Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 13 december 1955 - Hänt inom tekniken - Kongressen om elektrokemins termodynamik och kinetik - Internationell kristallografisk konferens - Internationell verktygsmaskinutställning - SEN-normer - Debatt: Översättning med maskin, av Franz Wachsner och GAH - Debatt: Uppfinningen av sopnedkastet, av Sven Stromgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1044
TEKNISK TIDSKRIFT
statiska och potentiostatiska metoder vid elektrolys med
konstant ström och apparatfelet vid extremt kort
tidsintervall (1(T4 s), diffusionsfilmens sammansättning och
tjocklek vid elektroder, mätning av höga anodspänningar
i koncentrerade lösningar i samband med elektrolytisk
polering och tolkningen av dessa spänningar, metodiken vid
bestämningar av voltaspänningar, dess betydelse för studiet
av ytfilmer och olika sätt att framställa fysikaliskt och
kemiskt rena kristallina metallytor. Inom kommissionen
för korrosion meddelades bl.a. nya arbeten över
korrosionsförhållanden hos bly, nickel och tenn. Utom de
tidigare "kommissionerna" har nu bildats en för fasta
fassystems elektrokemi.
Internationell kristallografisk konferens (Tekn. T.
1955 s. 426). International Union of Crystallography
sammanträder till konferens den 2—6 april 1956 i Madrid för
att behandla strukturer mellan atomära och mikroskopiska
dimensioner.
Upplysningar om kongressen erhålles genom M Abbad,
Secretario del Comité Local de Organizaciön U.I.Cr.,
In-stituto de Fizica "Alonso de Santa Cruz", Serrano 119,
Madrid.
Internationell verktygsmaskinutställning (1956
International Machine Tool Exhibition) anordnas den 22 juni
—6 juli 1956 i London av Machine Tool Trades
Association of Great Britain.
SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
har utsänt förslag till svensk standard för
storköksappa-rater, SEN 33 03 01, och rekommendationer för bandkärnor
av C-typ för enfastransformatorer och drosslar, SEN
R 43 01 32. Remisstiden utgår för det förstnämnda
förslaget den 31 januari, för det andra den 29 februari 1956.
Intresserade kan rekvirera förslagen från Svenska
Teknologföreningen.
Debatt
översättning med maskin
Till uppsatsen "översättning med maskin" i Tekn. T.
1955 s. 743 skulle jag vilja foga följande:
Även om man kan tänka sig att konstruktionen av en
maskin, som kan användas som hjälpmedel vid
översättning, är genomförbar inom överskådlig tid, torde det
förhålla sig annorlunda om man fordrar en självständig och
korrekt översättning av en allmän text. För en sådan
översättning behövs nämligen mera än endast en mekanisk
uppsökning av vissa uttryck i ett lagrat ordförråd.
Mellan en räkneoperation och en översättning existerar
en principiell skillnad. Räkneoperationen genomförs enligt
bestämda regler och resultatet kan erhållas på rent
mekaniskt sätt t.ex. genom förskjutning av kulor på en
kulram eller genom vridning av sifferhjul i en räknemaskin
eller slutligen genom tillslagning och frånslagning av
elektromagnetiska reläer eller inkoppling och frånkoppling av
elektronrör hos en matematikmaskin. Resultatet måste
alltid vara detsamma oberoende av, om räkneoperationen
utföres genom räkning utan eller med användning av ett
hjälpmedel och oberoende av typen av det använda
hjälpmedlet.
En översättning är däremot icke resultatet av en sådan
mekanisk operation utan är i stället resultatet av ett
tankearbete, dvs. av ett av en mänsklig hjärna utfört
arbete. Denna hjärna måste kunna uppfatta originaltextens
tankeinnehåll och tänka om detta tankeinnehåll till samma
tankeinnehåll i ett annat språk. Detta arbete kan icke
utföras rent mekaniskt genom att ett visst ord i det ena
språket utbyts mot ett visst ord i ett annat språk. Därför
är också resultatet av översättningen av en viss text genom
flera personer oberoende av varandra icke alls språkligt
detsamma. Man erhåller sålunda därvid icke identiska
översättningstexter, utan de erhållna översättningarna
varierar i stället ofta rent språkligt och skiljer sig i motsats
till resultaten av räkneoperationer avsevärt från varandra,
men trots detta kan dessa översättningar anses som
korrekta, om deras tankeinnehåll överensstämmer med
originaltextens.
Den beskrivna experimentöversättningen av en viss
växt-genetisk och en matematisk text hade icke kunnat utföras
utan hjälp av en på området sakkunnig person, som på
basis av de av maskinen framlagda glosorna med eget
tankearbete formulerade en översättningstext. Denna
maskin kan sålunda icke anses som en översättningsmaskin
utan endast som en högre form av ett lexikon, som snabbt
anger de ord eller glosor, som rent bokstavsmässigt
motsvarar samma ord eller glosor i originalspråket, varvid
dessutom maskinens eller lexikonets användbarhet har
varit begränsat till ett visst specialområde, t.ex. ett
naturvetenskapligt område. Att man vid användning av denna
mask in slutligen kan få fram en förnuftig text är mindre
maskinens förtjänst utan förtjänsten av den sakkunniga
och tänkande människa, som bearbetar texten.
Man kan sålunda komma till följande resultat:
För utförande av översättningsarbete behövs av en
mänsklig hjärna utfört tankearbete. Hittills finns ej någon
maskin, som kan tänka, utan alla maskiner, även de mest
komplicerade och "duktiga" matematikmaskinerna, utför
endast mekaniska, "inlärda" manipulationer. Så länge det
icke finns en maskin, som kan tänka självständigt, är en
översättningsmaskin en utopi. Franz Wachsner
översättningsarbete liksom räknearbete är grundat på
logiska operationer. Att språken är så rika att det finns flera
ekvivalenta uttryck — en- eller flerordiga — för ett
begrepp, dvs. att olika översättare når olika resultat, är icke
något bevis för att översättningsarbete kräver "mänsklig"
intelligens. En stor del av de med översättningsarbete
förenade logiska operationerna är dock ännu ej klart
definierade. Härför krävs en ytterligare utbyggd
språkanalys.
Medan således jag vill hävda att maskinöversättning,
t.o.m. god och språkligt välljudande, ligger väl inom de
teoretiska möjligheternas gränser erkänner jag gärna att
översättningstekniken ännu befinner sig i sin linda. Det
återstår också ännu att visa att den blir ekonomiskt
realiserbar. GAH
Uppfinningen av sopnedkastet
I september 1931 besökte jag Mohenjo-Daro, en ruinstad
1 Indusdalen från tredje årtusendet f.Kr. I denna
välpla-nerade stad med raka gator i räta vinklar hade existerat
ett renhållningssystem som knappast överträffats på
annat håll. Husen som var byggda av sten upp till en höjd
av 4—5 m hade i murverket vertikala sopnedkast som
utmynnade i tunnlar under gatan. Dessa tunnlar var
tillräckligt stora för att tillåta den alltjämt i Indien vanliga
oxvagnen att passera, och stadens avfall transporterades
genom dessa tunnlar till områden utanför stadsmuren där
det brändes. Sopor och avfall behövde alltså icke
transporteras på gatorna såsom vi gör i Stockholm.
Den kultur vars bärare byggde städerna Harappa och
Mohenjo-Daro och ett flertal mindre städer och samhällen
inom Indusområdet existerade under ca 1 000 år från ca
2 500 till ca 1 500 f.Kr. Det var en egendomligt
oföränderlig högkultur vars ursprung vi ännu inte med säkerhet
känner. Sopnedkastet tycks ha existerat som standard
redan från början. Sir John Marshalls har i sitt stora verk
"Mohenjo-Daro and the Indus civilization" (London 1931)
lämnat en detaljerad beskrivning av byggnaderna och
deras konstruktion.
Det var alltså varken Vetlanda eller HSB och inte ens
ryssarna som var först den här gången (jfr Tekn. T. 1955
s. 873, 983). Sven Stromgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
