- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
934

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

934

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Ubåten "Sälen" efter sjösättningen i Malmö.

Ovanför manöverrummet i det tryckfasta tornet finns de
båda periskopen, som kan skjutas upp eller ned i en brunn
och som skyddas av det s.k. falska tornet, en
strömlinjeformad byggnad på ubåtens däck. Det innesluter dels det
tryckfasta tornet, dels navigationsplats vid gång i
över-vattensläge samt förutom periskopen även snorkelmast.
Ännu ett stycke akterut ligger köket, vilket inte är större
än att kocken stående mitt på durken kan nå praktiskt
taget alla sina matlagningsgrejor. Under köket finns
proviant- och kylrum.

Dieselmotorrummet är placerat akter om köket.
"Hajen"-typen har två snabbgående dieselmotorer, drivande var sin
generator. Propellrarna drivs av dessa elmotorer såväl vid
gång i övervattensläge som vid undervattensläge.
Inredningen för underofficerarna är förlagd längst akterut.

Trots att denna nya ubåtstyp är större än någon av sina
svenska föregångare är det minst lika trångt ombord. Nya
apparater och instrument har tillkommit, som alla kräver
sin plats.

Förutom de nämnda ubåtarna "Hajen" och "Sälen" har
Kockums ytterligare tre i beställning av samma serie. Ett
av tryckskroven, till ubåten "Illern", skall dock byggas
vid Marinverkstäderna i Karlskrona. AB Landsverk i
Landskrona biträder i stor utsträckning med byggandet av
ubåtsskroven.

Liksom Götaverken har Kockums sedan länge ett stort
marinritkontor. Där sysselsätts för närvarande ca 80
personer med olika projekt för K. Marinförvaltningens
räkning. Bl.a. gäller det en modifierad "Hajen"-typ (enl.
Kockums Mek. Verkstads AB). N Lll

Panncentraler med vedfliseldning. Ett ökat intresse
för eldning med vedflis och sågspån har under de bägge
senaste åren kunnat noteras. Sålunda har man inom flera
landsting planerat fliseldning i såväl nya som äldre
panncentraler vid sjukhus och andra offentliga institutioner

och även mejeri- och slakteriföreningar landet runt har
ökat sina installationer för fliseldning. Det gäller här
vanligen uppvärmning av ång- eller varmvattenpannor av
storleksordningen 40—-120 m~ eldyta.

Man kan konstatera att ett gott samarbete äger rum
mellan å ena sidan bränslekonsumenterna och å andra sidan
flisleverantörerna, dvs. skogsägarna, representerade av de
lokala skogsägareföreningarna samt deras topporganisation
Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund. Därtill har
även arkitekter och entreprenörer visat ökad förståelse för
bränslefliseldning och därmed sammanhängande problem.
I t.ex. Värmland byggs under 1955 fyra panncentraler för
fliseldning vid lasaretten i Arvika, Torsby, Säffle och
Årjäng.

Dessa panncentraler uppvisar många detaljer av intresse.
De är alla uppbyggda efter samma principschema, fig. 1,
så att man nästan skulle kunna tala om serietillverkning.
Storleken på pannorna varierar dock mellan ca 500 och
1 400 Mcal/h. Anläggningarna är goda exempel på hur man
i dag bygger en panncentral så att den blir en ljus och
trivsam arbetsplats. Pannorna tillföres bränslet bakifrån
och pannfronterna blir därigenom helt befriade från
eldningsanordningar, såsom stoker e.d.

Framför pannan får man ett obelamrat och rent
utrymme. Stora fönsterytor ger utmärkta belysningsförhållanden.
Pannorna är försedda med rökgasfläktar samt mekaniska
sotavskiljare, som håller omgivningen kring pannhusen
fria från sotflagor.

Den horisontella rökgaskanalen bakom pannorna ligger
placerad på stöd någon meter ovanför golvplanet. Denna
konstruktion visar sig ha stora fördelar, bl.a. underlättas
rengöringsarbetet. Man behöver sålunda endast öppna en
lucka i kanalen och låta kvarstående gaser "rinna ut"
innan man går in för t.ex. sotning. Anordningen har fått
livligt erkännande av de yrkesinspektörer, som tagit del
av konstruktionsritningarna.

Panncentralerna är placerade i backsluttningar, varvid
man så att säga erhållit två arbetsnivåer. Den övre
användes vid påfyllning av bränsle i de inbyggda siloutrymmena.
Härifrån kan bränslet bringas att undan för undan matas
ned, t.ex. med tillhjälp àv vibrator, till stokrarna på det
lägre planet, där pannorna står. Man slipper alltså all
upptransport av bränslet i vertikal led med därav följande
besvärligheter med olika typer av skopelevatorer.

Emedan bränsleleverantören, skogsägaren, håller ett visst
buffertlager av flis hemma hos sig, kan siloutrymmena
vid panncentralerna minskas till en volym, som endast
behöver svara mot några få dagars uppehåll i
flisleveran-serna (vid t.ex. helger o.d.). På samma gång kan också
panncentralerna ges en arkitektonisk exteriör, som inte
är alltför klumpig utan smidigt och trevligt inordnas i sin
omgivning på ett sätt som överensstämmer med den
moderna linjeföringen i dagens byggnadsstil. Hans Hedlund

Fig. 1. Schema för fliseldning sanläggning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0954.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free