- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
1041

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1955

1041

emellertid hög mjukningstemperatur (ca 220°C) och
börjar falla sönder vid denna. Därför är den inte bearbetbar,
men man kan framställa material med lägre
mjukningstemperatur genom att sampolymerisera vinylidenklorid
med andra monomerer. Av dessa är vinylklorid mest
användbar. Sampolymerisat med ned till 75 °/o
vinylidenklorid kristalliserar delvis.

Sampolymerisation av vinyliden- och vinylklorid kan
utföras enligt vanlig polymerisationsteknik, t.ex. i emulsion
vid 50°C med bensoylperoxid som katalysator.
Vinylidenklorid polymeriseras lättare än vinylklorid varigenom
slutprodukten blir inhomogen, om inte särskilda åtgärder
vidtas. Utgår man t.ex. från en blandning av 5 °/o
vinyliden-och 95 % vinylklorid erhålls vid polymerisationens början
en produkt innehållande ca 9 °/o vinylidenklorid, och
vinylkloridkoncentrationen i monomerfasen växer. Den
sist erhållna polymeren innehåller därför mycket mindre
vinylidenklorid än den först bildade.

En homogen polymer kan emellertid framställas om man
genom kontinuerlig tillsats av vinylidenklorid håller de
båda kloridernas mängdförhållande konstant. Dettas
värde kan följas genom iakttagande av trycket i
reaktionskärlet då vinylklorid har större ångtryck än
vinylidenklorid. Man kan därför också hålla det konstant genom
att under polymerisationen släppa ut så mycket gas att
trycket i kärlet är konstant.

Vill man framställa t.ex. ett sampolymerisat av 25 %>
vinyliden- och 75 °/o vinylklorid, skall man utgå från en
blandning av 15 °/o vinyliden- och 85 °/o vinylklorid. Man
kan därför få en homogen polymer även genom att
kontinuerligt tillföra en blandning av vinyliden- och
vinylklorid med rätt avpassad sammansättning, i det angivna
exemplet 25 °/o vinyliden- och 75 °/o vinylklorid.

Sampolymerisat med liten halt av vinylidenklorid har
låg mjukningstemperatur. De används i stor utsträckning
till hårda plattor, ökas vinylidenkloridhalten, faller
poly-merens mjukningstemperatur, och dess löslighet växer.
Ett sampolymerisat med ca 40 °/o vinylidenklorid är
fullständigt lösligt i aceton. Man uppnår inga fördelar genom
ytterligare ökning av vinylidenkloridhalten förrän denna
nått ca 70 °/o. Man får då delvis kristallina produkter.

Det enda kommersiellt tillverkade sampolymerisatet med
låg vinylidenklorid är Geon 202 (Breon 202) som används
utan mjukningsmedel inom flygplansindustrin på grund
av dess formstabilitet och eldsäkerhet. Dess största
användning är för dragpressad inklädning av kylskåp, men
plasten används också till många andra artiklar, bl.a.
hjälmar, instrument och räknestickor.

Ett annat industriellt tillverkat sampolymerisat är Geon
205 med 20 °/o vinylidenklorid, som på grund av sin låga
mjukningstemperatur och låga viskositet i flytande
tillstånd används till bl.a. okrossbara, långspelande
grammofonskivor. Med stor mängd asbest som fyllmedel utnyttjas
plasten också till hårda golvplattor. Geon 205 sprutas
vidare på lampskärmar. Det erhållna skiktet har stor
ljus-genomsläpplighet och skyddar dock mot bländning.

Geon 205 har visserligen ganska god löslighet i ketoner
och blandningar av dessa med aromatiska kolväten, men
genom ytterligare ökning av sampolymerisatets
vinyliden-kloridhalt kan man uppnå maximal löslighet. Geon 200
X 20, som har ungefär denna sammansättning, visade sig
lovande som lackplast, men den har inte fått större
användning för detta ändamål på grund av sin låga
mjukningstemperatur.

Av större tekniskt intresse är att Geon 200 X 20 ger
homogena blandningar med naturgummi. Man kan härigenom
framställa produkter som har de flesta av naturgummis
egenskaper men är flamsäkra. Material av denna tvp har
dock ännu inte fått kommersiell användning.

Sampolymerisat med över 75 % vinylidenklorid
kristalliserar vid kallsträckning och är därför lämpliga till fibrer.
Vanligen använder man ett blandningsförhållande i
närheten av 85 : 15. Den välkända saranfibern hör till denna

materialtyp. Av dessa sampolymerisat görs också folier
som har synnerligen liten genomsläpplighet för vattenånga
och därför används till förpackningar (G A Brighton &
S Mottram i British Plastics febr. 1955 s. 62—67). SHl

Böcker

Lärobok i kemi för realgymnasiet (Moll—Stark), 4:e
uppl., av G Stark. Norstedts, Stockholm 1951. 398 s.,
72 fig. 9,70 kr.

Förf. börjar med bl.a. en redogörelse för periodiska
systemet, atomernas byggnad och valensbegreppet, och
läsaren bör därför vara väl förberedd för fortsatt studium
av boken. Den elementära fysikaliska kemi, som ingår i
boken, är väl beskriven, bl.a. är Brönsteds syra-basteori
lättbegripligt framställd och konsekvent genomförd. Man
kan möjligen anmärka att boken förefaller väl stor, bl.a.
är den relativt utförliga behandlingen av proteinerna
överraskande. Tekniska tillämpningar är däremot sparsamt
beskrivna i förhållande till bokens omfång.

Nomenklaturen är inte överallt fullt tillfredsställande.
Bl.a. är förkortningarna för måttenheter inte de gängse,
t.ex. "atm" för at, "760 mm tryck" för 760 torr och "sek"
för s. Allmänt gäller att nomenklaturen är fullt modern
inom oorganisk kemi, men omodern inom organisk. Inom
den förra förekommer dock t.ex. "fluoaluminat" (s. 21)
för fluoroaluminat, och OSi(CH3)2 kallas "metylsilikon"
(s. 113) i stället för dimetylsiloxan. Inom organisk kemi
används vissa äldre namn som inte överensstämmer med
nu gällande internationella nomenklaturregler, t.ex.
"glycerin" för glycerol och "bensol" för bensen.

Uppgifterna om ämnens användning och industriella
tillverkning är i stort sett riktiga, men ett och annat misstag
eller förbiseende har gjorts. Så sägs t.ex. på s. 105 "Vid
eldsläckning användes C02 förr...", men gasen har på
senare tid fått stadigt växande användning för detta
ändamål inom industrin. På s. 116 uppges att helium används
för fyllning av luftskepp, vilket är riktigt, men dess
användning som skyddsgas vid svetsning är i dag betydligt
viktigare.

På s. 217—218 står: "Vidare användes aluminium som
reduktionsmedel för metalloxider, dels för framställning
av flytande järn av hög temperatur, dels för framställning
av svårreducerade metaller, mangan, krom, molybden."
Detta är i allt väsentligt felaktigt. Kobolts användning i
legerade stål nämns (s. 265) men inte dess för tekniken ännu
viktigare användning i hårdmetaller. SHl

International electrotechnical vocabulary, 2:a uppl.:
Fundamental definitions IEC Publ. 50(05), Machines and
transformers IEC Publ. 50(10). Genève 1954. I distribution:
SIS, Box 3295, Stockholm 3. 102 + 92 s. 8 + 8 sfr.

När International Electrical Commission (IEC) 1949
återupptog sitt arbete på teknisk terminologi var den första
upplagan av den internationella elektrotekniska ordboken
slutsåld. (Det är denna ordlista som är grunden för
TNC 15: "Engelsk-dansk-norsk-svensk elektroteknisk
ordlista", Stockholm 1951.) På grund av att utvecklingstakten
varit mycket snabb inom många områden av
elektrotekniken, t.ex. elektronik, teleteknik och elektroakustik, beslöt
man att den nya utgåva av den internationella ordboken,
som var nödvändig, även skulle omarbetas. Verket
uppdelades på 22 grupper av termer och definitioner, och det
beslöts att varje grupp skulle publiceras så snart den var
färdigbehandlad.

De två första grupperna, som omfattar grundläggande
definitioner samt maskiner och transformatorer, föreligger
tryckta och innehåller ca 400 grupper och termer vardera.

Definitionerna är givna på engelska och franska och
termerna på engelska, franska, tyska, italienska, polska,
spanska och svenska. För vart och ett av de sju språken
finns ett alfabetiskt register.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/1061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free