- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
1029

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1955

1029

sett proportionell mot zinkskiktets tjocklek. Om
man ökar detta, kan man alltså använda enbart
varmförzinkning i flera jordar än annars. Vid
Vattenfallsstyrelsens förzinkningsanläggning i
Västerås har E Jonsson utan nämnvärd
kostnadsökning erhållit ca 50 % tjockare zinkskikt,
dvs. ca 1 500 g/m2 inot tidigare ca 1 000 g/m2,
genom en lämplig kombination av doppningstid,
uppdragningshastighet och badtemperatur men
framför allt genom användning av kiseltätat
stål. Härigenom kunde man påräkna ca 50 %
längre livslängd för varmförzinkning i jord.

Genom noggrann reglering av alla inverkande
faktorer vid förzinkningen har man också lyckats
att högst avsevärt minska variationen i
zinkskiktets tjocklek. På Harsprångsledningen var den
t.ex. räknad från medeltalet +100 % och
— 50 %. På ledningen Storfinnforsen—Göteborg,
som byggs under 1955, räknar man med en
spridning av ± 20 %. Detta har mycket stor
ekonomisk betydelse, då minimivärdena ibland kan
vara avgörande, även om man vid bestämning av
erforderligt korrosionsskydd räknar med
medeltalet, vilket ju innebär en viss risk, om
tjockleksvariationen är stor, och onödig kostnad, om den
större skikttjockleken ej behövs.

Fig. Beräknad livslängd för korrosionsskyddet på 22
stolpfundament i Ånge—Horndal-ledningen; upptill
försöksresultat, nedtill utjämnade kurvor; a och b
varmförzinkning utan resp. med zinkplåt, c zinkplåt.

Fig. 5. Jordresistivitet och korrosionsskyddets livslängd;
medelkorrosiva och starkt korrosiva, våta jordar;
varmförzinkning och zinkplåt. Alla värden ligger över den
streckade linjen utom ett. Detta gäller ett fundament i ett
kärr utan avrinning.

Ingen zinkplåt, större godstjocklek

Priset på zinkplåt har stigit avsevärt. Åren 1939
—1940 kostade zinkplåtsbeklädnad av
funda-menten till en 200 kV stolpe i normalutförande
ca 100 kr. eller 4,50 kr/m2 och 1953 kostade den
för fundamenten till en 380 kV stolpe, som har
nära dubbelt så stor yta, ca 800 kr. eller 17,50
kr/m2. Priset per m2 hade alltså ökat till det nära
fyrfaldiga, vilket ungefär motsvarar ökningen i
zinkpriset under samma tid. Priset på
varmförzinkning av ett fundament hade under samma
tid endast ökat med ca 50 % (till ca 6,50 kr/m2
eller 0,18 kr/kg stål vid 1 000 g/m2) alltså
avsevärt mindre. Detta beror på rationaliseringar vid
Vattenfallsstyrelsens
varmförzinkningsanlägg-ning. ökningen i partiprisindex under samma tid
var ca 100 %. Zinkplåtsbeklädnad var 1954 mer
än dubbelt så dyr per m2 som varmförzinkning.

Korrosionsundersökningen på
Ånge—Horndal-ledningen visade, att varmförzinkning (1 000
g/m2) har en livslängd av i medeltal 15 år. Med
ett pris av 6,50 kr/m2 blir detta 0,43 kr/m2år.
Zinkplåtsbeklädnad beräknades förlänga
livslängden med i medeltal 20 år. Med ett pris av
17,50 kr/m2 blir detta 0,87 kr/m2år.
Zinkplåts-beklädnaden har alltså blivit ett väsentligt
dyrare korrosionsskydd än varmförzinkning, ca
100 % dyrare om man tar hänsyn till
livslängden. En överslagskalkyl visade, att det blev
avsevärt billigare att öka stålets godstjocklek så att
en rostningsmån erhölls som ersättning för
zinkplåten. Man antog härvid en viss
rostningshastig-het för oskyddat stål i jord med ledning av
NBS:s undersökningar och med hänsyn till den
mindre korrosionen i svenska jordar. Zinkplåt
används därför inte på de 380 kV ledningar som
byggs 1955.

År 1955 kostar varmförzinkning med en
tjocklek på zinkskiktet av minimum 1 500 g/m2 ca
7,25 kr/m2, vilket gör ca 5 kr/kg pålagd zink.
En ökning av godstjockleken kostar ca 1,10
kr/kg stål. Zinkskiktet är alltså 4,5 gånger så
dyrt per kg som stålet. Om stålet korroderar 4,5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/1049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free