- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
946

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

946

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Högsta [-rekommenderade-]
{+rekommendera-
de+} ängdata för
fartygsturbiner

enligt
Pame-trada.

verkliga kostnaden för ifrågavarande apparat
för bedömning av lönsamheten av den föreslagna
förbättringen.

Man finner att vid de små effekter, som
kommer i fråga för de flesta fartygsanläggningar —
10 000 hk eller därunder — möjlighet ej ges till
större investeringar än ca 50 000 kr. för att spara

1 g/hkh. För ett ångkraftverk med 100 000 hk
effekt blir denna siffra vid t.ex.
belastningsfaktorn 0,5 och utnyttjningsgraden 0,9 av
storleksordningen 0,25 Mkr. Då priset på värmeväxlare,
pumpar o.d. på intet sätt stiger proportionellt
mot dessas prestanda förstår man att en
fartygs-ånganläggning för att vara lönsam måste bli
vida enklare än en stor landanläggning.

Val av ångdata

Vilka ångdata, som skall väljas för en viss
far-tygsånganläggning är ävenledes huvudsakligen
ett ekonomiskt problem och ej, såsom ofta
antydes, en fråga om personalens säkerhet,
maskineriets driftsäkerhet eller teknikens status.

Anskaffningskostnaderna för maskineriet
stiger med höjda ångdata till följd av dyrare
material i turbiner, pannor, rör och ventiler,
samtidigt som godstjocklekarna ökas för att motstå
det högre trycket och den högre temperaturen.
Det enda som blir billigare är kondensorn, i
vilken en mindre kvantitet ånga skall
kondenseras. Samtidigt som anläggningen blir dyrare,
minskar emellertid bränsleförbrukningen och
därmed bränslekostnaderna. Summan av
årskostnaderna för kapital och bränsle kan under
sådana förutsättningar antas få ett minimivärde
vid ett visst ångtillstånd. De ångdata, vid vilka
minimivärdet erhålles, kommer givetvis att
variera med axeleffekten.

En detaljerad undersökning av vid vilka
ångdata minimikostnaderna erhålls har gjorts i
USA1. Dessa värden har sedan av Pametrada4

transformerats att gälla i Storbritannien, där
man har ett helt annat förhållande mellan
materialpriser och arbetslöner än i USA. Resultaten
av Pametradas undersökning (jfr Tekn. T. 1955
s. 941) har publicerats i form av en
rekommendation för val av ångdata (fig. 1).

För besvarande av frågorna, om Pametradas
rekommendation kan följas även i Sverige och
vilken skillnad man kan få för tankfartyg och
torrlastfartyg, har följande undersökning gjorts.
Möjlighet att besvara dessa frågor har erhållits
sedan ett flertal turbindrivna fartyg levererats,
offererats och projekterats vid flera svenska
varv och turbinmaskineriets teknik i detalj har
börjat bli känd för dessa. I beräkningarna har
vissa uppgifter dock hämtats från annat håll1.
Tre olika, för svenska förhållanden aktuella
effekter har studerats, nämligen 8 000, 11 500
och 15 000 hk, och studien har genomförts för
såväl tankfartyg med ca 300 dygn/år till sjöss
som för torrlastfartyg (lastlinjefartyg) med ca
200 dygn/år till sjöss. Anskaffningsvärdet för
maskinerier har i detalj förelegat eller beräknats
för två ångtillstånd, nämligen 32 at ö, 400°C, och
42 atö, 450°C.

Med hjälp av dessa värden har koefficienter för
jämförelse med de amerikanska värdena kunnat
uppställas och svenska anskaffningspriser för
maskinerier med en serie ångdata sedan kunnat
uträknas. Bränsleförbrukningarna för de olika
maskinerierna bygger på erfarenheter från
provturer med turbindrivna tankfartyg, genomförda
värmebalanser och uppgifter i litteraturen5.
Samtliga maskinerier har varit eller tänkts
utförda med två avtappningsförvärmningar och
ekonomiser, fig. 2.

Att ej matarvattenförvärmning i flera steg och
rökgasluftförvärmning valts ens vid de högre
trycken, där den höga koktemperaturen ger möj-

Fig. 2. Principschema för ånganläggning; = ånga, -

kondensat; 1 ångpanna, 2 överhettare, 3 ekonomiser, 4
ångluftförvärmare, 5 högtrycksturbin, 6 lågtrycksturbin, 7
backturbin, 8 kuggväxel, 9 kondensor, 10 kondensatpump,
11 matarvattenförvärmare, 12 avgasare-förvärmare, 13
matarpump.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0966.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free