Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 20 december 1955 - Korrosion och matarvatten i ånganläggningar, av Hans Tietz - Andras erfarenheter - Elförbrukning och industriproduktion i Sverige, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1054
TEKNISK TIDSKRIFT
mentella undersökningen erhölls t.o.ni. högre kiselsyrahalt
än den ursprungliga. Detta synes hero på att vid proven
med kalium som utfördes efter proven med natrium en
del av den kiselsyra som fallit ut på turbinen vid de
första proven löste kaliumhydroxiden.
Denna sista iakttagelse har även nyttiggjorts i praktisk
drift. Det inre i en ångpanna betades efter montering
visserligen med saltsyra, inen efter det att pannan satts i
drift uppvisade kondensatet efter pannan en höjd
kiselsyrahalt. Man spolade därför pannan med
kaliumhydroxid-haltigt kondensat med 300°C temperatur för att avlägsna
kiselsyran på tubytorna eller åtminstone minska den.
Denna metod gav goda resultat.
Att även övriga salter i ångpannan påverkar de
värme-överförande ytorna’ kan man konstatera vid mätning av
värmeövergångstal. Vid kokning av vatten får man tre
olika områden (Tekn. T. 1954 s. 762). A id liten
temperaturskillnad mellan vägg och vatten transporteras värmet
genom det av vatten bestående gränsskiktet, och ånga
bildas av överhettat vatten. 1 det andra området vid större
temperaturskillnader kan man anta att vattnet
genombryter gränsskiktet och omedelbart förångas vid väggen. I
det tredje området med mycket stora temperaturskillnader
är ångbildningen så stormig att inget vatten mer kommer
åt metallväggen varvid man får filmförångning. Härvid
stiger vid konstant värmebelastning temperaturskillnaden
mellan rörvägg och vatten kraftigt.
För en elektriskt uppvärmd yta mättes väggens
övertemperatur gentemot kokande vatten vid olika
värmebelastningar och olika salthalter. För rent kondensat erhölls den
högsta värmebelastningen. Vid salthaltigt vatten blev
värmebelastningen där filmförångning börjar mindre. För
0,1 N natronlut låg denna kritiska belastning nästan 20 °/o
lägre än för rent kondensat. Dessa prov gjordes vid
atnio-sfärtryck. Även vid högt tryck inverkar
saltkoncentrationen i pannvattnet på värmeöverföringen. För
natriumklo-ridlösning erhölls vid värmebelastningen 190 kW/m" en
temperaturskillnad på ca 11°C upp till ca 1 g/1, men sedan
började temperaturskillnaden att öka.
De beskrivna iakttagelserna gör inte anspråk på
fullständighet utan visar endast att många frågor om salters
inflytande på värmeövergångsytorna ännu behöver utredas.
Så länge man ännu inte behärskar dessa frågor är det
riktigt att hålla salthalten i pannvattnet så låg som det
överhuvudtaget är tekniskt möjligt.
Slutord
För att man skall ta störningsfri drift i en
ångkraftanläggning med hög ångtemperatur måste ett stort antal
detaljproblem vara tillfredsställande lösta.
Turbinkon-struktören måste räkna med materialets töjning och icke
med brottgränsen, emedan den kvarstående töjningen är
avgörande för materialets användbarhet- De höga
påkänningarna kräver speciella legerade material. För
labyrint-tätningar uppkommer problemet om korrosion vid
anlöpning av två likartade austenitiska material. Till
ventilkäglor och ventilsäten samt bultar krävs material med
bättre egenskaper än de vanliga austenitiska materialen.
Flänstätningar ger konstruktiva problem. Spindlar till
regler- och snabbstängningsventiler får icke fastna ens efter
lång drifttid. Förbindelser mellan austenitiska och
låg-legerade material kräver speciella konstruktiva åtgärder.
Överraskande är att austenitiskt gjutgods bereder
svårigheter. Mellan kornen bildas plattformiga utskiljningar som
har relativt liten hållfasthet, så att t.ex.
reparationssvetsning lätt ger sprickor i austenitiska gjutgods. Vid endast
liten formförändring av austenitgjutgodset synes dock
dessa svårigheter försvinna.
Alla dessa problem är lösta för drift med ånga med
600°C temperatur och enligt erfarenheter från ett års
provdrift även för 650°C. En höjning av ångtemperaturen till
700°C förbereds vid Bayerwerk genom
laboratorieundersökningar och genom drift av en liten försöksanläggning.
Andras erfarenheter
Elförbrukning- och industriproduktion i Sverige (jfr
Tekn. T. 1955 s. 767). Statsmakternas åtgärder under våren
och sommaren 1955 för att dämpa högkonjunkturen synes
under tredje kvartalet 1955 ha börjat påverka
industriproduktionen. Detta gäller speciellt den för
investeringsvolymens omfattning känsliga verkstadsindustrin.
Sysselsättningen har här nedgått i jämförelse med föregående år.
Inom den tunga industrin fortsatte däremot den tidigare
produktionsstegringen även under årets tredje kvartal. En
viss avmattning i efterfrågan på handelsfärdigt järn har i
första hand gått ut över importen, medan den inhemska
produktionen kunnat expandera ohämmat.
Världsmarknadens efterfrågan på järnmalm samt pappersmassa och
papper var fortfarande stabil och möjliggjorde en fortsatt
stegring av exportleveranserna ocli därmed av
produktionen. Inom den elektrokemiska industrin har den rådande
elkraftbristen medfört en ej oväsentlig
produktionsinskränkning. Totalt för hela industrin blev
produktionsstegringen under det tredje kvartalet 4 % i jämförelse med
samma tid 1954. vilket är något lägre än under det första
halvåret 1955.
Elförbrukningen liar under tredje kvartalet ökat kraftigt
inom den tunga industrin. Den relativt stora stegringen
inom de mekaniska verkstäderna, trots ovannämnda
svs-selsättningsminskning, är anmärkningsvärd. A andra sidan
Tubeli 1. Elproduktion och elförbrukning i Sverige under
3:e kvartalet 1954 och 1955
1954
MkWh
1955 ökning
3:e kv.
1954—1955
MkWh °/o
Total elproduktion ..........................................5 585 5 710 2
Vattenkraftproduktion ................................5 407 5 062 — 6
Ångkraftproduktion ......................................178 648 264
Import ................................................................— 44
Export ................................................................116 78 — 33
Vattenmagasinens innehåll vid kvartalets
slut ......................................................................5 940 5 000
Total elbelastning ............................................5 469 5 676 4
Förluster ..........................................................753 770 2
Elångpannor ....................................................349 162 — 54
Netto elkonsumtion ........................................4 367 4 744 9
Industri ..............................................................2 830 2 950 4
Transport ..........................................................356 367 3
Detaljförbrukning ..........................................1 181 1 427 21
Tabell 2. Industrins elkonsumtion och produktionsvolym
i Sverige under 3:e kvartalet 1954 och 1955
Elkonsumtion
1954 1955
tfkWh Mk\V
ökning 3:e kv.
1954—1955
Elkon-
Produk-sumtion tions-volym1
i °/o °/o
Gruvindustri ........................................111 121 9 13
Metall- och verkstadsindustri 966 1 017 5 7
därav: järnverk ................................310 341 10 23
elhyttor och
legeringsverk ....................................213 228 7
mekaniska verkstäder .. 149 156 5 — 1
Jord- och stenindustri ....................144 146 1
Träindustri ..........................................67 69 3 —
Massa- och pappersindustri ––––854 907 6 9
Livsmedelsindustri ............................112 118 5 4
Textil- och sömnadsindustri ––––69 73 6
Läder- och gummivaruindustri.. 24 24 — 2
Kemisk och kemisk-teknisk
industri ................................................410 424 —4
övriga industrier ..............................43 51 1!)
Industri, totalt ....................................2 830 2 950 4 4
Enligt Sveriges Industriförbund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
