- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
942

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1955 - Fartygsånganläggningars uppbyggnad, av Eric Olderin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

942

Fig. 1. ökning i termisk verkningsgrad genom
mellanöver-hettning till olika temperaturer; ångtillstånd före turbin
103 at a, 535°C.

får man avväga vinsten i verkningsgrad och den
komplikation i anläggningen, som ett större
antal avtappningsställen alltid medför. I allmänhet
nöjer man sig med två till fyra
avtappningsställen på fartyg med numera vanliga tryck.

Den tredje möjligheten att förbättra processen
är att höja del verkningsgraden i
överhettningsområdet genom temperaturhöjning, varvid den
övre gränsen bestäms av materialets
varmhållfasthet. När denna gräns är uppnådd kan man,
utan att tillgripa material med högre
varmhållfasthet, höja delverkningsgraden genom
mellan-överhettning (Tekn. T. 1955 s. 646). Vid
mellan-överhettning blir värmetillförselns
medeltemperatur högre och därmed delverkningsgraden
bättre. Mellanöverhettningens placering i
expansionsprocessen får väljas noga med hänsyn till
expansionens slutpunkt i det fuktiga området, för att
icke värmeförlusten till kondensorn skall öka
utöver optimala värdet.

Två olika system för mellanöverhettning
förekommer, dels med högtrycksånga, dels med
rökgaser. Det förstnämnda systemet har använts på
kolvångmaskiner och då vanligen för att få ned
ångans admissionstemperatur med hänsyn till
cylindersmörjningen och samtidigt tillföra
värme senare i expansionsprocessen.
Mellanöverhettning med rökgaser användes mest på
stationära turbinanläggningar och har endast i
enstaka fall kommit till användning på
amerikanska fartyg. Mellanöverhettning komplicerar
rörsystemet och minskar därigenom
driftsäkerheten. Utvecklingen på detta område är dock
icke slutförd och pannbyggarna arbetar
fortfarande för att finna en för fartyg lämplig
konstruktion av rökgasmellanöverhettare med
möjlighet till god reglering av ångtemperaturen.
Mellanöverhettning förbättrar betydligt en
anläggnings termiska verkningsgrad1, fig. 1.

Förbättring av pannverkningsgraden, under
förutsättning av rationellt ordnad
matarvattenförvärmning och eldningsanordning, är endast
möjlig genom minskning av skorstensförlusten,
vilket vanligen redan skett genom förvärmning
av förbränningsluften med avgaser. Med hänsyn
till korrosionsfaran, särskilt vid eldning med

TEKNISK TIDSKRIFT

svavelrika oljor, vill man dock icke sänka
avgastemperaturen under ca 160°C, vilket ger en
pannverkningsgrad av ca 90 %.

En annan anordning för minskning av
skorstensförlusten är ekonomisern, som kan tillåta
en lägre avgastemperatur. Härvid förvärms
ma-tarvattnet med ångavtappning endast så högt,
att fuktutfällning på ekonomiserns väggar vid
matarvattnets inlopp förhindras.
Förbränningsluften förvärmer man då med avtappningsånga
(Tekn. T. 1954 s. 1015) och kan då få en viss
termisk vinst2 (fig. 2).

Anordning av hjälpmaskiner

Hjälpmaskinerna på en ånganläggning är
många och deras verkningsgrad är som följd av
deras små effekter lägre än huvudmaskinens.
Det gäller därför, att i största möjliga mån
neutralisera hjälpmaskineriets sänkande
inverkan på anläggningens totala verkningsgrad.
Olika möjligheter att ordna driften av
hjälpmaskineriet har behandlats av I Jung3.

Maskineriet på ett tankfartyg kan t.ex. bestå av
två ångpannor som lämnar ånga till ett
ångturbinaggregat med en högtrycksturbin och en
lågtrycksturbin, vilka via en dubbelreduktionsväxel
driver propellern. I lågtrycksturbinhuset är även
en backturbin inbyggd. Ångan från
lågtrycksturbinen går till kondensorn, och kondensatet
därifrån uppfordras med en kondensatpump
genom luftsugarnas kondensorer och en
lågtrycks-förvärmare till en avgasare-förvärmare. Här
finfördelas kondensatet och uppvärms till
kokpunkten för avgasning. En matarpump befordrar
kondensatet från avgasaren, eventuellt genom en
högtrycksförvärmare till ekonomisern och
därifrån till pannan.

Flertalet hjälpmaskiner drivs i allmänhet
elektriskt från turbogeneratorer. I övrigt kan det
finnas turbindrivna lastoljepumpar och en
ång-transformator för generering av lågtrycksånga
till lastuppvärmning och rengöring av tankar.

En maskinanläggning med relativt måttlig
effekt och icke så höga krav på bränsleekonomin,
kan utföras mycket enkelt med endast lågtrycks-

Fig. 2. Termisk vinst genom ångluftförvärmning i olika
antal steg; ångtryck 100 at ö, ångtemperatur 510°C,
mottryck 0,04 ata.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0962.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free