- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
936

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

936

TEKNISK TIDSKRIFT

flera ton kalk på vissa sura jordar. Dessa binder
nämligen det naturligt förekommande molybdenet så att det
blir otillgängligt för växterna. Stor mängd kalk behövs för
att frigöra det, men man kan givetvis i stället gödsla med
molybden, om kalkens huvudsakliga funktion är
frigörande av detta element.

Smörjmedel med molybdendisulfid har utvecklats efter
andra världskriget (Tekn. T. 1952 s. 66). I USA tillverkar
nu mer än 30 firmor smörjfett, oljedispersioner,
hartsbundna folier och pulverformiga smörjmedel,
innehållande molybdendisulfid. Förbrukningen av dessa material är
för närvarande relativt liten, men den tycks växa snabbt.
Smörjmedlen kan användas vid —40 till ca 370°C. De är
lämpliga både för höga tryck och högt vakuum.

Andra användningsområden är t.ex. ytbehandling av
metaller. Natriummolybdat ingår i material för svärtning av
zink och sätts också till elektrolytiska bad som skall ge
blank zinkutfällning. Vidare används molybdat vid flera
fosfateringsprocesser. Ett skyddsskikt för stål består i
huvudsak av järnmolybdat. Molybdatjoner i lösning
verkar som korrosionsinhibitorer och har fått någon
användning som sådana fastän molybdaten är relativt dyra.
De är nämligen verksamma i mycket liten koncentration,
är stabila och icke giftiga.

Inom keramisk industri används molvbdenoxid för
ökning av enskiktsemaljs vidhäftning och för färgning av
emalj som gjorts opak med titanoxid. Blymolybdat
används i någon utsträckning som vitt pigment i glas och
molybdenoxid sätts till vissa glassorter för minskning av
deras ytspänning (B H Danziger & C H Kline i Chemical
& Engineering News 17 jan. 1955 s. 268). SHl

Austenitiska niangan-kromstål. Det är väl känt att
austenitiska stål kan erhållas genom legering med såväl
mangan som nickel fastän den senare metallen vanligen
används. Mangan utnyttjas emellertid av några stålverk
vid framställning av rostfria, austenitiska stål. Ett sådant
innehåller 10 °/o Mn, 18 °/o Cr, 2 %> Ni och är stabiliserat
med titan. I jämförelse med titanstabiliserat 18-8-stål har
det följande mekaniska egenskaper:

Brottgräns 0,2-gräns Förlängning
kp/mm2 kp/mm2 °/o

Mangan-kromstål ........... 77 52 26,5

18-8-stål .................... 74 30 57,5

Mangan-kromstålet har alltså avsevärt mindre seghet än
18-8-stål. Orsaken härtill är sannolikt att det ungefär till
hälften har ferritstruktur. Ett rent austenitiskt stål, som
kan väntas ha lika stor seghet som 18-8-stål, skulle kunna
erhållas genom ökning av mangan- eller nickelhalten.
Mangan-kromstålets struktur förändras inte genom
upphettning till 850°C i upp till 1 000 h, och stålet försprödas
härvid inte. Värmebehandling vid 650°C medför däremot
utskiljning av o-fas i ferritens korngränser, åtföljd av
allvarlig försprödning.

Mangan-kromstålets resistens mot kokande 65 °/o
salpetersyra är avsevärt mindre än 18-8-ståls och 17 °/o
kromståls. Liksom dessa material angrips det emellertid inte
av luftade lösningar av 50 °/o ättiksyra, 25 % citronsyra,
50 %> fosforsyra, 5 °/o aluminiumklorid och
ammonium-aluminiumsulfat vid 30 eller 50°C. I en mättad lösning av
svaveldioxid är mangan-kromstålet och 18-8-stål passiva,
medan kromstålet korroderas, och i 10 °/o
zinkkloridlös-ning angrips mangan-krom- och kromstålet, medan
18-8-stål är resistent.

I industriatmosfär (Birmingham) har betade plåtar av
mangan-kromstålet visat sig rosta snabbt, medan
kromstålet fick bara isolerade rostfläckar och 18-8-stålet inte
rostade. Polerade plåtar av samma material rostade
långsammare men rangordningen mellan dem förblev
oförändrad.

Det är känt att allvarligt punktangrepp sker på rost-

fritt stål, om det utsätts för lösningar, innehållande
järnjoner (eller joner av vissa andra metaller med två
oxidationssteg) tillsammans med klorjoner. Korrosionen kan
emellertid hindras genom tillsats av tillräcklig mängd
oxidationsmedel, t.ex. nitrat, kromat eller järn (III) joner. Den
mängd oxidationsmedel som behövs för att hindra
punktangrepp kan därför anses vara ett mått på ett ståls
resistens mot denna form av korrosion.

Vid prov har det visat sig att 4 °/o ammonium järn (III)
sulfat räcker för passivering av 18-8-stål medan mer än 7 °/o
behövdes för hindrande av punktangrepp på krom- och
mangan-kromstålet. Vidare iakttogs att angreppet på det
senare var betydligt starkare än på det förra vid en
koncentration strax under den passiverande. Alltså har
18-8-stålet betydligt bättre resistens mot punktangrepp än de
båda andra, och kromstålet har något större resistens än
mangan-kromstålet (G N Flint & L H Toft i Metallurgia
mars 1955 s. 125—129). SHl

Återvinning av mangan vid ståltillverkningen. Många
järnmalmer innehåller mangan som pyrolusit (Mn02) eller
mangansilikat, och manganmalm sätts ofta upp i
masugnar. En del av manganet går i masugnsslaggen, och vid
tackjärnets färskning genom bessemer- eller
martinprocessen oxideras nästan allt resterande mangan och går i
slaggen. Man måste därför vid ståltillverkningen sätta till
mangan under uppkolningen strax före stålets tappning.

I USA, där rika manganförekomster saknas, anses
bearbetning av masugnsslaggen inte lönande, men man har
länge studerat möjligheten att åtei^inna manganet vid
ståltillverkningen genom behandling av slaggen (Tekn. T. 1952
s. 1074). Det har emellertid nu föreslagits att avlägsna och
återvinna det ur tackjärnet före färskningen för att man
skall slippa bearbeta den fattiga slaggen.

Härvid leds klor genom det smälta tackjärnet varvid
mangan- och järnklorid bildas och går bort i gasform. Vid
laboratorieprov har man på detta sätt minskat ett
tackjärns manganhalt från 0,6 till ca 0,04 °/o. I kommersiell
skala kan processen utföras i en apparat liknande en
bessemerkonverter. En del av kloriderna kan utvinnas i fast
form, och de sista spåren kan slås ned med vatten. Genom
behandling med alkali överförs kloriderna till hydroxider
vilka reduceras till ferromangan (Industrial & Engineering
Chemistry mars 1955 s. 9 A). SHl

Framställning av bensoesyraderivat. Bensoesyra har
fått liten industriell användning. Det viktigaste av dess
derivat är p-tert-butyl-bensoesyra (PTBBA). Man
undersöker emellertid också möjligheterna att utnyttja PTBBA’s
homologer inom industrin.
PTBBA har fått användning inom färg- och
fernissindu-strin, då den delvis kan ersätta fettsyror vid tillverkning
av alkydhartser som härvid ger läcker med bl.a. snabbare
lufttorkning, kortare bränntid, större hårdhet, bättre glans,
färg och resistens mot tvål och kemikalier. I alkyder,
innehållande 35—40 °/o ftalsyraanhydrid, kan denna ersättas
med PTBBA till 7—13 °/o av sin vikt.
Ett annat användningsområde är som mjukningsmedel
för vinyl- och cellulosaplaster, varvid PTBBA förestras
med alkoholer eller glykoler, såsom dietylen- eller
dipro-pylenglykol. Metallsalter av PTBBA, t.ex. strontium-,
barium- och kadmiumsalterna, har visat goda egenskaper som
värme- och ljusstabilisatorer i vinylplaster. Andra
metallsalter kan användas som torkmedel i färger,
konserveringsmedel för oljor och fetter, korrosionsskydd,
specialtvålar, insektsbekämpare m.m.

Vid framställning av PTBBA alkyleras först toluen ur
petroleum satsvis med isobutylen till tertiär butyltoluen
(TBT), som sedan oxideras med komprimerad luft vid
kobolt som katalysator i en autoklav av rostfritt stål.
Tryck och temperatur är 3,5—5 at ö resp. 150—175°C.
Det har visat sig lämpligast att oxidera endast 50 °/o av
TBT i varje sats, då annars större mängd neutrala bipro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0956.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free