Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 6 december 1955 - Nya metoder - Kontinuerlig fraktionerad zonsmältning, av SHl - Alkoholer ur fett genom katalytisk hydrering, av SHl - Andras erfarenheter - Extraktionsapparat med roterande skivor, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1955
1015
Fig. 3.
Tomrummens uppkomst, a
och b i
förstärkaren, c och d i
av-drivaren.
len ned i utloppet och stelnar i detta. Samtidigt flyttas
tomrummet ett steg uppåt.
En återflödeseffekt uppstår genom tomrummens
vandring. Vid destillation rör sig vätska och ånga i motström
genom kolonnen varvid vätska från en kondensor
kontinuerligt tillförs vid kolonntoppen som återflöde.
Förhållandet mellan vätskeströmmens storlek i kolonnen och
destillatets brukar kallas återflödsförhållandet som
används vid beräkningar av destillationsapparatens
separeringseffekt.
Vid zonsmältning flyttas de flytande och fasta faserna i
motström genom zonernas rörelse. Trots att denna inte
fullt motsvarar vätskeströmmens i en destillationskolonn,
blir transporten av föroreningar, när smältzonen passerar
genom kolonnen, densamma som om metallen skulle flyta
genom den.
Strömmen av smältzoner t.ex. i förstärkaren kan därför
anses analog med vätskeflödet i en destillationskolonn,
och då ett tomrum bildas varje gång en smältzon kommer
in i kolonnen, motsvaras återflödsförhållandet av
förhållandet mellan smältzonens minus tomrummets volym och
det senares volym, om utloppsrörets försummas. I detta
fall är nämligen uttaget en produkt lika med tomrummets
volym V varigenom "flödet" i kolonnen blir L—V, där L
är smältzonens volym.
Vid destillation uppnås aldrig full jämvikt mellan vätska
och ånga på bottnarna, bl.a. på grund av ofullständig
kontakt mellan faserna. Vid zonsmältning blir denna ideal
genom att den fasta fasen löses fullständigt i den flytande
Därför behöver kolonnen ingen fyllning, men genom att
diffusionen i smältan tar tid kan fullständig jämvikt inte
uppnås. Man kan emellertid öka processens effektivitet
genom att förflytta smältzonerna långsamt eller genom
att röra om vätskan (W G Pfann i Journal of Metals febr.
1955 s. 297—303). SHl
Alkoholer ur fett genom katalytisk hydrering. Den
mest använda metoden, åtminstone i USA, för
framställning av alifatiska alkoholer ur talgfettsyror är reduktion
med natrium (Tekn. T. 1953 s. 603). Dessutom används
sedan 1950 högtryckshydrering. Båda dessa metoder har
vissa olägenheter.
Vid reduktion med natrium måste man sålunda använda
noggrant torkat fett; något tvål, som starkt försvårar
slutproduktens rening, bildas alltid; det är besvärligt att
utnyttja den erhållna utspädda natronluten; och natrium är
en relativt dyrbar råvara.
Vid alla hydreringsprocesser, som måste utföras vid högt
tryck, bildas kolväten vilka utgör en förlust, och
åtminstone vid de hittills använda har man inte kunnat reglera
hydreringen så att omättade fettsyror ger omättade
alkoholer. Dessa svårigheter lär åtminstone delvis ha
övervunnits vid två katalytiska hydreringsprocesser som
utarbetats i Belgien och Frankrike.
Vid båda metoderna hydrolyseras först fettet enligt en
gängse metod, varvid glycerolen tillvaratas. Enligt den
belgiska förestras fettsyrorna kontinuerligt med metanol
i ett stålkärl varefter metylestrarna pumpas in i två
seriekopplade reaktionskärl. I det första av dessa reduceras
karboxylgruppen till hydroxyl och i det andra hydreras
dubbelbindningar. De härvid använda katalysatorerna,
som är specifika för de båda processerna, måste bytas
2—3 gånger per år. Vid den franska metoden förestras
syrorna inte varför reaktionskärl av rostfritt stål måste
användas och katalysatorernas livslängd antagligen blir
mindre.
Arbetstrycket vid hydreringarna är 315—525 kp/cm2. Vid
högre tryck kan lägre reaktionstemperatur användas
varigenom mindre mängd kolväten och estrar bildas.
Vätgas-överskottet återförs, och metanolen tillvaratas i en
av-drivare och används på nytt. Icke destillerad talg sägs ge
ett utbyte av alkoholer som är 96 °/o av det teoretiska
(Chemical Engineering mars 1955 s. 124, 126). SHl
Andras erfarenheter
Extraktionsapparat med roterande skivor. Billigare
och mer ekonomisk i drift än fyllkropps- eller
klockbotten-kolonner vid kontinuerlig vätske-vätskeextraktion är enligt
uppgift en kolonn i vilken de båda vätskefaserna blandas
med roterande, horisontella skivor (fig. 1). Genom
kolonnen löper en vertikal axel på vilken sitter ett antal släta,
cirkulära skivor. Dessas diameter är ungefär halva
kolonndiametern. Mellan de roterande skivorna finns plana
sta-torringar vilkas inre diameter är större än de cirkulära
skivornas.
Den tyngre vätskan matas in vid kolonnens topp och den
lättare vid dess botten. Skillnaden i vätskornas specifika
vikt och skivornas rotation, vars hastighet är reglerbar
inom vida gränser, ger god fördelning av den ena vätskan
i den andra och därmed stor kontaktyta mellan faserna.
Efter extraktion tas den lättare vätskan ut vid kolonnens
topp och den tyngre vid dess botten.
Vid extraktion av smörjoljefraktioner med furfural har
man kunnat använda mindre mängd extraktionsmedel i
en apparat med roterande skivor än i en fyllkroppskolonn.
En apparat av den förra typen, 1,95 m i diameter och
7,2 m hög, har ersatt ett 14-stegs system av blandare och
separeringskärl, och den kostade bara hälften så mycket
i anskaffning som den senare anläggningen. Vid drift lär
mekaniska förluster av lösningsmedel bli 30 %> mindre i
skivapparaten än i extraktorer av äldre typ.
Extraktorer med roterande skivor är i kommersiell
användning för oljeraffinering i flera länder, bl.a. i
Storbritannien, Holland, Argentina och Tyskland. De är kanske
särskilt lämpliga för detta ändamål, men de anses med
fördel kunna användas i många andra fall inom kemisk
och farmaceutisk industri (Chemical & Engineering News
17 jan. 1955 s. 264). SHl
Fig. 1. Apparat med roterande
skivor för kontinuerlig
vätske-våtskeextr aktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
