Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 22 november 1955 - Turbinteori, av Hjalmar O Dahl - Biltätheten i Stockholm - Vattenförbrukningen i de svenska städerna - Nybyggen - Stenungsunds ångkraftstation, av Wll - Langebro, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
974
TEKNISK TIDSKRIFT
Energiförlusten genom stöten blir då
y y 2g U
Stötens verkningsgrad blir sålunda 2/(k + 1) eller för
k = 1,3 blir verkningsgraden 0,87.
Sughöjd
För turbinhjulet kan A-värdet representeras av
förhållandet mellan delningen och sträckan från skovelspetsen till
skärningspunkten mellan det strömmande och det
virvlande vattnet. Med hänsyn till normal godstjocklek får
man ett minimivärde k 1,15. Vid utförande av hjul med
parallellstyrning erhålles sålunda en tryckhöjning av
0,3 tr/2 g. Till denna tryckhöjning måste man ta hänsyn
vid bestämmandet av tillåten sughöjd.
Av byggnadstekniska skäl vill man ofta ha sughöjden
relativt stor, dels för att göra hjulet tillgängligt för eftersyn
även om nedre vattenytan ibland skulle stiga relativt högt,
dels om tryckskåpet i vederbörligt fall härigenom skulle
förbilligas. A andra sidan växer turbinkostnaden med
diametern av löphjulet och därför har man att ändock göra
avloppshastigheten från hjulet någorlunda hög.
Om man t.ex. vid fallhöjden H räknar med en statisk
sughöjd på Hs skulle den dynamiska sughöjden bli
Hd = -{Ha-Hs) (8)
V»
dvs. stötytan skulle få ligga på denna höjd över nedre
vattenytan och följaktligen skulle hjulets avloppskant ligga
kH över denna höjd. Ha är atmosfärstrycket i
vattenpelar-höjd.
Om man antar 2 m statisk sughöjd, blir den dynamiska
sughöjden Hd = 1/0,87 (10 — 2) =9,2 m och den tillåtna
utloppshastigheten ur hjulet ca — 1,3-9,2 = 11,96 m/s.
Detta kan man givetvis tillåta vid större fallhöjder men
vid lägre fallhöjder blir den absoluta förlusten på
sug-sidan alltför stor, för att man skall kunna uppnå en
tillfredsställande verkningsgrad hos turbinaggregatet. Man
måste därför i detta fall räkna med en så pass reducerad
avloppshastighet, att man kan nå en nöjaktig
verkningsgrad och bestämmandet av denna utgör ett ekonomiskt
problem, som tidigare behandlats1"8.
Litteratur
1. Lorenz, H: Neue Theorie der Kreiselräder. Berlin 1907.
2. Kaplan, V: Turbinentheorie — die Zweidimerisionale — mit
Be-rücksichtißung der Wasserreibung und deren Ariivendung und
Er-gebnisse bei Schaufelkonstruktionen. Z. ges. Turbinenwesen 1912.
3. Dreyfus, L A: .4 three dimensional theorg of turbine flow and its
application to the design of wheel vanes for Francis and propeller
turbines. IVA Handl. 188. Stockholm 1946.
1. Dahl, Hj. O: Den ekonomiska aggregatstorleken vid
vattenkraft-anläggningar. Tekn. T. 64 (1934) s. A 429.
5. Dahl, Hj. O: Turbinteorier som underlag för
konstruktionsarbetet. Tekn. T. 65 (1935) s. M 117. .
6. Dahl, Hj. O: Aggregatstorleken vid vattenkraftanläggningar.
Tekn. T. 69 (1939) s. M 1.
7. Daiil, Hj. ö: Projektering och konstruktion av vallenturbiner av
reaktionstup. Tekn. T. 73 (1943) s. M 9.
8. Daiil, Hj. O: Kavitationens fysikaliska förklaring och dess
verkningar. Tekn. T. 74 (1944) s. 965 och 75 (1945) s. 82.
9. Daiil, Hj. O: Modellprov vid vattenturbiner. Tekn. T. 76 (1946)
s. 495, 800.
Biltätheten i Stockholm var 1 januari 1955 ca 12
invånare per bil, i Oslo 12, i Köpenhamn 17 och i
Helsingfors 18,7 invånare per bil.
Vattenförbrukningen i de svenska städerna var år
1870 ca 25 1 per person och dygn; nu är den 260 1. Vid
dimensionering av avloppsledningar i Stockholm räknar
man med att vattenförbrukningen om ett kvartssekel
överskrider 500 1 per person och dvgn.
Nybyggen
Stenungsunds ångkraftstation. Det ångkraftverk som
Vattenfallsstyrelsen bygger vid Stenungsund kommer att
bli insprängt i berg. Vid full utbyggnad med fyra aggregat
räknar man med 600—700 MW bruttogeneratoreffekt. Det
första turbogeneratoraggregatet, som beställts hos Stal
och byggs för mellanöverhettning av ångan (Tekn. T. 1955
s. 645), får maximala effekten 150 MW. Arbetstrycket i
ångpannan blir i storleksordningen 140 at och
ångtemperaturen före högtrycksturbinen ca 530°C. Efter
mellan-överhettaren blir temperaturen på ångan ca 520°G.
Ångpannans maximaleffekt blir ca 500 t/h.
För fyra aggregat, oljereservoarer m.m. måste över
1 100 000 m3 berg sprängas bort. Oljeförråden för de två
första aggregaten blir på ca 200 000 m3. Sprängningarna
har påbörjats och beräknas för det första aggregatet vara
färdiga i september 1957. Man inriktar sig på att få det
första aggregatet driftklart till vintern 1959—1960.
Kostnaden för stationen utbyggd med två aggregat har
beräknats till 173 Mkr., vilket om man räknar med 140 MW
nettoeffekt per aggregat motsvarar 620 kr/kW
(Meddelanden från K. Vattenfallsstyrelsen Ser A 1955 nr 3 s. 32; Vi i
Vattenfall 1955 h. 4 s. 64). Wll
Langebro. Redan 1928 fastställdes huvudmåtten för en
ny Langebro, mellan Själland och Amager i Köpenhamn.
Kriget och nödvändigheten att först utföra Knippeisbro
har fördröjt tillkomsten av Langebro. Då den invigdes 1954
hade den bl.a. givits ökad bredd, fig. 1.
I mitten finns en tvåarmad rullklaffbro, som i nedfällt
läge bildar ett valv med 35,0 m fri spännvidd och i hjäs-
Fig. 1. Langebro öppen kort före invigningen (upptill);
Köpenhamnstrafiken väller fram över den nyinvigda bron
(nedtill).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
