- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
971

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1955

971

Fig. 11.
Perfo-TÖr
fylls med
cementbruk.

plastiskt cementbruk. Halvorna läggs
tillsammans, fästs ihop med järntråd och skjuts in i
borrhålet. Den något smalare bulten drivs sedan
in pneumatiskt, fig. 11 och 12. Praktiskt taget
fullständig utfyllnad av hålet och god styrka
nås på detta sätt. Genom inblandning av
lämpliga kemikalier i bruket för åstadkommande av
snabbare hårdnande kan en sådan bult ta upp
last relativt snabbt efter insättningen14.

Man har också med framgång prövat att driva
in vanliga kilbultar i Perfo-rören för att
bultarna skall kunna belastas omedelbart. Emellertid
måste man även göra dragprov för att fastställa
draghållfastheten omedelbart efter indrivningen.

En permanent förstärkning kan nås med
ingjutna bultar i kemiskt intakt berg, och det kan
nämnas, att Perfo-bultarna har accepterats som
permanenta förstärkningar vid olika större
tunnelbyggnader i Sverige och utomlands. I vittrat
berg måste emellertid bultning och
betongank-ring oftast betraktas som tillfälliga
förstärkningsmetoder, och det är i sådana fall nödvän-

Fig. 12.
Tak-bult av
kam-järn drivs in
med
tryck-lufthammare
i Per/o-rör.

digt med betonginklädnad — särskilt i tunnlar för
anläggningar, av vilka det fordras lång tids
användning med minsta möjliga underhåll.

Vid en granskning av bultfästningstekniken
framgår, att man — förutom andra fördelar —
når en hittills okänd effektivitet vid
förstärkning av instabilt berg. Ett synnerligen intressant
och givande fält för vidare forskningsarbete
öppnar sig för denna nya och lovande teknik.

Litteratur

1. Beyl, Z S: Rockpressure and roof support. Colliery Engng sept.
1945—okt. 1946.

2. Boman, I E: Tillämpningar i USA av bergfästning med bult.
Tryckluft h. 3 1952.

3. Diversion tunnel driving without liners — Keyhole Dam,
Wyoming. Engng News Becord 17 maj 1951.

4. Grundy, C F: Notable water tunnel. Water Power jan. 1953.

5. Perez, H T: Tunnelling costs drop down when bolts hold up
tunnel roof. Constr. Meth. & Equipm. mars 1952.

6. Pierce, I C: Pinning up an aqueduct roof. Compr. Air Mag.
maj 1953.

7. Rabcewicz, L v.: The Forfacava hydro-electric scheme. Water
Power sept., okt., nov. 1953.

8. Rabcewicz, L v.: Bolted support for tunnels. Water Power april,
maj 1954.

9. Rabcewicz, L v.: Bolted support for tunnels. Mine & Quarry
Engng mars, april 1955.

10. Huber, W G: Complex excavation pattern cuts out underground
power house. Civil Engng juni 1953.

11. Mildendorf, H & Janssen, K: Erfahrungen mit dem
Anker-ausbau. Glückauf h. 33/34 1953.

12. Langecker, F: Versuche zur Verankerung der Gebirgsschichten
im Liegenden. Glückauf h. 45/46 1952.

13. Erdeim, B & Bergman, SCA: Dragförsök med bergbultar.
Rapp. K. Fortifikationsförvaltningen, Befästningsbyrån,
Forsknings-och Försökssektionen.

14. Smedberg, M: Bergförankring. Tekn. T. 85 (1955) s. 825.

Vattenbristen kräver elsparande. Den totalt
ackumulerade nederbörden i Sverige från 1 juli till 1 november
1955 motsvarar endast ca 75 °/o av vad som i medeltal
ackumuleras under motsvarande tid. Vissa områden t.ex.
kusten i övre Norrland, trakten kring Indalsälvens nedre
lopp och fjälltrakterna kring Riksgränsen har fått mer
nederbörd. De områden som är av vikt för
vattenproduktionen har i stället fått mindre, varierande mellan 65 och
75 °/o av medelmängd.

Tillrinningen till Vänern har under september varit så
låg som enligt sannolikhetsberäkningar inträffar endast
en gång på tio år. Under oktober har den varit något
bättre, motsvarande en sannolikhet av en gång på tre år.
Indalsälvens och Ångermanälvens tillrinning motsvarade
under september vad som kan väntas en gång under tjugo
år och under oktober en gång på fem år. Lule älv har visat
gynnsammare tillrinning, men dels är vattenmängden här
redan under normalår låg vid denna tid på året, dels har
älven nu frusit till.

Fyllnadsgraden i vattenmagasinen var 69 %> den 1
november 1955, vilket motsvarar en brist på ca 750 MkWh i
förhållande till samma tid 1954. Ångkrafttillsatsen har
ökats vecka från vecka sedan augusti. I landet
producerades kring 1 november ca 100 MkWh/vecka värmekraft.
Från Danmark importerades ca 10 MkWh/vecka.

Belastningen ökar säsongmässigt denna tid på året men
denna ökning har i någon mån motvägts av avkoppling
av leveranser av icke-prima kraft och genom andra
besparingsåtgärder. Belastningsökningen är dock ca 6 °/o i
förhållande till 1954.

Risken för att ransoneringar skall behöva tillgripas
beräknas nu av Centrala Driftledningen vara 1/3. Fortsatt
stor sparsamhet både inom industrin och hemmen är
nödvändig. GAH

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0991.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free