- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
949

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1955

949

Fig. 6. Inverkan
av
lastoljepumpars kapacitet
för 40 000 t
tankfartyg.

oljepumparna har så kort drifttid per år, att
underhållskostnaderna bör bli lägre än för
huvudmaskineriet. Tid för lastning och efterlänsning
av tankar liksom även extra tid för arbeten
ombord för varje resa har hållits konstant i vart
och ett av de tre fallen, oberoende av
lossningstiderna.

Som jämförelsebas för beräkningarna har valts
ett "idealfartyg", som ej ligger stilla i hamn
utan är hela sin servicetid till sjöss utförande
nyttigt transportarbete. Några kapitalkostnader
för pumpanläggning belastar ej detta fartyg,
varför absolutvärdena av beräkningen blir utan
praktiskt värde. Det är skillnaderna i årsintäkter
och kostnader som är av intresse, fig. 4—6. I
"förlusten" har bunkerkostnaderna och
kapitalkostnaderna för pumpanläggningen inarbetats.

Eftersom kurvorna är mycket branta vid låga
pumpkapaciteter kan man lätt göra förluster på

Fig. 7. Optimal [-lastoljepump-kapacitet-]
{+lastoljepump-
kapacitet+} för
tankfartyg.

0,25 Mkr/år, om man väljer för låg
pumpkapacitet, medan förlusterna vid för hög
pumpkapacitet, huvudsakligen erhållna genom
kapitalkostnader för pumpanläggningen, är obetydliga.
Speciellt är det viktigt att man har stor
pumpkapacitet, om ett fartyg skall gå på en kort trad, där
givetvis lossningstiderna har större betydelse,
fig. 7.

För att ett fartyg skall vara så användbart
som möjligt i olika trader, bör man sålunda
åtminstone för "supertankers" välja
pumpkapacitet efter den kortaste routen. Så synes man, att
döma av de stora oljebolagens
rekommendationer, även för närvarande göra.

Evaporatorns inverkan på ekonomin

På turbinfartyg installerade evaporatorer var
tidigare av högtryckstyp, hade ganska liten
kapacitet och fordrade mycket underhållsarbete i
form av saltknackning, varför de som regel endast
användes för komplettering av
matarvattenför-rådet. I och med att lågtrycksevaporatorn
introducerades, kom emellertid evaporatorns
betydelse i ett annat läge. Med en lågtrycksevaporator
kan man utan alltför mycket rengöring och
underhållsarbete kontinuerligt framställa
färskvatten för såväl besättningens som maskineriets
behov, och stora förråd behöver ej medtas för
någondera.

Som regel utrustar man ett fartyg med två
evaporatorer, där var och en dimensioneras för
hela behovet. Dessa lågtrycksevaporatorer med
alla tillhörande pumpar, kondensorer, kylare,
sugare etc. betingar dock ett större
anskaffningspris än de gamla högtrycksevaporatorerna.
Genom att man kan genomföra en resa i last
nästan helt utan färskvattenförråd ökar
emellertid fraktintäkterna.

Kostnaden för evaporerat vatten vid
avtapp-ningsdrift av evaporatorn rör sig om 2 kr/t,
medan inköpspriset för färskvatten varierar
mellan 0,20 och 1 kr/t. Väljes ett merpris för
evaporerat vatten av 1,50 kr/t och kan man räkna
med en fraktsats av 5 kr. per 1 000 t och nautisk
mil finner man, att vinsten för ett stort fartyg på
de vanliga oljerouterna uppgår till ca 50 000
kr/år. Häri har ej kapitalkostnaderna inräknats,
eftersom klassificeringssällskapen fordrar
eva-poratoranläggning på turbindrivna fartyg, och
det är svårt att bedöma, vilket som är det
billigaste alternativ, som skulle godkännas. En
årskostnad av ca 5 000 kr. kan kanske synas rimlig.
Vinsten av att evaporera färskvatten för
dome-stika behov varierar med besättningens storlek
och avståndet mellan lastnings- och
lossningshamnarna, fig. 8.

De vinster som erhålls är av samma
storleksordning som vid övergång till optimala ångdata,
vilket är ett överraskande resultat. Även på
die-seltankfartyg torde det vara lämpligt att instal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0969.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free