- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
1069

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1955

1069

Fig. 14.
Ångpanneverkningsgrad
vid
oljeeldning.

generator löser från nätet, fortsätter den att mata sitt och
tillhörande pannors hjälpmaskineri.

Hjälpmaskineriet kan kopplas till den ena eller andra
generatorn. Så länge någon av anläggningens generatorer
är i drift, kan allt hjälpmaskineri matas från denna. Om
anläggningen är helt avställd, matas hjälpmaskineriet från
centralställverket i Sege över en 50 kV linje med
transformatorer. Brytarna mellan de olika skenorna för
hjälpmaskineriet är försedda med förreglingar, så att
huvudgeneratorerna ej kan förbindas via dessa.

Motorerna för hjälpmaskiner är kortslulna och har med
några få undantag icke nollspänningsutlösning. Till
undantagen hör kolkvarnarnas motorer.

En kort frekvenssänkning orsakar ej olägenheter i verket
och en omkoppling kan ske utan att motorerna behöver
startas på nytt för hand. Detta är av värde ur
driftsäkerhetssynpunkt och med hänsyn till personalbesparing.
Emellertid kan vid störningar frekvensen ligga lågt under
längre tid och påverka hjälpmaskineriets varvtal, så att
det blir störande för stationens drift. I ett sådant fall är
det av värde att kunna lägga hjälpmaskineriets försörjning
på en husturbin, som frikopplas från nätet. Den förut
omtalade beställda 30 MW turbinen är avsedd att vid behov
kunna användas för detta ändamål.

Rörledningar

För ledningar för överhettad ånga har ett normalt
Cr-Mo-stål använts. Dessa ledningar är helsvetsade med
armaturen insvetsad, övriga ledningar är försedda med flänsar

Fig. 15. Turbogeneratorernas v är me förbrukning; ångtryck
64 at a, ångtemperatur 500°C, kylvattentemperatur 10°C;
a enligt garantier, b enligt leveransprov.

vid armatur, i övrigt helsvetsade. Där flänsar finns, har de
i de flesta fall gjorts något kraftigare än normalt, ibland
för ett högre trycksteg än erforderligt enligt normerna. För
låga tryck har ej lägre trycksteg än 10 använts.

Huvudångledningen från vardera pannan har en inre
diameter av 250 mm och en väggtjocklek av 22 mm, till
turbinen inre diametern 270 mm och godstjockleken 24 mm.
Det kan vara av intresse att notera att
huvudångledning-ens diameter i denna anläggning med 60 MW enheter är
ungefär densamma som i den äldre anläggningen med 30
MW enheter, beroende på det högre ångtrycket i den nya
anläggningen.

Instrumentering och automatik

Anläggningen har utrustats med modern och fullständig
instrumentering. För pannorna finns automatisk reglering
enligt Hagan—Gordons system. Manövreringen kan ske
antingen för hand, varvid samtliga regleringsorgan är
fjärrmanövrerade från panntavlorna med tryckluft, eller
automatiskt allt efter driftförhållandena. Registrerande
instrument har installerats i ganska stor utsträckning.

Pannorna dirigeras från kontrolltavlor vid pannfronten.
För turbinen är manöverorganen likaledes sammanförda.
Mellan dessa två manöverställen ligger en stor del av
hjälpmaskineriet åtkomligt för insyn. Ett sammanförande
av instrumenten i ett kontrollrum övergavs efter någon
tvekan, bl.a. med hänsyn till att ej onödigtvis komplicera
den för snabba manövrer erforderliga instrumenteringen.
En direkt iakttagelse, där den är möjlig och lämplig, får
anses säkrare och mera påtaglig för personalen än en
iakttagelse förmedlad av instrument.

Provningsresultat

Vid leveransproven innehölls givna garantier
och detta har även bekräftats av
drifterfarenheterna som varit goda (fig. 14 och 15).
Vid 10°C kylvatten och förvärmning av
kondensatet till 180°C är vid ekonomisk last
värmeförbrukningen för själva turboaggregatet 2 290
kcal/kWh. Hela anläggningens termiska
verkningsgrad inberäknat hjälpmaskineriets
förbrukning är vid fullast och kontinuerlig drift ca
32 %, vilken även innehållits under en längre
tids drift.

Vid start av kall turbin var turbinen i fullt
varvtal efter 7 y2 min.
Den första enheten togs i drift 1953, den andra
1954. Den tredje turbinen och den fjärde pannan
är beställda för leverans 1956. Ytterligare en
turbin på 70 MW och en panna för 260 t ånga har
nyligen beställts. Med denna blir öresundsverkets
installerade effekt 220 MW och Sydkrafts totala
i Malmö installerade ångkrafteffekt 290 MW.

Litteratur

1. Hammar, O: Ångkraftverket i Malmö — den senaste utbyggnaden.
Tekn. T. 75 (1945) s. 1245—1254.

2. Hammar, O & Jung, R: Das Verhallen des Naturumlaufes in
Wasserrohrkesseln bei fallendem Kesseldruck. Brennstoff Wärme
Kraft 7 (1955) s. 1—10.

En reaktorsimulator har konstruerats i USA. Den skall
användas för träning av personal. Apparaten har
regleringsorgan och kontrollinstrument i full skala och lär
troget härma en reaktors beteende vid uppkörning och stopp.
Den kan byggas så att den representerar en viss av de

vanliga reaktortyperna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/1089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free