rosendahl", sjunger Nils Ferlin
som gammal filipstadsbo i en dikt i jubileumsskriften om
hundraåriga Rosendahls Fabriker i Filipstad. Den kända
bläckfabriken startades av veterinär Victor Rosendahl, som
drev sin industri som bisyssla ända till sekelskiftet, då
hans son tog vid som fabrikör; firman ombildades till
aktiebolag 1930.

Skriften inleds av författaren Sven Rosendahl, som
berättar högst personligt om sina förfäder inom
"bläckdynastin". Staden och företaget skildras av flera pennor, och
slutligen beskrivs tillverkningsgången för fabrikens
huvudprodukter: bläck och tusch, karbonpapper, färgband,
dupliceringsmaterial, stämpelfärger och -dynor samt
bindemedel. Alltsammans har gått in på 16 sidor liggande A4.

WS

"En färd i det välplanerade ljusets värld . . ." är en
mycket smakfullt och typografiskt skickligt gjord
28-sidig bildbroschyr, i vilken AB Elektroskandia,
Stockholm, demonstrerar sina lösningar på olika
belysningsproblem. Särskilt intressant är den tekniska
belysningsarmatur som visas.

Landelius & Björklund, Stockholm, Göteborg, Malmö,
beskriver i foldern "Självhäftände Safety-Walk" ett
halk-skydd (Tekn. T. 1951 s. 340) av ny typ, som är
självhäftan-de och kan som en vanlig klibbremsa anbringas direkt på
golvet, utan lim.

P R Mallory & Co. Inc., Indianapolis, Ind., USA, som i
Sverige representeras av AB Gösta Nyström, Stockholm,
har givit ut en sjusidig broschyr "Mallory 1 000 metal" i
vilken en tung legering beskrivs (jfr Tekn. T. 1954 s. 979).
I små stycken vägande upp till 2,5 kg har legeringen en
genomsnittlig täthet på 16,96 g/cm3 (lägsta värde 16,71
g/cm3); för delar på 2,5—5 kg är motsvarande värden
16,87 (16,50 g/cm3).

Hänt inom tekniken

Saneringsfrågan. Om stadsamhällenas förnyelse har
som bekant Bostadsstyrelsen och Byggnadsstyrelsen samt
fyra av K.M:t tillkallade sakkunniga utarbetat ett
betänkande, SOU 1954 nr 31 (Tekn. T. 1955 s. 391). Det är en
klar, lättfattlig redogörelse för saneringens förutsättningar,
som också ger värdefulla anvisningar om metodiken i
saneringsarbetet och förslag till önskvärda lagändringar.
Svenska Teknologföreningen har yttrat sig om detta
betänkande; yttrandet har utarbetats av Hugo Carlsson, Sune
Lindström och Ragnar Widegren.

Svenska Teknologföreningen anser det vara angeläget att
förnyelsen av stadskärnorna ägnas all uppmärksamhet och
att alla tillgängliga krafter mobiliseras för att lösa därmed
sammanhängande problem. Utredningen har även
redovisat de flesta av dessa problem, dock inte ett som
föreningen anser vara särskilt betydelsefullt för
saneringsarbetet, nämligen hyresregleringen och möjligheterna att
avveckla denna. En avveckling av hyresregleringen skulle
underlätta saneringen, och föreningen föreslår att
sambandet mellan sanering och hyresreglering samt den
senares eventuella avveckling utreds.

Föreningen framhåller vidare bl.a., att åtgärder endast
inom själva saneringsområdena inte kan ge en varaktig
lösning. Om man verkligen vill komma till rätta med
förnyelseproblemen, måste man målmedvetet samordna
strävanden som avser hela kommuner och ofta ännu större
regioner.

Utredningen föreslår sådan ändring av § 31 i
byggnadslagen att byggnadsnämnden får ökad rätt att föranstalta
om ändring av gällande tomtindelning. Föreningen anser
att byggnadsnämnden bör tillerkännas sådan rätt, men
framhåller att dylik vidgad initiativrätt även bör tillkomma
ägare av mark inom kvarteret.

Av mycket stor principiell betydelse är den föreslagna
ändringen av § 45 i byggnadslagen, som skulle medge rätt
för enskilda att under vissa förutsättningar få tillgripa
tomtexpropriation. Då denna ändring kan underlätta
enskilda initiativ till saneringsföretag, vill föreningen
tillstyrka den; dock bör i lagtexten klart uttryckas, att — ifall
kommunen inte själv önskar begagna sin lösensrätt —
den subsidiära expropriationsrätten i första hand bör
tillkomma sökande som äger mark inom saneringsenheten.

Utredningen har väckt frågan att till den generalplan,
som enligt utredningens rekommendationer bör upprättas
för saneringen, knyta sådana rättsverkningar att
nybyggnad icke finge företas om stadsplan strider mot
generalplanen. Hur de problem som utredningen har velat fästa
uppmärksamheten på skall lösas, bör enligt föreningens
åsikt ytterligare utredas. Detsamma gäller de juridiska
förutsättningarna för bildande av gemensam gård för flera
fastigheter.

Den övre gränsen för den statliga långivningen bör enligt
föreningen vara densamma för alla byggnadsföretagare,
oavsett om de är kommunala, "allmännyttiga",
kooperativa eller enskilda företag.

Föreningen anser vidare att, i den mån
saneringsförluster vållas av trafikregleringar, det kan vara motiverat
att kommunerna erhåller bidrag av bilskattemedel.

Slutligen understryker föreningen, att de problem, som
är förknippade med ombyggnaden av våra städer, är så
många och så svåra, att en omfattande och intensiv
forskning är en av grundförutsättningarna för att saneringen
skall kunna genomföras ekonomiskt och socialt riktigt.

Förslag till mätningskungörelse. Svenska
Teknologföreningens avdelning för Lantmäteri har yttrat sig om en
promemoria med preliminärt förslag till ny
mätningskungörelse m.m. utarbetad av K. Lantmäteristyrelsen.

Förslaget till ny mätningskungörelse bygger i allt
väsentligt på 1920 års mätningsförordning. Denna tillkom för att
höja kvaliteten och noggrannheten hos lantmäteriets
mätningar och utarbetades mot bakgrunden av
förrättningsmännens dåvarande utbildning och de tekniska hjälpmedel
som då stod till buds. Förordningen torde i ekonomiskt
hänseende ha haft ett rent korrektivt syfte med tanke på
att förrättningsmännen då själva bar upp ersättning enligt
särskild taxa för verkställda arbeten.
Mätningsförordningen av 1920 var i viss mån revolutionerande för
mätningstekniken. Den gjordes därför synnerligen detaljerad och
kom att innehålla såväl noggrannhets- som
metodikföreskrifter.

Sedan 1920-talet har otvivelaktigt de mätmetoder som
mätningsförordningen introducerade befunnits
ändamålsenliga och kommit att betraktas som mer eller mindre
självklara. Samtidigt har utbildningsnivån avsevärt höjts
och instrumenttekniken förbättrats. När därtill kommer att
lantmäteriet har förstatligats och lantmäteritaxan
omarbetats så att den icke längre har någon anknytning till
mätmetoder o.d. torde det vara uppenbart att en ny
mätningskungörelse inte behöver bygga på 1920 års förordning utan
kan grundas på en förutsättningslös bedömning av de
behov som föreligger för dagen. Avdelningen för Lantmäteri
hade därför hoppats på ett mer radikalt grepp på
problemet.

Avdelningen anser det angeläget att man inte i en
kungörelse binder utvecklingen genom detaljerade
metodikföreskrifter utan i stället lämnar rum för ett fritt
användande av nya metoder och hjälpmedel.
Metodikföreskrifterna bör sålunda rensas bort från kungörelsen. Det bör i
stället ankomma på respektive verk eller arbetsenheter att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0910.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free