- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
992

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

992

TEKNISK TIDSKRIFT

tyg. Patienterna har därför rekommenderats att använda
handske på höger hand eller förse skänklarna med
skumgummi e.d. för att dämpa trycket.

Med ganska små ändringar av verktygen skulle man
säkert helt kunna förebygga att de blir besvärande. Man har
svårt att finna någon motivering för den nu allmänt
förekommande utformningen av dessa verktyg. Möjligen är
konstruktionen estetisk; funktionalistisk är den inte
(Aktuellt om yrkeshygien 1955 h. 1—1). WS

Indirekt insektbekämpning. En grupp insektfysiologer
i USA studerar icke giftiga ämnens verkan på insekters
utveckling. Man söker härvid kemiska föreningar som inte
dödar insekterna men fördröjer eller hindrar särskilt
larvernas normala utveckling genom inverkan på dessas
metabolism. Denna metod, som kallas indirekt
insektbekämpning, har ännu inte nått praktisk tillämpning, men
vissa intressanta resultat har erhållits.

Det har sålunda visat sig att kolchicin och aminopterin
hindrar normal celldelning och tillväxt. Sulfanilamid och
kumarin tycks bromsa larvernas ämnesomsättning.
Kanske mest intressant är att piperonylbutoxid, som vanligen
anses ogiftig men som ökar vissa insektbekämpares effekt,,
inverkar på husflugelarvers tillväxt. I en mängd på 0,1 °/o
i larvernas näringsmedium hindrar föreningen 75 °/o av
larverna att utvecklas till flugor, och vid en halt av 0,25 %>
utbildas nästan inga flugor.

Det viktigaste är emellertid att piperonylbutoxid tycks
ha starkast verkan på DDT-resistenta flugor för vilkas
bekämpning ännu inget fullt tillfredsställande medel
erhållits. Man försöker därför finna orsaken till flugors
resistens mot DDT för att finna punkter i deras metabolism
som kan angripas kemiskt (Agricultural & Food Chemistry
maj 1955 s. 375). SHl

Botemedel för hudirritation genom tvättmedel. Enligt
en amerikansk uppgift kan uppkomsten av eksem genom
inverkan av tvål eller syntetiska detergenter ofta undvikas,
om man använder en surt buffrad hudkräm innehållande
15 °/o silikon. Som buffert kan flera organiska syror
användas, t.ex. ättiksyra eller citronsyra.

Hudirritationens primära orsak lär i de flesta fall vara
en ökning av pH i det sura, ytterst tunna skyddsskikt
som täcker även till synes fullständigt torr hud. Det har
ett pH på ca 5,5 beroende på närvaro av mjölksyra,
aminosyror, oljesyra, sura salter m.m. och verkar som en barriär
mot bakterier.

Skyddsskiktet har olika stor buffertkapacitet hos olika
individer, och alkalier i tvättmedlen neutraliseras därför
olika snabbt. Personer, vilkas skyddsskikt endast långsamt
återtar normalt pH, är känsliga för tvättmedel. Vid
laboratorieförsök har man funnit att skiktets pH är 1—2
enheter högre än normalt efter tvättning med tvål och
vatten. överfet tvål har samma verkan som vanlig, och många
av handelns tvålar innehåller tillsatser som ökar deras
alkalitet.

Några forskare anser emellertid att tvålens
fettsyraradikal är en viktigare orsak till hudirritation än dess alkali-

tet. Stearin- och palmitinsyra sägs vara relativt oskyldiga
och laurinsyra mest irriterande av fettsyrorna.
Användning av en sur hudkräm som botemedel försvåras tyvärr
avsevärt genom att hudens skyddsskikt är olika hos olika
personer (Chemical & Engineering News 30 maj 1955
s. 2302). SHl

Husflugor kläcks i avloppsslam. Vid United States
Public Health Service har man gjort försök med husflugeägg
på prov av råslam samt siam, rötat vid 35°C under 5, 15
och 40 dygn. Sedan jämfördes storleken av de ur pupporna
utvecklade larverna. Vidare undersöktes de olika
slam-provens attraktivitet för flugorna. Man fann att slammets
attraktivitet minskade med stigande utrötningsgrad, att
även utrotat siam var tjänligt som kläckningsplats, att
slammets varierande utrötningsgrad icke hade någon tydlig
inverkan på antalet till puppor utvecklade ägg samt att
ett procentuellt större antal stora puppor utvecklades ju
mindre utrotat slammet var (H W Wolf i Sewage &
Indu-strial Wastes febr. 1955 s. 172). A G

En mögelbekämpare för ost. För att minska
mögelväxten på ost har man satt ämnen, såsom
kalciumpropio-nat eller sorbinsyra, till produkten eller till dess yta (jfr
Tekn. T. 1952 s. 646). Man har nu funnit att
dimetyldiklor-succinat, som är något flyktigt, kan hindra mögelväxt, om
det sätts till bestryknings- eller förpackningsmaterialet.
Det överförs härvid inte i nämnvärd mängd till osten.

Man har i halvstor skala gjort vaxad cellofan med vax,
innehållande dimetylsuccinat. Cellofanen har använts till
maskinförpackning av ostbitar. Prov av dèssa togs ut efter
4, 8 och 16 veckor. Man gjorde parallellförsök med ost
förpackad i vaxad cellofan utan mögelbekämpare. Alla
förpackningar med synbar mögelväxt betecknades som
mögliga.

Närvaro av 0,4 °/o dimetyldiklorsuccinat i vaxskiktet har
visat sig fullständigt hindra mögelväxt under några veckor.
Ostens smak, färg och allmänna utseende har ansetts
utmärkta och bara 1 °/o av förpackningar med ost i skivor
och 4 »/o av dem med cheddarost var mögliga efter 12
veckors lagring. Av förpackningar utan mögelmedel var
däremot 22 resp. 32 %> mögliga efter samma tid (L J
Hayhurst, R V Hussong & E R Nielsen i Modern
Packaging maj 1955 s. 127—128, 184—185). SHl

Vinylplastskydd för isolerade rörledningar. Man kan

skydda isolerade rörledningar mot mekaniska skador, fukt
och de flesta kemikalier med mjuk vinylplast. Denna finns
skuren i stycken passande för rör med 13—838 mm
diameter och längder upp till 30 m. Plaststyckena är plana
och har på långsidorna blixtlås av plast. De kan därför helt
enkelt läggas kring rören och slutas med blixtlåset (fig. 1).

Kopplingar i rörledningen skyddas genom lindning med
vinylplastfolie som limmas fast vid rörhöljena.
Arbetskostnaden för skyddets anbringande blir liten, och man
kan lätt komma åt rören för reparation utan att skada
höljet (enl. Union Carbide International Co., New York,
maj 1955). SHl

Fig. 1. Anbringande av
vinyl-plasthölje, t.v. blixtlåset dras till,
t.h. lindning av koppling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/1012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free