- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
913

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1955

913

varvid provet underkastats pyrolys och den härvid
erhållna gasen analyserats.

Man kan emellertid i regel använda kromatografi i
gasfas bara på flyktiga ämnen, och endast ett litet antal
komponenter i provet kan bestämmas utan kännedom om de
i detta ingående ämnenas natur. I kromatogrammet fås
bara ett maximum för varje komponent. Metoden har
ännu inte kunnat anpassas för kontinuerlig analys.

Man har emellertid just börjat studera dess möjligheter,
och det kan därför väntas att betydande förbättringar av
sätten för provens uppsamling och mätning skall
utarbetas, varigenom metoden blir mer användbar för analys av
komplicerade blandningar. I framtiden kan man kanske
också utnyttja den för analys av mindre flyktiga ämnen
(A E Martin & J Smart i Nature 5 mars 1955 s. 422—423;
Chemical & Engineering News 11 april 1955 s. 1510). SHI

Biibbelkammare för registrering av partikelbanor. Vid

studium av elementarpartiklars sönderfall och reaktioner
med atomkärnor har man hittills använt dimkammare
och fotografiska emulsioner. Båda har fördelar men
också begränsningar. I dimkammaren kolliderar sålunda
partiklarna relativt sällan med atomkärnor därför att
avståndet mellan dessa är stort i gasen, särskilt om denna
står under lågt tryck. Partiklarna passerar därför mycket
ofta genom dimkammaren utan att någonting händer.

I fotografiska emulsioner, vilka görs särskilt tjocka,
inträffar däremot kollisioner ofta varigenom
partikelbanorna blir så krokiga att verkan av ett magnetfält inte kan
urskiljas. Vidare är emulsionerna utsatta för kosmisk
strålning och jordisk radioaktivitet så snart de tillverkats,
och efter framkallning av dem är det därför svårt att
skilja mellan olika händelser och omöjligt att säga när
de inträffat.

Bubbelkammaren ("bubble chamber") är ett nytt
instrument med vilket man hoppas att till största delen
undanröja dimkammarens och emulsionernas nackdelar samt
kombinera dessas goda egenskaper. Partiklarna skall
passera genom en kammare, innehållande en överhettad
vätska, varvid de gör spår av ångblåsor i denna.

överhettningen uppnår man genom att expandera
kammaren så att trycket på vätskan minskas vid en given
temperatur. Härvid uppstår en svårighet genom att
kokning genast börjar vid kammarens väggar varvid trycket

Fig. 1. Bubbelkammarfotografier av n-mesoner,
inkommande från vänster; t.v. först riktningsändring genom
elastisk sammanstötning med en atomkärna, sedan
avspjälk-ning av en elektron (det vågiga grenspåret) från en
pen-tanmolekyl; t.h. klyvning av en kolkärna i tre långsamma
partiklar med stor laddning.

stiger och motverkar expansionen. Man har emellertid
funnit att kammaren kan ge partikelspår, om expansionen
sker tillräckligt snabbt.

Den först byggda bubbelkammaren var 50 mm lång och
gjord av duraluminium. Expansionen skedde på 5 ms
med ett diafragma, manövrerat med tryckluft, och
kammaren var då känslig i 7 ms. Med en större pentanfylld
kammare (150 mm djup, 50 mm bred och 75 mm hög)
har man sedan tagit bl.a. bilder av mesonspår (fig. 1),
vilka kan bestå av upp till 10 ångblåsor per millimeter,
och 400 utmärkta bilder av protonspår. De senare är lika
lätta att tyda som de bästa dimkammarbilderna och ca
10 gånger noggrannare.

Ängblåsorna bildas nämligen så snabbt att spåren kan
fotograferas innan de blir förvridna genom
vätskeströmmar. I dimkammare störs de däremot vanligen genom
konvektionsströmmar i gasen. Vidare torde blåstätheten i
ångspåret vara ett säkrare uttryck för en partikels energi
än dropptätheten hos ett spår i dimkammaren (D A
Gläser i Scientific American febr. 1955 s. 46—50). SHI

Böcker

Rationelt byggeri, av B J Bamrøll. Teknisk Forlag,
Köpenhamn 1955. 302 s., ill. 13,50 dkr.

Förf. har lagt upp föreliggande redogörelse efter de
banor han anser byggeriet bör följa för att kunna öka sin
produktivitet. I det första avsnittet "Planlægning og
organisation" påtalar förf. att projekteringsarbetet ofta ägnas
för liten tid i byggeriet. "Sjældent er det heller ikke at se
byggearbejdet påbegyndt næsten samtidig med, at
projektet går i gang på tegnestuen." Det är orationellt och
fördyrande. I ett industrialiserat byggande är ett sådant
förhållande otänkbart och förf. betonar med skärpa, att det
fordras totalprojektering inom byggeriet. I denna
totalprojektering krävs ett samarbete mellan inte blott
byggherren och alla konsulter, utan även den byggande. I det
sammanhanget redogör förf. för de arbeten, som i
Danmark pågår för standardisering och typisering, enhetliga
beskrivningar och massberäkningssystem etc. Förf.
uppehåller sig en hel del vid olika företagsformer och betonar
upphandlingens betydelse. I detta avsnitt berörs slutligen
också avtalen mellan arbetsgivare och arbetare och i
samband därmed olika lönesystems anpassning till de nya
industrialiserade metoderna.

Det andra avsnittet "Mekanisering" är ett svep över alla
de nya maskiner av olika slag som i dag användes inom
byggeriet. Många av maskinerna är avbildade. Förf. skiljer
där transportmaskiner, såsom kranar och vagnar, från
maskiner som användes i själva fabrikationen, såsom
betongblandare och putsmaskiner.

I det tredje och sista avsnittet "Metodeændring og
-for-bedring" redogörs för de konstruktionsdelar, som man för
närvarande arbetar med för att framställa hus
fabrika-tionsmässigt. Förf. diskuterar lämplig storlek och
sammansättning på förekommande element med hänsyn till
kranarnas bärförmåga, transportmedlens kapacitet och
möjligheten till variation i bebyggelsen. I samband därmed
jämföres stationära fabriker med flyttbara, dvs. sådana
som uppförs speciellt för hela bostadsområden. Avsnittet
är illustrerat med bilder från moderna byggplatser runt
om i världen och med ritningar på konstruktionsdetaljer.

Boken avslutas med annonser över byggmaterial.

Det är ett stort område förf. gett sig in på att söka
sammanfatta, vilket medfört att det blivit en relativt ytlig
skumning av dagens byggeri. Dispositionen är ej
invänd-ningsfri. För det första kan man ej särskilja begreppet
metodändring från begreppet mekanisering, då ju det
senare ingår som del i det förra. För det andra hade det
varit pedagogiskt riktigare att först tala om vad modernt
byggeri innebär, innan man börjar tala om dess
planläggning och organisation trots att ordningsföljden i själva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0933.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free