Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 8 november 1955 - Nya metoder - Koncentrering, rening och polymerisernig av formaldehyd, av SHl - Epoxiplast som tätningsmedel, av SHl - Snabb bestämning av kolpulvers fukthalt, av SHl - Sopmaskin för gräsmattor, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
920
Nya metoder
Koncentrering, rening och polynierisering av
formaldehyd. Enligt uppgift kan man genom destillation av en
formaldehyd-vattenblandning med en vattenlöslig eter
erhålla renare och mer koncentrerad formalin än tidigare.
Vidare kan metoden användas för framställning av en fast
formaldehydpolymer.
Formalin i ångform och en vattenlöslig eter, t.ex. dioxan,
p- eller m-dioxan, matas in på en kolonn från vars botten
en del av vattnet och en del av etern avgår i flytande
form, medan praktiskt taget all formaldehyd lämnar dess
topp och genom en tryckreduceringsventil går till en
kondensor. Vätskan från denna matas in på en andra kolonn
från vars topp formaldehydfri eter-vattenazeotrop avgår,
medan eterfri formalin utgör restflöde från kolonnbottnen.
Destillatet samlas i ett mellankärl varifrån en del av det
går som återflöde till andra kolonnen och resten återförs
till den första.
I denna hålls trycket så högt att temperaturen är mer än
100°C, medan det i den andra kolonnen är så mycket
mindre att temperaturen där blir 40—80°C. Vid 100°C kan
nämligen monomer formaldehyd drivas av praktiskt taget
fullständigt varigenom restflödet från första kolonnen inte
behöver tillvaratas och upparbetas. Detsamma är inte
fallet vid de gängse metoderna. Vid 40—80°C går däremot all
formaldehyd i restflödet med det vatten som inte ingår i
eter-vattenazeotropen. Temperaturen är tillräcklig för att
nämnvärd mängd formaldehydpolymer inte skall bildas.
Vill man erhålla en fast formaldehydpolymer leds
destillatet från den första kolonnen till ett mellankärl från vilket
en del av det går tillbaka till kolonnen som återflöde.
Resten rinner genom en reduceringsventil till en kylare där
temperaturen är så låg att polymer faller ut. Denna
skrapas loss från kylytorna och går till ett trumfilter där den
skiljs från eter och vatten. Etern går tillbaka till kolonnen
(Chemical Engineering april 1955 s. 234, 236). SHl
Epoxiplast som tätningsmedel. Epoxiplaster har lågt
ångtryck vid temperaturer över 100°C, mycket god
adhesion till metall och glas samt är resistenta mot
kvicksilverånga, många organiska lösningsmedel och oljor. De
är därför utmärkta tätningsmedel för
högvakuumappa-rater. Tätningen uppnås vid plastens härdning och
möjliggör hållande av högt vakuum under lång tid vid så hög
temperatur som 175°C (Chemical & Engineering News
7 febr. 1955 s. 498). SHl
Snabb bestämning av kolpulvers fukthalt. Enligt
British Standard Publication No. 785 erhålls fint kolpulvers
fukthalt genom bestämning av ett provs viktförlust efter
1,5 h upphettning i en 100°C ström av syrefritt kväve.
Denna metod är relativt långsam och fordrar dyrbar
utrustning. Ett snabbare och enklare förfarande, som kan
användas av driftpersonalen, är därför önskvärt. Det
behöver inte ge större noggrannhet än ± 5 %>.
Vid en brittisk undersökning har man funnit att
bestämning av värmeutvecklingen när kolpulver blandas mèd
koncentrerad svavelsyra är en användbar snabbmetod. För
provets utförande behövs en liten oförsilvrad termosflaska
med ca 50 mm inre diameter och 75 mm höjd samt en
termometer för 0—100°C graderad i 1/5°C.
Man placerar 5 g kolpulver i kärlet och bestämmer dess
temperatur t2. Därefter tillsätts med pipett 25 ml
koncentrerad svavelsyra av temperaturen tx och blandas med
kolet genom omröring med termometern. Man avläser den
högsta temperatur som uppnås efter grundlig omröring,
dvs. ingen hänsyn tas till lokal temperaturstegring vid
ofullständig blandning. Proceduren tar mindre än 5 min
vid fukthalter på 15—50 %>.
Som utgångstemperatur vid beräkning av
temperaturstegringen kan man ta medeltalet av och t2, om de inte
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Största temperatur stegring och kolpulvers fukthalt;
- vatten, - • • - Llandebie antracit, — South Celynen,
■ ■ ■ • Horden Hutton,––Wingfield Manor.
skiljer sig med mer än 2°C. Noggrannare resultat uppnås
om hänsyn tas till kolets och syrans specifika värme och
kalorimeterns värmekapacitet. Prickas
temperaturstegringen som funktion av kolets fukthalt (fig. 1) fås en rät linje
vid 0—50 »/o fukthalt. Detta är överraskande då
svavelsyra och vatten inte ger linjärt samband mellan
temperaturstegring och vattenmängd.
Den räta linjens läge i diagrammet blir emellertid inte
detsamma för olika kolsorter. Detta beror på att värme
utvecklas vid syrans reaktion med organiska ämnen i
kolet. Dettas askhalt och svavelhalt har visat sig vara
utan betydelse, men närvaro av större mängd karbonat
inverkar; 1 g kalcit absorberar lika stor värmemängd som
utvecklas med 0,6 g vatten. Relationen mellan
temperaturstegring och kolets fukthalt beror på det förras typ och
man har gjort ett nomogram i vilket hänsyn härtill tas
(V R Gray & P F Whelan i Chemistry & Industry 5 febr.
1955 s. 126—128). SHl
Sopmaskin för gräsmattor. Så dyrt och så svårt att
uppbringa som barnarbete numera blivit är det inte
förvånande att en sopmaskin för avlägsnande av löv från
gräsmattor visat sig vara ett värdefullt hjälpmedel,
åtminstone för amerikanska villaägare och familjefäder som
måste hantera räfsan själva. Maskinen (fig. 1) är en
hybrid mellan en förvuxen mattborstningsapparat och en
gräsklippningsmaskin. Bakom detta maskineri sitter en
stor korg i vilken löven kastas upp av de snabbt roterande
borstarna. Dessas höjd över marken kan regleras, och
korgen kan lätt tas loss för tömning (Consumer Reports okt.
1955 s. 449—451). SHl
Fig. 1. [-Sopmaskin-]
{+Sop-
maskin+}
för
gräsmattor
med
ledplåten borttagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
