- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
1074

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 27 december 1955 - Böcker - Lärobok i kemi för gymnasiet, av SHl - Schweisskonstruktionen, av R Gunnert - Automobiltechnisches Handbuch, bd 1 & 2, av Hans-Eric Lorentz - Linear feedback analysis, av B-G Magnusson - Light calculations and measurements, av Erik Djurle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1074

TEKNISK TIDSKRIFT

"har också i stor utsträckning kommit i bruk som
reduktionsmedel vid rening av andra metaller, i synnerhet
nickel, stål och mässing" (s. 149). Dessa användningar är
okända. Metallen används visserligen inom metallurgin
som reduktionsmedel men vid tillverkning av sådana
metaller som titan och zirkonium. Dess viktigaste användning,
nämligen i lättmetaller, nämns inte.

Med "kokgas" (s. 90) menas stadsgas; "konstsilke" (s.
123) kallas numera rayon och "cellull" (s. 247) rayonull.
"Sprängmedel" (s. 138) skall vara sprängämnen,
"galvaniserat järn" (s. 160) kallas förzinkat stål och med
"kromjärn" (s. 188) menar förf. kromit och inte den
ferrolege-ring som har detta namn. Det stycke, som handlar om
beteckningarna "järn" och "stål" (s. 198), är nästan helt och
hållet felaktigt. "Galvanisk" används i stället för det
riktiga "elektrolytisk" (s. 173, 189). "Uranstapel" och
"uran-mila" (s. 292) är övergivna namn på uranreaktorn.
Åtskilligt flera exempel på felaktigheter vid beskrivning av
tekniska processer skulle kunna nämnas. SHl

Schweisskonstruktionen, av Richard Hanchen.
Kon-struktionsbücher h. 12. Springer, Berlin 1953. 80 s., 349
fig., 9 tab. 9 DM.

Förf. är känd genom bl.a. sitt tidigare arbete
"Schweisskonstruktionen" och föreliggande bok är i viss mån en
omarbetning av detta.

Förf. behandlar olika typer av påkänningar och ägnar
särskild uppmärksamhet åt utmattningspåkänningar
enkannerligen hos svetsförband och skillnaden mellan
längs-kälsvets och tvärkälsvets i detta avseende. Med stöd av de
behandlade hållfasthetsegenskaperna hos förbanden
behandlas beräkningsmetoderna. Ett flertal väl valda
beräkningsexempel genomgås. Anvisningar om konstruktiv
utformning av maskinelement, såsom rördelar, lagerbockar,
hävarmar, hjul, konsoler, maskinstativ m.m. ges.
Illustrationsmaterialet är klart, enkelt och instruktivt. Boken är
säkerligen av stor nytta för konstruktörer och studerande.

R Gunnert

Automobiltechnisches Handbucli, bd 1 & 2, 17:e uppl.,
av Bichard Bussien. Herbert Cram, Berlin 1953. 2 113 s.,
ill. 108 DM.

Detta verk, kanske världens förnämsta i sitt slag, har
utkommit i 17 :e upplagan. För ca 50 år sedan omfattade
verket inte fullt 300 sidor; nu har förläggaren varit
tvungen att dela upp de drygt 2 000 sidorna på två band. Ett
femtiotal medarbetare, flera med inom tysk bil- och
motorteknik kända namn, står för de olika avsnitten. Liksom
i de tidigare upplagorna återfinns allt från placering av
smörjnipplar till avvägning av bromskraften hos
släpvagnar och senaste försök med turbindrift.

En del ofullständigheter kan dock påtalas. Smörjoljor
och smörjoljenormer behandlas mycket knapphändigt.
Sålunda finns knappast någonting om
viskositetsklassifice-ring eller om multigradoljor. Den nya klassificeringen av
legerade oljor berörs inte heller, utan beteckningarna HD,
Premium och Regular har fått kvarstå. Uppgifterna om
cylinderslitning är något föråldrade och man tycker att
några ord om den radioaktiva spårtekniken hade varit på
sin plats. Ibland är sammanfattande omdömen väl
tvärsäkra och osannolika. Så påstås t.ex., utan godtagbar
motivering, att förkammardieseln skulle ha större
framtidsmöjligheter än den direktinsprutade. På instrumentsidan
saknar man uppgifter om de nyare elektroniska
apparaterna och metoderna för t.ex. tändningsundersökningar.

I den nu utkomna upplagan bar medtagits, om än i
otillräcklig grad, en del utländska rön och normer, vilket får
sägas ha höjt värdet av verket i jämförelse med tidigare
upplagor. För de flesta avsnitten finns rikligt med
litteraturhänvisningar, tyvärr dock nästan uteslutande till
tyska källor. Den amerikanska och engelska forskningen
har dock efter kriget kommit en bra bit före den tyska.
Beskaffenheten av litteraturhänvisningarna anger i viss

grad respektive avsnitts modernitet. I dessa avseenden
föreligger vissa ofullständigheter i kapitlen om fjädring,
styrning, växellådor, bromsar m.m. Här synes förf. nästan
uteslutande stödja sig på tysk litteratur, mest från
förkrigstiden. Detta hindrar dock inte att det som finns för
det mesta är av värde. Kapitlet om fordonsmekaniken är
mycket intressant; den tyska forskningen tycks på detta
område ligga väl framme.

Priset på den senaste upplagan har höjts avsevärt och
man frågar sig om det inte hade kunnat inkludera ett
något starkare band. Erfarenheten visar att bindningen
gärna vill gå upp i ryggen. Utstyrseln i övrigt är god och
illustrationerna tycks i ganska stor utsträckning vara
ny-gjorda. Handboken hör till det slag av uppslagsböcker,
som en fackman på området ej kan vara utan.

Hans-Eric Lorentz

Linear feedback analysis, av J G Thomason. Pergamon,
London 1955. 355 s., 238 fig. 55 sh.

Boken är avsedd att ge en teoretisk grund åt den som
mer allvarligt vill ägna sig åt olika slag av linjärt
mot-kopplade förstärkare och servosystem.

De tre inledande kapitlen ger en elementär framställning
av den komplexa metodens och Laplace-transformationens
tillämpningar på strömkretsteorin. Efter två kapitel som
presenterar vissa praktiska rörkretskopplingar ägnar förf.
de följande tre kapitlen åt linjär motkopplingsteori varvid
han bl.a. härleder Nyquist-diagrammet, Bode’s ekvationer
och viktfunktionen för sambandet mellan
amplitud-fre-kvens- och fas-frekvenskurvorna. Olika metoder att
stabilisera en motkopplad rörförstärkare genomgås relativt
utförligt. I de avslutande tre kapitlen analyseras en del
praktiska tillämpningar såsom motkopplade tonfrekvens- och
bredbandsförstärkare, förstärkare och servosystem för
analogimaskiner samt stabiliserade likspänningsaggregat.
Till sist finns i appendix en tabell över ett 30-tal
Laplace-transformer.

Förf. uttrycker sig klart och koncist och han bygger upp
hela sitt arbete från en relativt enkel grund. Han har
avstått från den matematiskt strikta framställningen där
denna inte är helt nödvändig för att klargöra
sammanhangen. Härigenom har han lyckats göra boken tämligen
lättläst. Inga andra väsentliga anmärkningar kan göras än
den att inget riktpilsystem definierats för spänningar och
strömmar, vilket medfört en del teckeninkonsekvenser.

Boken, som innehåller ungefär lika delar teori och
praktik, kan rekommenderas till ingenjörer sysselsatta med
konstruktion och utveckling av mätinstrument inom
atomfysiken, elektroniska analogimaskiner och servosystem,
bredbandsförstärkare m.m. Den bör dessutom utgöra en
lämplig introduktion för den som vill skaffa sig insikt i
teorin för motkopplade system. B-G Magnusson

Liglit calculations and measurements, av H A E Keitz.
Philips’ Technical Library, Eindhoven 1955. 430 s., 238
fig. 27,50 hfl.

Förf. som sedan många år är verksam vid Philips
fotometriska laboratorier ger i föreliggande bok en
sammanfattning av formler och erfarenheter från sitt
verksamhetsområde. Boken är uppdelad i två avdelningar.

I den första behandlar förf. belysningsberäkningar. Första
kapitlet ägnas åt ljusets natur och en historik över
belysningsteknikens utveckling. I de följande genomgås hur
enheterna för ljusflöde och luminans tidigare definierats i
olika länder samt de numera internationellt antagna
enheterna. Förf. övergår därefter till ljuskällorna och visar
hur ljusfördelningen från dem beräknas och ser ut i olika
slags diagram, varvid särskilt Rousseaus diagram
genomgås. Definitionerna av belysningsenheterna och beräkning
av belysningen med hjälp av inversa kvadratiska lagen,
uppritning av belysningsdiagram m.m. följer sedan. Den
kvadratiska lagen gäller för punktformiga ljuskällor men
kan även tillämpas för lampor och armaturer under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/1094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free