- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
1060

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1060

TEKNISK TIDSKRIFT

ment som kompletterar föredragen kommer att utföras av
laborator T Wilner.

Föredragen kommer att omspänna ett stort område av
den nutida kemin, organisk, oorganisk och biokemi, med
särskild tonvikt på det nya innehåll som begreppet kemi
fått som en följd av de senaste årtiondenas stora
naturvetenskapliga framsteg.

Namnet Berzeliusdagarna har valts för att påminna om
de märkliga pionjärinsatser på kemins område, som under
mer än hundra år gjorts i vårt land. Det är Tekniska
Museets uppgift att medverka till att hos ungdomen öka
intresset för naturvetenskap, teknik och industri och om
det första försöket med Berzeliusdagarna slår väl ut, är
det Kemistsamfundets avsikt att upprepa dem på museet
under kommande år.

Sveriges Rationaliseringsförening är det nya namnet
på Arbetsstudieföreningarnas Samarbetsnämnd (ASN).
Föreningen är den centrala sammanslutningen för de 14
ar-betsstudietekniska föreningar som finns i landet och vilka
har sammanlagt över 1 600 medlemmar. Dessa föreningar
kommer även i fortsättningen att vara självständiga och
arbeta med sammanträden, kurser och studiebesök.
Sveriges Rationaliseringsförening representerar föreningarna
utåt och samordnar deras verksamhet i fråga om
kursplaner, studiematerial m.m.

Nionde Internationella Kongressen för Tillämpad
Mekanik anordnas den 5—13 september 1956 i Bryssel.
Antalet sektioner, som vid den senaste kongressen i
Istanbul 1952 var fyra (Tekn. T. 1952 s. 96), blir i Bryssel
endast två, nämligen en för aero- och hydrodynamik och
en för de fasta kropparnas mekanik, inklusive
svängningar, elasticitet och plasticitet. Endast sådana anmälda
arbeten som kan göra anspråk på mer allmänt intresse får
föredras vartdera under 20 min, vartill kommer 10 min
för diskussion, övriga anmälda arbeten får föredras i
specialsektioner med 15 min per föredrag, med gemensam
diskussion först vid slutet av varje sammanträde.

Upplysningar erhålles genom professor Folke K G
Odqvist, KTH, Stockholm 70. Prospekt och
anmälningsformulär erhålles från American Express Co., Birger
Jarlsgatan 15, Stockholm G.

TNC

Ordproblem. Årets facit

Nio enskilda ordproblem har under årets lopp framlagts
i TNC-spalten. Inbjudan till läsekretsen att yttra sig har
hörsammats särskilt i fråga om de två senast publicerade
fallen, men även vissa av de tidigare har rönt påtagligt
intresse. Här följer en överblick, visande den ställning
som fackmännen och TNG kommit att inta till de olika
problemen.

101. Ordet fraktion, en i och för sig oklanderlig
försvenskning av det engelska "traction", har av fackmännen
tillmätts så stort praktiskt värde att det blivit infört i den
svenska texten i IEC:s ordbok vid sidan av fordonsdrift
och andra sammansättningar med fordons-, ban- m.m.,
vilka termer dock i överensstämmelse med TNC:s önskan
placerats först.

102. Att ordet komprimera bör reserveras för fall där
det är fråga om sammanpressning, sammantryckning, är
en självklar TNC-rekommendation; likaså användningen
av packa i den mera omfattande betydelsen att bringa t.ex.
en partikelmassas smådelar i sådant inbördes läge att
totalvolymen minskas, vare sig detta sker med hjälp av
tryck, knådnings- eller stötangrepp, vibration eller på
annat sätt.

103. Det engelska "electro-erosion" kan översättas med
elbearbetning, och det speciella fallet att bearbetningen
sker med hjälp av elektrisk gnistbildning kan kallas gnist-

bearbetning eller gnistning (med tillhörande verb: att
gnista).

104. Som benämning på själva den av isolermaterial
bestående delen av en isolator tycks det från industrins egen
sida föreslagna ordet "isolant" inte ha rönt nämnvärt
intresse. Glädjande enighet råder i fråga om att icke kalla
denna del för "ett porslin" e.d.; porslin är ett
materialnamn. Man tycks reda sig med benämningarna
isolator-kropp och (komplett) isolator, eller med det mindre
logiska termparet isolator och komplett isolator, i regel
förtydligat exempelvis till "isolator av porslin" och "komplett
isolator med krok och ledarfäste".

105. En rundfråga om svensk term för engelskans
"wrought material" hade, såsom redan vid problemets
framläggande nämndes, gett till resultat att pressmaterial
ansågs vara det mest acceptabla generella uttrycket. Även
bl.a. valsmaterial, smid(es)-material hade föreslagits, men
särskilt den sistnämnda termen ger intryck av en alltför
speciell syftning. Detta rundfrågeresultat är fortfarande
allt vad TNC har att anföra i saken.

106. Något nytt förslag till benämning på skivor
sam-manlimmade av dels faner och dels träfiberskikt har inte
inkommit. De i TNC-spalten såsom möjliga termer
nämnda kombinat(ions)skivor och kompoundskivor har inte
mött någon invändning.

107. Uttrycken låggradig rening och höggradig rening är
fullt rekommendabla i den betydelse de fått inom
avloppstekniken, likaså ordet reningsverk.

108. Problemet att finna en lämplig svensk motsvarighet
till det engelska adjektivet "self-contained" väckte så stort
intresse att svarsbrev inkommit från 11 personer. Antalet
föreslagna ord är 20, och av dessa har endast två
kommit från mer än en person. Av förslagen, som framlagts
för ett flertal opartiska bedömare, kan emellertid inget
anses lia träffat huvudet på spiken. TNC:s förslag
hel-utrustad, av två insändare föreslaget avkortat till
hel-rustad, kvarstår. Här måste emellertid framhållas att ett
fullt uttömmande ord för vad som avses icke rimligtvis
kan framletas, eftersom t.ex. en helutrustad svarv, en
hel-utrustad kompressor och en helutrustad transformator
inte kan ha samma slags utrustning, och eftersom i vart
och ett av fallen det inte är självklart vad utrustningen
skall bestå av. I en annons skulle helt allmänt kunna talas
om "våra helutrustade svarvar", men i en offert eller
beställning måste stå "en helutrustad svarv med inbyggd
motor, backskiva . . .". En uppräkning (eller annan
precisering) av utrustningens delar blir i sistnämnda fall
nödvändig, och då går det oftast lika bra att — enligt två
inkomna förslag — skriva "en svarv, komplett med
inbyggd motor osv.".

109. Teknikernas allmänna inställning till ordet
"automation" synes ej ha undergått någon förändring sedan
detta ordproblem framlades i TNC-spalten. Vi har redan
ordet automatisering, som hör samman med verbet
automatisera. Vad som rent tekniskt skulle känneteckna
automation är man inte ense om. Klart är emellertid att det
är fråga om en gradskillnad snarare än en artskillnad:
det gäller en mera fullständig och genomgripande
automatisering än den som tidigare varit vanlig. Men om man
inte ser kallt tekniskt på den stigande graden av
automatisering, utan låter begreppet färgas av reklamhänsyn,
eller av förhoppningar eller farhågor rörande de sociala
verkningarna av denna utveckling, så föreligger tydligen
behov av ett slagord: automation. En sådan användning av
ordet har TNC inte tillräcklig anledning att motarbeta —
det vore för resten tämligen utsiktslöst. I de nyktert
tekniska sammanhang däremot som utgör centralens
arbetsfält kommer TNC icke att använda eller tillråda ordet
automation.

Till slut får TNC rikta ett tack till alla dem som på ett
intresserat och stimulerande sätt deltagit i diskussionen
av årets ordproblem och därigenom bidragit till frågornas
belysning och besvarande. JW

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/1080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free