- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
1061

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1955

1061

• •

Oresundsverket

Professor Olof Hammar, Göteborg

621.11

Värmekraftdelen i landets kraftförsörjning har
fått ett avsevärt tillskott genom Sydsvenska
Kraftaktiebolagets nya ångkraftverk i Malmö.
Bolaget har förut i Malmö ett ångkraftverk som
i olika etapper (senast 1942) utbyggts till 70
MW. Då det befanns önskvärt att ytterligare
utöka värmekrafteffekten, beslöts att uppföra ett
helt nytt värmekraftverk, som fått namnet
Öresundsverket. Detta planerades för en slutlig
utbyggnad av 300 à 400 MW. De två första
enheterna på tillsammans 120 MW är nu i drift och
utbyggnad till 220 MW pågår. I det följande
skall lämnas en redogörelse för det nya verkets
utformning.

Energibehovet i Sydsverige täckes till större
delen med vattenkraft, varav ca två tredjedelar
kommer från norrländska verk, samt med
kompletterande värmekraft. Därjämte förekommer
sedan ett fyrtiotal år kraftutbyte med Danmark.
Avståndet till de stora vattenkrafttillgångarna i
Norrland är stort. Kraftöverföringen går
övervägande från norr till söder, varför ett sydligt
beläget värmekraftverk minskar
överföringsförlusterna och blir förmånligt för
kraftförsörjningen i dess helhet.

Verkets uppgift och allmänna data

Verkets funktion är att vara ett komplement till
vattenkraften. Vid vattenbrist skall verket lämna
energitillskott och får då arbeta med relativt kon-

Bearbetning av föredrag i Tekniska Samfundet, Göteborg.

621.311.22

stant belastning. Normalt är driftstiden då 10—
14 h/dygn med avställning på natten. Det kan
dock förekomma drift dygnet om under ganska
långa perioder.

Den energimängd verköt levererar varierar
högst avsevärt år från år. Variationerna kan
vara i proportionen 1 : 20 och t.o.m. ännu större.
Det kan förekomma år då driften blir nästan
kontinuerlig. Det medeltal för långa perioder,
som kan väntas, är beroende av
vattenkraftutbyggnaderna. Vid projekteringen har man
tagit sikte på en utnyttjningstid av 1 500—2 000
h/år. Verket skall vissa tider ta spetsar med kort
varaktighet.

Långa perioder, när energikörning ej
förekommer, används verkets generatorer för
faskompensering, varvid generatorerna skall hållas
roterande med minsta möjliga driftkostnad.

Slutligen skall verket kunna snabbt ingripa vid
avbrott av strömleveransen norrifrån. Härför
fordras en beredskap som består i dels att i drift
varande aggregat snabbt, helst momentant, skall
kunna överta ökad belastning, dels att icke i
drift varande delar av verket skall kunna sättas
in på kortast möjliga tid.

De angivna fordringarna är delvis motstridande
om de skall förenas i ett verk. Verket skall vara
lämpat för både grundlast och spetskraft. För
god ekonomi fordras utom god termisk
verkningsgrad vid kontinuerlig drift även att
avställ-nings- och startförlusterna är låga. Lösningen
får som vanligt vid tekniska problem bli en kom-

Fig. 1. öresundsverket; t.h. pir med
kolkran och lossningsanordning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/1081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free