- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
958

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

958

TEKNISK TIDSKRIFT

sistorer som är effektivare än kiseltransistorer vid högre
frekvenser.

Såväl germanium som kisel renas genom zonsmältning
(Tekn. T. 1954 s. 375). Det förra kan behandlas som det
kommer från reduktionen, kiselkristallerna bör först
smältas och gjutas till ämnen. De flesta föroreningarna
anrikas i vätskefasen vid zonsmältningen.

Enkristaller av germanium och kisel kan erhållas genom
dragning ur en smälta som hålls några få grader över
materialets smältpunkt. Man doppar härvid en liten
kristall i smältan och drar med denna ut en vätskepelare
som på ett visst avstånd från smältans yta stelnar till en
enkristall. Dennas storlek kan regleras genom ändring av
temperatur och draghastighet. Ju hetare smältan är, desto
mindre diameter får kristallen.

Man framställer i dag germaniumkristaller med relativt
stor frihet från kristallfel. Genom tillsats av en noggrant
avpassad mängd förorening, t.ex. antimon, kan man
erhålla önskad mängd störställen i kristallgittret.
Germaniumkristaller av n-typ har länge använts. På senare tid
har man framställt enkristaller av alternerande n- och
p-typ genom att ur en smälta, försatt med spår av gallium
och antimon, dra kristallen med varierande hastighet; när
denna är liten bildas p-typ (av gallium) och när den är
relativt stor n-typ (av antimon).

Orsaken härtill är att galliums och antimons
segrings-konstanter varierar olika snabbt med kristallens
tillväxthastighet (Tekn. T. 1953 s. 743). Av ett 150 mm långt göt
lär man kunna göra 100 germaniumkristaller.

Dragning av kiselenkristaller erbjuder mer svårlösta
problem, bl.a. på grund av kisels relativt höga smältpunkt
och stora reaktivitet. Som degelmaterial kan bara kvarts
användas. Vidare har man inte vid arbete med kisel lika
god kontroll över utgångsmaterialets renhet som vid
bearbetning av germanium (A S Rugare i Metal Progress
febr. 1955 s. 87—91). SHl

Brus vid olika frekvenser. I USA har undersökningar
utförts på brus vid radiomottagning inom frekvensbandet 50
—3 000 MHz. Studierna har omfattat atmosfäriskt,
kosmiskt och termiskt brus, brus från solen, mottagarbrus
samt störningar från elektriska utrustningar. Ur dessa
värden har man sökt sammanställa kurvor över den
sammansatta brusfaktorn för en förbindelse, från sändarens
utgång till mottagarens utgång.

Med hänsyn till alla typer av brus är frekvensbandet 300
•—500 MHz det bästa ur mottagningssynpunkt. I dag kan
inom detta band en effektiv brusfaktor på 1,5 uppnås
(Transactions of the Institute of Radio Engineers AP 3 juli
1955 s. 158). Sten Joste

Tillverkning av smörjfett. Vanligen består smörjfett av
en smörjolja, förtjockad med tvålar. Deras konsistens
varierar från lättflytande vätskors till fasta ämnens, hårdare
än toalettvål. De tillverkas i princip genom kokning av
fett eller fettsyror med en metallhydroxid och dispergering
vid förhöjd temperatur av den erhållna tvålen i en
smörjolja, ibland tillsammans med andra ämnen.

I en ny brittisk fabrik sker tvåltillverkningen i tre
reak-tiönskärl för vardera 2,7 t och ett för 1,4 t. Dispergeringen
utförs i fyra kärl för vardera 6,8 t, tre för vardera 3,6 t
och ett för 0,9 t. Förtvålningskärlen har snabbgående
pro-pelleromrörare som driver vätskan mot deras botten. Den
stiger sedan uppåt mellan den dubbelmantlade
ytterväggen och en likaledes dubbelmantlad cylindrisk skärm
inuti kärlet. Reaktionsblandningen värms från både
ytterväggen och skärmen med i dessas dubbelmantlar
cirkulerande, het olja. Denna värms till 320°C i en oljeeldad
värmeväxlare. Förtvålningen sker under tryck på ca
20 min.

Den erhållna tvålen överförs från ett reaktionskärl med
tryckluft till två dispergeringskärl där den blandas med
smörjolja och eventuella tillsatser. Denna process tar

1—5 h under uppvärmning med ånga eller olja.
Blandningen sker med två åt motsatta håll roterande omrörare
försedda med vingar. Det erhållna smörjfettet kan i vissa
fall innehålla betydande mängd luft som måste avlägsnas
då den kan inverka menligt på fettets smörjförmåga.

Avluftningen sker under vakuum i ett kärl där fettet
pumpas in i centrum mot en snabbt roterande skiva längs
vilken det slungas utåt med stor hastighet i ett mycket
tunt skikt. Vid skivans yttre böjda kant samlas fettet och
sugs ut med en pump. I apparaten behandlas ca 230 kg/min
smörjfett (Industrial Chemistry febr. 1955 s. 76—80).

SHl

Användning av perlitiskt aducerat gjutjärn. I USA lär

man i många fall ersätta smiden av kolstål med gjuten av
perlitiskt aducerat järn. Utmärkande för detta är dess
stora förhållande mellan 0,2-gräns, och brottgräns, vilket
är jämförbart med kolståls med 0,35—0,5 °/o C. Dess
elasticitetsmodul uppges vara 19 600 kp/mm2.

Mängden som karbid bundet kol och karbidens form och
fördelning i grundmassan har stor betydelse för
materialets bearbetbarhet. Genom värmebehandling ger man
järnet en homogen struktur som består av kulformiga
karbid- och grafitkorn i en grundmassa av perlit. Härigenom
lär dess bearbetbarhet bli 50 °/o större än kolståls med 0,2
—0,35 °/o C trots att den sekundära lamellära karbiden i
perliten minskar den något (jfr Tekn. T. 1954 s. 1134).

Vid användning till maskindelar har det perlitiska
adu-cergodset fördelen att vara fullständigt homogent
varigenom det är uteslutet att ett tunt, härdat ytskikt slits
bort. Vidare minskar det jämnt fördelade temperkolet
risken för hopskärning. På grund härav har man i
växande utsträckning ersatt bussningar av brons med sådana av
perlitiskt järn.

Om på normalt sätt värmebehandlat perlitiskt aducergods
har för liten hårdhet och nötningshållfasthet för ett givet
ändamål, kan det härdas till en hårdhet över 55 Rockwell
C genom en enkel upphettning och snabbkylning.
Materialet innehåller rikligt med kol, lätt tillgängligt för
auste-nitbildning. Det kommer först från det kemiskt bundna
kolet i grundmassan och därefter genom upplösning av
den nodulära grafiten. På grund härav kan man ythärda
eller genomhärda godset genom reglering bara av
värmebehandlingen (G B Mannweiler i Iron Age 19 maj 1955
s. 111—114). SHl

Mögelbekämpare i USA. Den kommersiella
utvecklingen av mögelbekämparnas utnyttjning har under det senaste
året främst bestått i nya användningar för tillgängliga
be-kämpare. Man har bl.a. funnit att rent organiska ämnen
ger gott skydd normala år men att användning av
organiska kvicksilverföreningar vid växtperiodens början är
nödvändig för hindrande av abnorma utbrott av
mögel-växt vilka kan vara under förberedelse.

Under växtperiodens senare del har man strävat efter
att förbättra frukts och grönsakers utseende utan
minskning av mögelbekämpningens effektivitet. För frukt har
Captan (N-triklormetyltiotetrahydroftalimid) visat sig
särskilt effektivt. Denna bekämpare ger långvarigt skydd utan
att skada fruktens yta. För grönsaker erbjuder Maneb
(manganetylenbisditiokarbamat) liknande fördelar.

Man har också inriktat arbetet på att finna bekämpare
för speciella klimat. Dicholone eller Phygon
(2,3-diklor-/,4-naftokinon) tycks t.ex. vara särskilt lämpligt vid
Kanadas östgräns, där det används i stor utsträckning för
äpplen. Längre söderut är det däremot mindre effektivt
och medför att frukten gulnar. Fältförsök i Florida har
emellertid visat att Dicholone, kombinerat med Zineb
(zinketylenbistiokarbamat) är effektivt mot en sjukdom
på tomat. Zineb plöjs också ned i jorden som skydd för
bomullsplantor och prövas mot rost på sädesslag.

Ovotran (p-klorfenyI-/>-klorbensensulfonat), som
ursprungligen använts mot spinn på fruktträd, har under senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0978.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free