- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
1068

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1068

TEKNISK TIDSKRIFT

får användas vid maximal last och vid extrem svår
för-smutsning. Anordningen är avsedd att ge bästa ekonomi
vid normal drift med användning av de driftsäkra
kortslutna motorerna. Vid normal last har man även
motorreserv.

Skorstenen, som är murad och gemensam för samtliga
fyra pannor, har höjden 80 m och toppdiametern 4,7 m.
Skorstenshöjden är den högsta som tilläts av hänsyn till
luftfarten.

Asktransporten sker med spolning till en grop utanför
pannhuset, från vilken askan pumpas ut och användes till
fyllning i de ganska stora ännu ej utfyllda områdena kring
anläggningen.

Turbogeneratorerna

De två första turbinerna är Stal-turbiner (fig. 11) för
vardera maximalt 65 000 kW, 72 000 kVA, 50 Hz, 1 500 r/m,
64 at a ångtryck och 520°C ångtemperatur.
Generatorspänningen är 11 kV, som upptransformeras till 120 kV med
en utomhustransformator (fig. 10), och från denna överförs
elkraften med en separat luftledning för vardera maskinen
ca 3 km till centralställverket i Sege. Generatorerna är
således ej elektriskt förbundna genom någon samlingsskena
vid verket. Turbinernas ekonomiska last är 60 MW.

En för de föreliggande driftförhållandena mycket
värdefull egenskap hos turbinerna är snabb start. Dessa 60
MW-turbiner kan på mindre än 9 min från kallt tillstånd
startas, tas upp i varvtal och infasas.

Kylvattnet ledes från hamnbassängen genom två
betongkanaler in till kylvattenpumparna, som är placerade invid
kondensorerna. De två kylvattenkanalerna är ordnade så,
att det är möjligt att vid behov avstänga den ena för
revision och dock hålla verket i gång.

Kylvattenpumparna är två vertikala propellerpumpar för
varje aggregat (fig. 12). Normalt används båda vid fullast,
men en pump är tillräcklig för fullast ehuru med någon
försämring av ekonomin. Den ena pumpen har en motor
för lägre hastighet, avsedd att användas vid faskompense-

ringsdrift. Kondensatpumparna är två, den ena för
normal drift och den andra som reserv. Luftpumpen är en
tvåstegs ångejektor.

Turbinerna har fyra avtappningar för förvärmning av
ma-farvattnet till 180°C. Utom avtappningsförvärmarna
passerar kondensatet sex andra förvärmare, där spillvärme av
olika slag tillvaratas, fig. 13.

Tillsatsvattnet tas från Malmö stads vattenledning,
avhärdas i basutbytesfilter, avgasas och evaporeras därefter.
Malmövattnet är hårt, ca 16°dH. Två evaporatorer finns
för 8 t/h vardera.

Allt kondensat passerar en avgasare, där avgasning sker
vid 110°C. Avgasaren är placerad ovanpå matartanken,
som rymmer 100 t vatten. Matarpumparna tar sitt vatten
från denna. Efter matarpumparna förvärms matarvattnet
från 110 till 180°C i två steg.

Vardera turbinen har sitt eget kondensatsystem med
ma-tartank och matarpumpar. Hopkoppling sker först på
ma-tarpumparnas trycksida.

Utom de beskrivna 60 MW enheterna ingår som förut
nämnts ett 30 MW aggregat i första etappen. För detta
har ett De Laval-aggregat beställts. Detta är avsett att vid
behov kunna fungera som husturbin. Turbinen är utförd
så att den lätt kan ändras för värmeleverans, om detta
skulle bli aktuellt.

För nästa etapp har ett 65/70 MW aggregat av i
huvudsak samma typ som de två föregående 60/65 MW
aggregaten beställts. Detta kommer att försörjas av en panna
för 260 t/h ånga.

Hjälpmaskineriets kraftförsörjning

Hjälpmaskineriet är eldrivet med undantag av två
ång-turbindrivna matarpumpar. För större motorer är
spänningen 3 000 V, för mindre 380 V. Egenförbrukningen är
vid fullast med kolpulvereldning ca 5 °/o av den
genererade effekten.

Normalt försörjes hjälpmaskineriet via en transformator
ansluten till respektive turbogenerators huvuduttag. Om en

Fig. 13. Kondensat förvärmning; A oljekylare, B LT-ejektor, C LT-förvärmare, D HT-ejektor, E läckageånga, F
pannblås-ningsförvärmare, G MT-förvärmare, H avspänningskärl, K HT-förvärmare 1, L HT-förvärmare II, M evaporatorer, O
rå-vattenavgasare, P råvattenförvärmare, Q avgaskylare, R matarvattenavgasare, S matarvattentank, T vattensamlare, U
kon-densatpump, V dränagepump, Z matar vattenpump.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/1088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free