- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
950

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

950

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 8. Vinst genom ökade fraktintäkter vid successiv
evaporering av färskvatten för besättningens behov;
vattenförbrukning 200 l per man och dag; ca 40, 46 och 52
besättningsmän på resp. 20 000, 30 000 och 40 000 t
tankfartyg.

lera lågtrycksevaporatorer och evaporera vatten
för besättningens behov med hjälp av t.ex. ånga
från avgaspannan. Man får dock för dieselfartyg
räkna med något högre kapitalkostnader,
eftersom evaporatorer ej fordras av klassen.

Litteratur

1. Mac Millan, D C & Ireland M L: Economic selection of steam
conditions {or merchant ships. Träns. SNAME 56 (1948) s. 149.

2. Davis, A W: Trends in the choice of machinerg for oceangoing
merchant vessels. Träns. Inst. Eng. & Shipbuilders in Scotland 93: 6
(1949—1950) s. 382.

3. Tingey, R H: Some aspects of modern tankers. Amer. Petroleum
Inst. Proc. 30 (V) (1950) s. 96.

4. Brown, T W F: Geared steam turbines for merchant ship
pro-pulsion. Träns. North-East Coast Inst. Engineers and Shipbuilders
66 (1949—1950) s. 315.

5. Illies, K: Means of reducing fuel consumption in marine
installations. Marine Eng. & Naval Architect. Annual Steam Number 1954
s. 394.

6. Robinson, H F, Roeske, J F & Thaeler, A S: Modern tankers.
Träns SNAME 56 (1948) s. 422.

7. Johansen, H: En driftsökonomisk sammenlikning mellom
diesel-drevne og dampturb indrev ne skip. Norsk Skipsteknisk
forskningsinstitut Medd. 4. Trondheim 1954.

Markens temperaturgradient i Island har vid
borrningar ned till ca 250 m djup visat sig vara ca 0,l°C/m,
vilket motsvarar en utstrålad värmeeffekt av ca 0,2 W/m".
För de egentliga värmeområdena är värdena självfallet
betydligt högre.

Mer än ett kabelfel om dagen vållade grävskoporna
Televerket under första halvåret 1954. Antalet
"grävskopefel" på rikskablarna ökade med 50 % från 1953 till 1954.

Totalförlista ocli nedskrotade fartyg i världen.
Förutom över nybyggda fartyg för Lloyd’s Register en
omfattande statistik över på olika sätt förlorade liksom genom
upphuggning eller av annan orsak ur registret avförda
fartyg. Det kvartalsvis offentliggjorda resultatet av denna
statistik publiceras på grund av i många fall senkomna
uppgifter vanligen ungefär ett halvt år efter respektive
kvartal.

För första kvartalet 1955 meddelas att det inalles
förolyckades 45 fartyg om 70 623 brt eller 0,09 °/o av de i
statistiken medtagna ländernas (för Ryssland, Polen och
Kina saknas uppgifter) totala handelstonnage enligt
registerboken 1954—55 (dvs. 32 358 fartyg om 97 421 526 brt).
Härav hade 14 fartyg om 9 026 brt sjunkit under svårt
väder, 3 om 1 483 brt försvunnit, 1 om 108 brt brunnit, 7
om 8 872 brt sjunkit efter kollision, 16 om 43 631 brt
strandat och 4 om 7 503 brt förlorats på annat sätt.

Den största procentuella förlusten uppvisade Grekland
med 3 fartyg om 7 281 brt, eller 0,62 °/o av landets
tonnage, och därnäst Portugal med 1 fartyg om 2 585 brt,
eller 0,46 %>. Sverige förlorade 2 fartyg om 5 515 brt, eller
0,20 °/o, Storbritannien och Nordirland 7 fartyg om 4 176
brt, eller blott 0,02 °/o, Frankrike och Holland vardera
endast 0,01 °/o.

Vad de olika förlustgrupperna beträffar må följande
exempel nämnas.

Det största genom oväder sjunkna fartyget var den stora
ryska trålaren "Sevastopol" om 1 670 brt, som gick under
i Okotska Havet under en storm. De tre försvunna fartygen
var alla trålare. Det största efter kollision sjunkna
fartyget var den spanska kollastade ångaren "Urola" om
3 675 brt.

Det största genom strandning förlorade fartyget var den
amerikanska tankångaren "Camas Meadows" om 10 172
brt, som under en orkan i Genua den 19 februari 1955 slet
sina förtöjningar, drev mot en kaj och blev vrak. Vid
samma tillfälle förlorades det svenska med kalciumkarbid
lastade motorfartyget "Nordanland" om 4 147 brt, vars
last exploderade då det sjönk vid kajen.

De under 1955 års första kvartal genom nedskrotning
eller av annan orsak avregistrerade fartygen utgjorde 108
om 193 250 brt.

Det största bland dessa var den franska 1931 byggda
två-propellrade motortankern "Esso Picardie" om 11 065 brt.
Det äldsta var den lilla svenska järnångaren "Noraström"
om 102 brt, byggd 1865 och sålunda först nedskrotad vid
90 års ålder. N Lll

De svenska järn- ocli stålverken 1954. Under 1954
framställdes 939 000 t tackjärn, vilket är ca 6 °/o mindre än
under 1953. Rekordet hittills, 1 050 000 t, nåddes 1952.
Produktionen av träkolstackjärn fortsatte att sjunka;
kokstackjärnets andel av totala tackjärnsproduktionen,
syntetiskt tackjärn ej inräknat, ökade sålunda från 86 %> till
93 %> och utgjorde 861 000 t.

Tillverkningen av ferrolegeringar steg med 10 °/o till
62 000 t, men nådde icke helt 1952 års höga nivå.

Järnsvamp producerades vid fem verk och kvantiteten
uppgick till 52 000 t med ett värde av 20,2 Mkr.,
motsvarande 60 °/o av ugnarnas kapacitet.
Tillverkningskapaciteten beräknas stiga till 150 000 t/år, sedan beslutade
utvidgningar genomförts.

Framställningen av götmetall steg under året från
1 759 000 t till 1 840 000 t vilket är rekord hittills, ökningen
kommer på bessemergöt och martingöt; elektrogötens
andel har minskat från 46,1 till 42,9 °/o av hela
götmetallproduktionen. Av totalproduktionen hänförde sig 72 000 t
till rost-, syra- och värmebeständig produkt, 321 000 t till
annan kvalitetsprodukt och 1 447 000 t till ordinära göt.

Produktionen av smidda, varmvalsade och varmdragna
produkter av väll- och götmetall uppgick till 1 378 000 t,
vilket även innebar nvtt rekord ("Bergshantering 1954",
Sveriges Officiella Statistik, Stockholm 1955). W.S

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0970.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free