Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1955 - Fartygsånganläggningars ekonomi, av Jan Stefenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1955
947
Fig. 3. Ångtillståndets inverkan på årskostnader och bränsleförbrukning, t.v. för tankfartyg med 300 dygnlår till sjöss,
t.h. för torrlastfartyg med 200 dygnlår till sjöss; bränslepris 80 kr/t, årlig kapitalkostnad U °/o; 32 at ö, 400°C bas; 1 32
at ö, 400°C, 2 32 at ö, 450°C, 3 32 at ö, 480°C, 4 42 at ö, A50°C, 5 42 at ö, 480°C, 6 62 at ö, 450°C, 7 62 at ö, 480°C, 8 55 at ö,
510°C.
lighet att använda ända upp till fem stegs
förvärmning om man även har
rökgasluftförvär-mare, beror dels på att ångtillståndets inverkan
på ekonomin då ej framträder lika tydligt, dels
på att vissa redare ej vill ha
rökgasluftförvärma-re. Risker för brand i dessa anses föreligga,
särskilt på tankfartygen, vilka har så korta
liggetider i hamn att luftförvärmarna ej kan få den
vård, som anses nödvändig. Utan
rökgasluftför-värmare kan ej mer än två stegs
matarvattenförvärmning användas, emedan rökgaserna vid
ytterligare förvärmning ej kan kylas tillräckligt
i ekonomisern för en godtagbar
pannverknings-grad.
Resultaten av undersökningen om
ångtillståndets inverkan på årskostnaderna (fig. 3) visar
god överensstämmelse med Pametradas
rekommendation (fig. 1), speciellt för torrlastfartyg.
För tankfartyg med 8 000 hk maskineri skulle det
bära sig att använda endera 32 eller 42 at ö och
480°C i stället för Pametradas 32 atö 450°C,
men vinsten, några tusen kronor per år, torde
knappast motivera den högre kapitalinsats, som
fordras i samband härmed, allrahelst som en
klar tendens finns hos redarna att göra visst
avkall på den teoretiska lönsamheten för att få
anskaffningskostnaderna för ett nybygge så låga
som möjligt.
Ur kurvorna kan vidare utläsas att ytterligare
tryckstegringar (5—6 och 7—8) ej är
lönsamma, utan fordrar stora investeringar utan att ge
motsvarande bränslebesparing. Att
experimentanläggningar med höga tryck ändå har kommit
till utförande torde bero på att en tryckstegring,
dvs. koktemperaturförhöjning, fordras för att en
fullt utbyggd avtappningsförvärmning skall
kunna införas. Denna skall då återvinna
lönsamheten. Vidare måste den som spekulerar i
framtida mellanöverhettning räkna med höga
ångtryck. Erfarenheter från högtrycksanläggningar
är då givetvis av värde.
Att tryckstegringar ej blivit lika gynnsamma
som temperaturstegringar kan till viss del bero
på att material med hög kryphållfasthet
(krommolybdenstål) av säkerhetsskäl används redan
vid lägre temperaturer, och att det därför ej är
förenat med stora kostnader att höja
temperaturen något. I detta sammanhang måste påpekas
att man ej har fritt val av temperatur och tryck
i förhållande till varandra, utan alltid måste ta
hänsyn till fukten i turbinens sista steg.
Slutligen kan konstateras, att det är relativt
små penningbelopp som står på spel vid val av
ångdata, och att lika eller mera betydelsefulla
avvägningar ur ekonomisk synpunkt finns på
annat håll i turbinmaskineriet, såsom skall visas.
Lönsamhet för värmeväxlare
Om man dividerar en maximalt lönsam
investering med den i verkligheten erforderliga
investeringen, får man en dimensionslös konstant
E, som utgör ett mått på lönsamheten för en
viss förändring av en ånganläggning. Om E > 1
är förändringen lönande. Genom att räkna ut E
för diverse olika förändringar och tabellera
resultaten får man i överskådlig form en indika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
