- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
1055

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1955

1055

Fig. 1. Indextal (1938 = 100)
för, 1 total elproduktion, 2
industriell elkonsumtion, 3
industrins produktionsvolym.

har elförbrukningen ökat väsentligt mindre än
produktionsstegringen inom järnverken och inom massa- och
pappersindustrin. På grund av minskad elförbrukning
inom den elektrokemiska industrin har industrins totala
förbrukning stigit med endast 4 %> i jämförelse med
samma tid 1954, mot 9 n/o under de båda första kvartalen 1955.
Samfärdseln har utvecklats normalt. Snabbstatistiken
redovisar däremot månad för månad en exceptionell stegring
av detaljförbrukningen, som sannolikt delvis beror av
ofullkomligheter i det statistiska materialet. Elkonsumtionen i
sin helhet har trots avmattningstendenserna inom
industrins förbrukning stigit med hela 9 %>.

Den torra och varma sommaren blev dyrbar för
kraftverksindustrin. Tillrinningen till vattenkraftstationerna låg
långt under normalvärdena. Inför den hotande
elkraftbristen startades ångkraftverken osedvanligt tidigt, redan i
augusti. Under september mobiliserades industrins och
elverkens mindre ångkraftstationer och veckoproduktionen
av ångkraft inom landet uppnådde redan då nya
rekordvärden. Jämfört med 1954 steg ångkraftproduktionen under
det tredje kvartalet med ej mindre än 264 °/o. Den under
sommartid normala exporten av överskottskraft till
Danmark och leveranserna till elångpannor avbröts redan
under första hälften av augusti och strax därefter
påbörjades en avsevärd elimport från de danska ångkraftverken.
De omfattande åtgärderna på produktionssidan
kompletterades på konsumtionssidan av sådana kontraktsenliga
avkopplingar, som förutsetts för svårare torrperioder. Inom
vissa industrier med egen vattenkraft, som drabbades
särskilt hårt av vattenbristen, blev avkopplingarna relativt
omfattande.

Tack vare den stora ångkraftproduktionen samt
belastningsavkopplingarna kunde vattenkraftproduktionen
sänkas med 6 °/o jämfört med 1954. (Under normala
förhållanden skulle produktionen stigit med 5 %> på grund av
nytillkommande kraftstationer.) Trots detta avsänktes
regleringsmagasinen i ej önskad omfattning och var vid
kvartalets slut fyllda till 68 °/o mot normalt ca 85 °/o. Utsikterna
för kraftförsörjningen under den kommande vintern är
därför ej ljusa, och en avsevärd risk föreligger, att
restriktioner och eventuellt även ransonering måste
tillgripas. Situationen blir emellertid väsentligt gynnsammare,
om den nyligen startade propagandan för frivilligt
sparande av elkraft ger gott resultat. Lr

Smidning i skyddsgas. Man har inneslutit en
induktionsugn och en lufthammares städ och hammarhuvud i
gastäta metallådor. Med gummibälgar är dessa förbundna
med varandra och med hammaren. Lådorna hålls fyllda
med argon av lågt tryck och har fönster genom vilka man
kan följa bearbetningen. Vid arbetsstyckets manövrering
sticker arbetaren in händerna i gummihandskar som utgör
en del av det gastäta höljet.

Man har med denna utrustning smitt molybden- och
volframlegeringar utan att ytoxidation uppstått. Material,
som på grund av sin benägenhet för oxidation inte kan
smidas i luft, har bearbetats med framgång, t.ex. en
mo-lybdenlegering med 0,85 °/o V, en volframlegering med
30 »/o Mo och 1,5 °/o Th, rent beryllium, titan och uran.
Förfarandet har hittills använts bara vid laboratorieförsök,
men man anser att det kan tillämpas i industriell skala
om så skulle fordras (Steel 1955 s. 108). SHl

Robotvapens tillförlitlighet. Av 68 tyska V-2 raketer
provade i USA efter kriget fungerade 32 belt
tillfredsställande, medan 45 kunde användas. Felen fördelades
jämnt mellan motor och styrsystem. Av nio enstegs
försöksraketer tvp Viking fungerade endast tre och av åtta
tvåstegs tvp Bumper fungerade fem i första steget och av
dessa sedan tre i andra steget. Vid systematiska
komponentprov i raket av typ Hermes A-l befanns flertalet
fel ha inträffat före utskjutning, varefter felfrekvensen var
ca ett fel per 20 s skjuttid. Som jämförelse nämns att för
ett vanligt gevär felfrekvensen är en per miljon avfyrade
skott (R P Haviland i Jet Propulsion 25 (1955) h. 7
s. 321). hop

Termovåg för analys. De flesta hittills kända ämnen
som vid uppvärmning sönderfaller under viktändring gör
detta vid en karakteristisk temperatur som för ett givet
ämne varierar mycket litet. Om upphettningen inte sker
alltför snabbt, ändras därför ett provs vikt mycket snabbt
vid den karakteristiska omvandlingstemperaturen, men
förblir konstant vid lägre eller högre temperatur. En
termovåg är ett instrument som kontinuerligt registrerar ett
provs viktändringar som funktion av dess temperatur
(Tekn. T. 1953 s. 796).

Ett sådant instrument, konstruerat av fransmannen
Che-venard (fig. 1), har en vågbalk upphängd i två mycket
klena volframtrådar. I balkens ena ända hänger en
vertikal stav av smält kvarts, som bär upp en degel omgiven
av en ugn. Balkens andra ända slutar med en konkav
platinaspegel som avbildar en punktformig ljuskälla på
ett fotografiskt papper, fastsatt på en trumma som sakta
roterar kring en vertikal axel. Vågens känslighet kan
ändras genom förflyttning av vikten B. Största uppnåbara
känslighet är 0,5 mg per mm på papperet.

I USA har man ersatt den fotografiska registreringen med
en skrivare. Härigenom kan man under förökets gång se
vad som händer med provet, och diagrammet kan genast
bedömas. Man undviker vidare problem, som uppstår vid
kalibrering och hantering av det fotografiska materialet,
och risken för dettas krympning och distorsion.

Det amerikanska instrumentet har en linjärt variabel
transformator vars kärna hänger i vågbalkens ena ända.
Vid dennas vertikala förskjutning uppstår i transforma-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:31:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/1075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free