- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
892

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

892

TEKNISK TIDSKRIFT

vill även ge råd om produkternas användning. Innehållet
har huvudsakligen teknisk karaktär. Utgivare är Herbert
Kastengren och redaktör är Harry Lindberg.

"Transport-Journalen" är en ny "kundtidskrift" som SJ
har börjat ge ut till tjänst för sina godstrafikanter;
tidskriften är parhäst till Semester-Journalen (Tekn. T. 1955
s. 579) som började utkomma våren 1955 för att stimulera
passagerartrafiken. Tidskriften tillhandahålls gratis på
järnvägsstationerna och hos SJ:s trafikombud. Utgivare är
Tage Berger och redaktör Sven-Eric Brunnsjö.

Svenska Mässan, som ju numera är internationell, hålles
i Göteborg den 12—21 maj 1956. Upplysningar erhålles
genom Svenska Mässan, Göteborg S.

TNC

Ordproblem

109. I januari i år kom till TNC ett brev vari upplysning
begärdes angående svenska motsvarigheter till några
benämningar på engelska som förekommit i den amerikanska
litteraturen. En av dessa benämningar var automation.
Ordet har sedan något år tillbaka varit synligt då och då
även i svensk litteratur, och de flesta tekniker torde
vid det här laget ha kommit i kontakt med det. Enligt
brevet förstås med det äldre ordet automatisering "att
en arbetscykel, som bedrivits med hjälp av en arbetare
i en maskin, kan bedrivas helautomatiskt. Med
’automation’ förstås hopkoppling av ett flertal arbetscyklar, så att
ett arbetsstycke från början till slut skall kunna
färdigställas utan manuell arbetskraft." En rundfrågning i
telefon gav som totalintryck en tydlig motvilja mot ordet
automation: det vore bättre att säga total automatisering,
eller att ställa något annat lämpligt attribut framför ordet
automatisering.

En rundfråga till TNC:s rådgivare den 1 juli, angående
ordproblem som TNC borde ta upp till behandling, ledde
bl.a. till att problemet "automation" togs upp i två
svarsbrev. Det ena var skrivet av en förespråkare för ordet i
fråga, och angav automation vara en kombination av (ett
maskineris) programstyrning och förmåga av
självkon-trollerande och självjusterande verkan i fråga om
produkten. Ur det andra brevet kan citeras: "–-skulle ordet

strängt taget betyda automatisering, kompletterad med
automatisk, fortlöpande kontroll av arbetsresultatet och

korrigering av maskinens inställning (feed-back).–-

[Men] man skulle väl till och med kunna säga att en
automatisering inte är fullständig med mindre än att en
’feed-back’ föreligger. — — — det är nog föga tvivel att orden
kommer att sammanblandas, särskilt av tidningsmän.

–-Ordet har redan i amerikanskt språkbruk förfallit

till att bli en reklamklyscha — — —."

Just när TNC fann tiden mogen att ta upp frågan i
TNC-spalten lästes i en huvudstadstidning följande uttalande i

en artikel Teknik och framtid: "–— skall vi ej låta

dupera oss av slagord och tro att ett ord som automation
i stället för det lika goda automatisering betyder att något
alldeles nytt kommit in i bilden. Vi svenskar kan ju erinra
oss hur svenska uppfinnare och industrimän genomförde
automatisering inom tändsticksindustrien redan omkring
sekelskiftet. Senare har, om än i relativt begränsad
utsträckning, liknande automatiseringar genomförts inom
ett flertal industrier. Om metoderna nu tillämpas i större
omfattning och mera konsekvent, motiverar det knappast
ett nytt ord."

En kompletterande rundfråga till ett tiotal personer har,
när detta skrives, endast hunnit besvaras av tre. En av dem
skriver "att ’automation’ icke alls är något nytt, bara ett
mer eller mindre odefinierat patentnamn på vad man
vanligen benämner automatisering samt automatisk reglering.

–-Vidare är jag — och många med mig — mycket

tveksam betr. lämpligheten att ’automatisering’ och ’auto-

matisk reglering’ sammanslås under en gemensam
beteckning." En annan skriver: "För att vara fullt uppriktig
måste jag säga, att jag inte vet vari skillnaden mellan
automation och automatisering består. Jag anser nog
snarast att automatisering är ett fullgott ord för det fenomen,
som av många kallas för automation." Och den tredje:
"Personligen tycker jag att det är beklagligt att ordet
automation skall hålla på och smyga sig in i vårt språk i
stället för automatisering, för det är ju ingenting annat.
–-Tyvärr är det väl redan för sent att hindra
nymodigheten att få fäste!"

Som framgår av dessa uttalanden — de enda som hittills
kommit till TNC — har "automation" i allmänhet mött en
negativ kritik. När flera svar inkommit skall ordproblemet
tas upp på nytt. Ytterligare inlägg motses under adressen:
TNC, Västerås.

Debatt

Väg- och fordonskommittén
inom IVA:s Transportforskningskommission
Transportforskningskommissionens väg- och
fordonskommitté har vid olika tillfällen i Teknisk Tidskrift
kritiserats av Einar Bohr, som därvid antytt, att kommittén
lede av uppslagstorka. Kritiken har framförts i samband
med anmälningar av meddelanden, som kommissionen
utgivit. Senast har Bohr behandlat en undersökning av
varm-luftsspolning av vindrutor på bussar (Tekn. T. 1955 s. 771),
vilken han ansett knappast värd publicering, då alla
hithörande förhållanden för länge sedan vore kända.

I egenskap av ordförande i väg- och fordonskommittén

vill jag gärna anföra följande:

Undersökningarna har enligt representanter för såväl be-

siktningsmyndigheten som fordons- och ventilationsteknik

ansetts vara av värde för fastställande av förhållanden,

som tidigare på lösa grunder antagits föreligga. Då im-

skydd på bussarna hittills varit ett högst ofullständigt löst
problem, har publiceringen av ifrågavarande undersökning

dessutom ansetts vara av värde för att sprida kännedom

om fakta.

De av Bohr anmälda meddelandena har endast utgjort

mellanstick i kommitténs arbete, som i övrigt inrymmer
väsentligt mer djupgående och omfattande undersökningar

och utredningar. För närmare upplysning hänvisas till
redogörelsen för Transportforskningskommissionens
årsmöte 1954, ävensom till verksamhetsberättelsen för 1955

En notis om ett av väg- och fordonskommittén igångsatt
stort utredningsarbete stod för övrigt nyligen införd i

Teknisk Tidskrift (1955 s. 675).

Då Bohr låter framskymta, att han sitter inne med goda
uppslag för utredningar inom väg- och fordonsområdet,
tillåter jag mig hemställa, att han gör sin kritik positivt
nyttig genom att antingen i Teknisk Tidskrift eller direkt
till Transportforskningskommissionen lämna några förslag.

Jag hälsar alltså Bohr välkommen med uppslag för
förverkligande av gemensamma trafik- och transportintressen.

Rolf Stéenhoff

Rolf Stéenhoff har i sitt inlägg ej framlagt några
bärande skäl varför de kritiserade undersökningarna och
publikationerna kommit till stånd. Om Transportkommissionens
väg- och fordonskommitté anser av framstående utländska
experter i vederhäftiga publikationer framlagda rön
beträffande imbildning på fordonsfönster vara "lösa
grunder" för antaganden så har kommittén därmed öppnat ett
rikt arbetsfält för sig. Kommittén torde i så fall få lov att
genom nya undersökningar ompröva all kunskap varom
kommittén ej har förstahandsinformation eller personlig
erfarenhet.

De "väsentligt mer djupgående och omfattande
undersökningar" som Stéenhoff utlovar avvaktas med intresse.

Einar Bohr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0912.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free