- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
943

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1955

943

Fig. 3. Turbin- och kondensor anläggning; MT
liuvudtur-bin, AT hjälpturbin; k kondensering, m mottryck, e relativ
h jälpmaskineffekt.

Fig. 4. Anläggning med ångintappning; MT huvudturbin,
AT hjälpturbin; k kondensering, m mottryck, i intappning,
e relativ hjälpmaskineffekt.

förvärmare, avgasare och ekonomiser. En sådan
anläggnings bränsleförbrukning torde ligga vid
270—280 g/hkh vid ångtrycket 32 atö och
380°C ångtemperatur.

Vid högre krav på bränsleekonomin har man,
speciellt i England, använt luftförvärmning med
rökgaser och matarvattenförvärmning i tre steg
med avtappad ånga. Denna anordning ger en god
ekonomi, men luftförvärmaren har visat sig vara
svår att hålla ren vid askrika oljor och är
dessutom vid vissa driftförhållanden utsatt för
korrosion. Högtrycksmatarvattenförvärmaren är
konstruktivt besvärligare än
lågtrycksförvärma-ren. Samma ekonomi kan man emellertid få vid
användning av ekonomiser och luftförvärmning
med avtappad ånga, eventuellt i två steg (Tekn.
T. 1954 s. 1015). Denna anordning är något
enklare och driftsäkrare.

Huvudturbinen, som arbetar med en eller flera
avtappningar för värmeändamål, kan betraktas
som en turbinanläggning bestående av en
kon-denseringsturbin MTk (fig. 3), vilken arbetar
parallellt med en eller flera mottrycksturbiner
MTm, vilkas avloppsånga utnyttjas för
värmeändamål.

Kondenseringsturbinens termiska
verkningsgrad utgör ca 25 % medan mottrycksturbinens,
om värmet i dess avloppsånga tillvaratas, är ca
85 %. Det är därför ur ekonomisk synpunkt
önskvärt att erhålla en så stor effektandel som
möjligt genom mottrycksånga. Detta skulle
innebära en strävan att från huvudturbinen avtappa
all den ånga, som åtgår för värmeändamål på en
ånganläggning, såsom förvärmning av
matar-vattnet och förbränningsluften, evaporering,
alstring av lågtrycksånga etc.

Denna strävan kan i praktiken realiseras
endast till en viss gräns. Det finns nämligen alltid
på en ånganläggning ett större eller mindre antal
ångdrivna hjälpmaskiner, som av flera orsaker
är lämpliga att köra med mottryck och deras
avloppsånga kommer då i första hand att
användas i stället för avtappningsånga från
huvudturbinen. I vissa fall kan mängden av
hjälpmaskinernas avloppsånga vara så stor, att den
icke helt kan absorberas av de
värmeförbrukan-de apparaterna, och i sådant fall kan man med
fördel intappa överskottet i ett lämpligt steg i
huvudturbinen. Den termiska verkningsgraden
för den intappade ångan blir givetvis låg och
förfarandet får betraktas som nödåtgärd.

Betecknas bränsleförbrukningen för enbart
huvudturbinen med b0 (g/hkh), huvudturbinens
effekt PM, hjälpturbinens effekt med PA— ePM
och isentropiska verkningsgraden för
huvudturbinen rjM och för hjälpturbinen Va — cVm’ blir
den gemensamma bränsleförbrukningen

=4+f)

Om det finns flera hjälpturbiner med olika
effekter och verkningsgrader får man beräkna
den totala relativa hjälpeffekten Se och ett
medelvärde a = 2e/2ce. Den gemensamma
bränsleförbrukningen blir då

b = b0 (1 + ö2e)

Hjälpturbinernas verkningsgrad är som nämnts
alltid lägre än huvudturbinens, tabell 1. För
enkla, enhjuliga turbiner, som vanligen används
för drift av t.ex. pumpar, är verkningsgraderna
betydligt lägre än för turbogeneratorer med
deras mer komplicerade skovelsystem. Vid
mot-trycksdrift (ATm) får dock avloppsångmängden
ej överstiga behovet för förvärmningen. Om
avloppsmängden blir större måste överskottet
in-tappas i huvudturbinen, fig. 4.

Man kan även tänka sig olika kombinationer
av hjälpmaskinerisystem, och för en aktuell
maskinanläggning har några varianter för
hjälpmaskindrift genomräknats, tabell 2. Vid val av
arrangemang får man ta hänsyn till följande.

Tabell 1. Data för hjälpmaskiner; v a = 0,80 för
huvudturbinen

Symbol Va ^e Va

a = „— c = -

/» ^ce vm

Turbogeneratorer

Kondensering ... ATk 60—65 1,25—1,35 0,75—0,80

Mottryck ....... ATm 65—70 1,15—1,20 0,83—0,87

Intappning ..... ATi 70—75—1,10—1,17 0,85—0,91

Enhjuliga turbiner
(till pumpar m.m.)

Kondensering ... ATk 15—30 2,5—5,0 0,20—0,40

Mottryck ..............ATm 25—40 2,0—3,3 0,30—0,50

Intappning ..........ATi 25—40 2,0—3,3 0,30—0,50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0963.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free