Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 1 november 1955 - Andras erfarenheter - Förhindrande av metallers hopskärning, av SHl - Generator-motorkombination med reglerbart, belastningsoberoende varvtal, av F Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908
TEKNISK TIDSKRIFT
Andras erfarenheter
Förhindrande av metallers hopskärning. I praktiken
sker hopskärning av metaller med nära lika hårdhet
genom svetsning i flytande eller fast fas. Är den ena
metallen mycket mjukare än den andra, kan hopskärning
även uppstå genom att den mjukare pressas in i
fördjupningar i den hårdare. Svetsning i vätskefas kan ske när
ytorna rör sig under stort tryck och med stor hastighet
i förhållande till varandra i frånvaro av smörjmedel.
Friktionsvärmet kan nämligen då bli så stort att
temperaturen stiger över metallernas smältpunkt.
Hopsvetsning i fast fas kan alltid ske när två fasta ytor
är i kontakt med varandra. Friktionen i kontaktytan är
direkt beroende av ytornas renhet. Några anser att alla
verkligt rena ytor hopsvetsas i fast fas; andra tror att
bara metaller, som är lösliga i varandra svetsas samman.
Av hittills gjorda undersökningar tycks framgå att
praktiskt taget alla metallkombinationer tenderar till
hopsvetsning i fast fas. Det enda fallet av begränsad svetsbarhet
är silver-järn vid rumstemperatur; vid 370°C visar
emellertid även denna kombination utpräglad tendens till
hopsvetsning.
Oxider hindrar direkt kontakt mellan två metallytor och
därmed svetsning i fast fas. Nötande partiklar på
osmorda, jämna ytor leder till hopskärning därför att de förra
avlägsnar den skyddande ythuden och frilägger en ren
metallyta. Denna process underlättas på jämna ytor
därför att dessa saknar fördjupningar i vilka de nötande
partiklarna kan samlas.
Titan har särskilt stor tendens till hopskärning varigenom
svårigheter uppstår vid dess bearbetning och dragning.
Orsaken härtill är att inget oxidskikt bildas på metallen
vid rumstemperatur. Ett sådant kan emellertid erhållas
genom doppning av arbetsstycket i 30 °/o väteperoxid
under 15 min eller dess upphettning i luft över 800°C.
Härigenom kunde friktionskoefficienten i ett fall sänkas från
0,65 till 0,30. Man har också funnit att titans
friktionskoefficient mot andra metaller avtar med stigande halt
syre eller kväve i titanet. Samma värden som för oxiderat
titan erhölls vid 0,8 °/o 02 eller 0,5 °/o N2.
Vissa ämnen i fast lösning i metaller tenderar att segra
vid dessas ytor och kan inverka på deras svetsbarhet i
fast fas dels genom att de neutraliserar attraktionskrafter
i metallytan, dels genom att de lättare bildar föreningar
med syre, svavel eller kväve. Hopskärning hindras
effektivare av dessa ytskikt, om de bättre än grundmetallen
motstår avnötning och sönderbrytning. I lager, som
arbetar vid förhöjd temperatur, kan vidare brott i ytskiktet
läkas genom att det i metallen lösta ämnet diffunderar
mot ytan. Denna verkan förekommer dock vanligen inte
i de lager som används i dag.
För att ett ytskikt skall kunna hindra hopskärning får
det inte vara mycket hårdare än grundmetallen. Ett
alltför hårt skikt kan nämligen lätt brytas sönder och ge
nötande partiklar. Man har t.ex. funnit att kolvar av
magnesiumlegering sliter cylinderfoder mycket mindre än
kolvar av aluminiumlegering.
Ytskiktet måste vidare ha god adhesion till grundmetallen.
De flesta oxider, som har mindre molvolym än
underlaget, spricker lätt på grund av inre dragspänningar i
skiktet. Detta är ruinerande för dess funktion som skydd
mot oxidation, men det behöver inte försämra dess
hindrande av hopskärning (E S Machlin i Iron Age 10 och
17 febr. 1955 s. 91—93, 104—106). SHI
Generator-motorkombination med reglerbart,
belastningsoberoende varvtal. En likströms seriemotor håller
en konstant hastighet oberoende av belastningen om den
tillförda spänningen är proportionell mot motorströmmen.
Detta förhållande utnyttjas i en kombination
seriegenerator—seriemotor som möjliggör inställning av motorns
Fig. 1. Kopplingsschema
för
generator-motorkombination som ger en inom
ett stort område varierbar
motorhastighet, vilken är
oberoende av
belastningen; drivmotorn har
konstant hastighet.
varvtal inom ett mycket stort område, fig. 1.
Seriegeneratorn är försedd med ett reglerfält som kan förstärka eller
försvaga generatorns seriefält. Om generatorvarvtalet är
konstant ger varje inställning av motståndet i
reglerfält-kretsen en viss i det närmaste konstant motorhastighet
över hela belastningsområdet.
Då generatorns reglerfält verkar i samma riktning som
seriefältet måste totala resistansen i reglerfältkretsen vara
så stor att generatorn ej kan generera någon högre
spänning utan hjälp av seriefältet. Generatorn får följaktligen
aldrig arbeta som kompounderad
konstantspänningsgene-rator. Då reglerfältet motverkar seriefältet kan
fältmotståndet kortslutas helt utan att maskinkombinationen
förlorar sina hastighetsegenskaper.
För att motorvarvtalet skall bli så konstant som möjligt
vid varierande last och hög motorhastighet bör motorn
arbeta högre upp på magnetiseringskurvan än generatorn
emedan generatorn i detta fall måste magnetiseras till hög
spänning och följaktligen arbetar på den flackare delen av
magnetiseringskurvan vid större last varvid spänningen ej
blir proportionell mot motorströmmen över hela
belastningsområdet.
En kombination av två standardmaskiner vilka ej
beräknats för denna driftmetod har provats, varvid motorns
varvtal sjönk avsevärt med ökad belastning vid de högre
motorvarvtalen, fig. 2. Om maskinerna konstrueras
speciellt för denna driftmetod kan mer konstanta varvtal
erhållas över hela belastningsområdet. En sådan
generator-motorkombination möjliggör nedreglering av varvtalet till
under 10 r/m och regleringsområdet kan göras så stort
som 100 : 1. Vidare ger kombinationen en enkel koppling
Fig. 2. Varvtal-momentkarakteristikor för
generator-motorkombinationen i fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
