- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
996

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

996

TEKNISK TIDSKRIFT

nyligen återfunna, ytterst värdefulla originalmallar från
Johan Thörnströms bildhuggarateljé på varvet.

Bland föremål, som hittills icke varit utställda, men som
museet hoppas att inom en snar framtid kunna ställa
ut, finns en serie smärre ångpannor och ångmaskiner i
original. Flertalet är från 1800-talets senare del. En del är
tillverkade vid privata svenska industrier, men större delen
av dem har tillverkats vid örlogsvarvet i Karlskrona. Det i
gotisk stil konstfärdigt utförda men samtidigt konstruktivt
tilltalande maskinstativet i tackjärn från 1841 till
ångkor-vetten "Thor" (det första i Karlskrona byggda
krigsångfartyget) hör till de äldsta bevarade delarna från
fartygsmaskinerier.

överflyttningen och uppordnandet av museisamlingarna
i de nya lokalerna är ett omfattande arbete, som hittills
trots blygsamma ekonomiska resurser kunnat utföras på
kort tid. 18 salar är nu färdiga och inom två år torde
ytterligare 7 kunna öppnas. Arbetet med att ordna museet
har helt utförts av personal, knuten till flottan och
örlogsvarvet. En mycket stor del av arbetet har utförts
frivilligt, utan någon särskild ersättning.

Museet har en speciell karaktär genom att vara på samma
gång kulturhistoriskt museum, marinmuseum och tekniskt
museum. Strävan har varit att göra det så tilldragande som
möjligt icke bara för flottans personal och för mera marint
intresserade utan även för den stora allmänheten. Även de
rent vetenskapliga synpunkterna med hänsyn till
forskningen etc. har beaktats.

Litteratur

1. Sjöberg, N H: Utkast till Blekings Historia och Beskrifning.
Lund 1792—1793.

2. Bouck, C F: Beskrifning på en ny Inrättning at hyfla Naglar
til Skepp, upfunnen och gjord år 1784- i Carlskrona. K. Vet.-Akad.
Handl. 1797 apr., maj, juni.

3. Halldin, G: Några uppgifter och bilder rörande Karlskrona
örlogsvarv i gångna tider. T. i Sjöväsendet 1928.

4. Kungl, brev den 18 februari 1944 ang. bestämmelser rörande
museiverksamheten inom marinen, med genom Ämbetsskrivelse den
30 november 1951 gjorda ändringar.

5. Halldin, G: Fredrik Henrik af Chapman. Tekn. T. 1944 s. 413.

6. Albe, G: Statens Sjökrigshistoriska Samlingar. Svenska Flottans
Historia bd 3. Allhem, Malmö 1945.

7. Blekinge-Boken 1H7 och 19b9. Blekinge Musei- och
Hembygdsförbunds förlag, Karlskrona.

8. Holmberg, G & Johansson, Y: Karlskrona örlogsvarvs Museum.
Karlskrona 1951, 1953.

9. Schreil, J: Varvsmuseet — Modellkammaren genom åren.
Varvsmuseet, Karlskrona 1955.

Fig. 9. Modell av repslagerimaskin, konstruerad i slutet av
1700-talet av F U hr lin.

(och drivs alltjämt) vid örlogsvarvet alltsedan
varvsverksamhetens första år i slutet av 1600-talet. Många sinnrika
maskiner för förbättrat slagningssätt, fig. 9, har sett dagens
ljus, och denna viktiga del av varvets verksamhet i gångna
tider ägnas en hel sal. Här är placerad en del av den
gamla mästarkammaren från "tjärhuset", som revs ute på
Lindholmen för några år sedan, förutom en samling äldre
repslagerimaskiner.
En äldre verkmästarkammare från 1800 talet är till varje
detalj uppbyggd i museet. T.o.m. provningsprotokoll och
bokföring över arbetarnas prestationer finns bevarade.

I Varvsmuseets nya lokaler har de äldre galjonsbilderna,
de tio mest berömda, alla av Johan Thörnströms hand, fått
sin nya plats. Genom att de varit utsatta för väder och
vind under sin mångåriga placering i Galjonslunden i
gamla bastionen Neptunus på Lindholmen, hade de börjat
angripas av röta och ta skada. Även om galjonerna på sin
gamla plats hade en idealisk uppställning, har det nu varit
nödvändigt att placera dem inomhus. Flertalet av dem är
samlade i en särskild sal i museet, fig. 10.
Varvsmuseet, som till övervägande del är tekniskt
betonat, är lyckligt lottat genom att många av föremålen är av
högt konstnärligt värde. Detta har underlättat
grupperingen av samlingarna och gjort dem mera levande.
Bildhuggerier som omhuldades av flottande myndigheter,
representeras även av andra föremål i samlingarna, t.ex. två

Fig. 10. Galjonsbilderna till
fregatterna och linjeskeppen
"Frö-ja", "Fäderneslandet",
"Försiktigheten", "Carl X1U", "Diana"
(sedermera "Göteborg") och
"Carl XIV Johan". De ca A m
höga bilderna är huggna i furu
och väger 750—1 100 kg vardera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/1016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free