Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 3 januari 1956 - Organ för höjd produktivitet? av Sven H Åsbrink - USA:s radiosändningar genom järnridån, av Jo - 1 miljard radiodelar - Stockholms elhushållning 1954, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
3
endast trycksakens form. Jag tror att man
numera nästan inte kan få någonting att tränga
igenom utan att använda modernare medier,
såsom föredrag, konferenser och film. Många —
även stora — företag känner helt enkelt inte till
de servicemöjligheter som står till deras
förfogande, vilket onekligen är ett ganska stort
slöseri.
Jag tror däremot inte att våra många och
spridda organ gör mycket dubbelarbete; i ett litet
land som vårt vet den ena handen i regel vad
den andra gör och en viss konkurrens skadar
nog dessutom inte. Men en del viktiga saker blir
nog inte gjorda alls, därför att ingen känner ett
direkt ansvar för dem. Framför allt reser sig
frågan om vi har den rätta kraftsamlingen i vårt
produktivitetsarbete. Ett litet land som Sverige
måste hushålla med sina resurser och ägna dem
åt de problem som är mest väsentliga. Jag tror
därför att vi skulle ha nytta av om de olika
produktivitetsorganen åtminstone sköt ihop en
sam-arbetskommitté som prioriterade de viktigaste
frågorna och drev på deras lösande på
bekostnad av de mindre viktiga.
En viss granskning av dessa nu berörda
problem har nyligen satts i gång. Den görs av en
kommitté bestående av representanter för
staten, CP och SNRO, de sistnämnda därvid också
representerande SAF, SIF, LO och IVA.
Kommittén har till uppgift att göra ett förslag till
sammanslagning av CP och SNRO, att föreslå
åtgärder för ett bättre utnyttjande av
informationsmaterialet från utlandet och att i övrigt
bedöma de ågärder som eventuellt kan vara
påkallade för att ytterligare förstärka den
produktivitetsfrämjande verksamheten inom näringslivet.
Det är säkert av värde att en sådan granskning
göres. Skall någon verksamhet vara effektiv, bör
det väl framförallt vara den som själv är till för
att predika effektivitet och ge service för dess
främjande.
USA:s radiosändningar genom järnridån. US
Information Agency har byggt ut ett omfattande radionät,
"Voice of America" (VOA), för att nå befolkningen i
kom-muniststyrda länder. På 38 olika språk utsänds nyheter i
olika riktningar.
De problem, som förelegat vid uppläggningen av
radionätet, är att undvika norrskenszonen, att överbrygga stora
avstånd i önskade riktningar och att hålla hög fältstyrka
hos lyssnarna samt att övervinna avsiktlig störning från
sändare bakom järnridån.
Radionätet bygger på relästationer på 9 olika platser så
valda att norrskenszonen helt undviks både vid sändning
från USA till relästation och vid sändning från relästation
till önskat befolkningsområde. Sändning till
relästationerna ombesörjes från sju platser i USA.
De flesta programmen härstammar från en studio i
Washington, DC. Relästationerna har inalles 47
högeffekt-sändare för kortvåg, en 1 MW långvågssändare (i
München), två 1 MW mellanvågssändare (en på Filippinerna
och en i Japan). USA-stationerna har 30
högeffektssän-dare för kortvåg.
Avsiktlig störning från hundratals sändare bakom
järnridån bestående av irriterande ljud på VOA-frekvenserna
påbörjades i februari 1948. Störningarna övervinns med
olika metoder t.ex. heterodynfilter, "speechclipper",
hög-effektsändare, riktade antenner. För samma ändamål
utnyttjar man goda sändningsförhållanden och utsändning
av samma program från flera relästationer m.m.
Effektiviteten hos VOA-systemet studeras med
kontrollmottagare. Sändningar på franska, engelska, spanska etc.,
som ej störs, mottas bra under 90 °/o av programtiden. På
satellitländernas språk är effektiviteten lägre, men
motiverar tydligen omfattande störsändningsansträngningar
från ryssarnas sida. Detta antagande stöds även av
rapporter från flyktingar (Electrical Engineering 1955 s. 459
—464). Jo
1 miljard radiodelar till ett värde av 50 M£ tillverkas
årligen i Storbritannien. Av produktionen går 45 °/o till
rundradio- och televisionsändamål; före kriget gick 90 °/o till
denna sektor.
Stockholms elhushållning 1954. Den av Stockholms
elverk alstrade och inköpta elenergin var 1954
sammanlagt 1 373 MkWh. Förbrukningen av elenergi, mätt i
Stockholm, var 1 264,7 MkWh (fig. 1) mot 1 137,5 MkWh 1953,
vilket innebar en ökning med 11,1 °/o.
Av den kraft som redovisas under rubriken "övrig inköpt
kraft" kom från Krångede 86,9 MkWh, från Sundbybergs
elverk och Älvkarleby kraftverk för Spånga—Hässelbys
räkning 5,5 MkWh och från diverse samkörande
abonnenter i Stockholm 9,3 MkWh. Från samkörande företag har
dessutom inköpts 8,6 MkWh ångkraft. Kraften utan värde
har erhållits under tider, då uttagen har kunnat täckas
med marginaler i egna kraftverk.
Högsta dygnsförbrukningen på nätet, mätt i
mottagningsstationerna, uppgick till 4,9 MkWh och inträffade
fredagen den 26 november 1954. Högsta
timmedelbelastning-en var 314 000 kW och inträffade kl. 15—16 den 15
december (Stockholms Elektricitetsverks
förvaltningsberättelse 1954). WS
belysning 23, 3
Fig. 1. Stockholms elverks tillverkning och förbrukning av
elenergi 1954.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
