- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 3 januari 1956 - Andras erfarenheter - Kontinuerligt slamfilter för avloppsvatten, av SHl - Antiprotonen påvisad, av SHl - Gasturbin med direktdrift för tankfartyget »Auris», av Wll - Isoftalsyra till alkyder, av SHl - Föroreningselement vid ståltillverkningen i USA, av C S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i O januari 1956

11

utan besvär. Filterbandets kanter är belagda ined en elast
varigenom effektiv tätning mot trumman nås.

Orsaken till att filterkakan lossnar så lätt torde vara
bandets konstruktion genom vilken varje tråd i den tycks
röra sig i förhållande till granntrådarna när bandet
passerar över den klena valsen. Partiklar, som sitter på eller
i duken, lossas härigenom.

Vid prov lär man vid filtrering av avloppsvatten ha
erhållit en filterkaka med högst 80 °/o vattenhalt och ett
klart filtrat innehållande högst 200 mg/1 suspenderade
fasta partiklar. Genom den goda tätningen mot trumman
kan relativt högt vakuum (tryck högst 160 torr) erhållas
med liten energiförbrukning. Filtreringshastigheten uppges
bli ca 22 kg/hm2 vid en slamhalt på 4 %> i avloppsvattnet
(Chemical & Engineering Chemistry sept. 1955 s. 7 A, 9 A,
11 A). SHl

Antiprotonen påvisad. Sedan teoretikerna i 25 år
spekulerat över antiprotonens, dvs. den negativa protonens,
existens anser man sig nu ha framställt den i bevatronen
vid University of California. Hittills har den iakttagits bara
med GM-räknare, men man hoppas att snart erhålla spår
av partiklar och deras sönderfallsprodukter i fotografiska
emulsioner.

Protoner accelererade till 6 200 MeV har riktats mot
koppar i bevatronens kammare. När en av dem träffar en
neutron i en kopparatom bildas två nya partiklar, en proton
och en antiproton. Nästan 1 000 MeV av den infallande
protonens kinetiska energi omvandlas härvid till massa
enligt Einsteins formel. Resten av energin förblir kinetisk
och fördelas på de fyra partiklarna.
De iakttagna negativt laddade partiklarnas massa är lika
med protonens inom 5 %>. Antiprotonen är stabil i vakuum,
men den förintas vid kontakt med materia, neutroner eller
protoner. Den är en sällsynt företeelse; i den negativt
laddade partikelstrålen i bevatronen finns ungefär en
antiproton på 5 000 jr-mesoner. Detta försvårar givetvis dess
påvisande.

Den metod man härvid använt är grundad på att
antiprotonen skall ha negativ laddning och en massa lika med
protonens. Isoleringen av negativt laddade partiklar sker
automatiskt i bevatronen då de avlänkas utåt i dennas
magnetfält. Partiklarnas massa har man erhållit genom
att mäta deras rörelsemängd och hastighet. Den senare
har bestämts bl.a. genom mätning av den tid partikeln
behöver för att passera mellan två GM-räknare (Chemical
& Engineering News 31 okt. 1955 s. 4644, 4646). SHl

Gasturbin med direktdrift för tankfartyget "Auris".
Propellermaskineriet i tankfartyget "Auris" som utgöres av
tre dieselmotorer och en 1 200 hk gasturbin (Tekn. T. 1952
s. 1075, 1093) kommer att ersättas av en enda
gasturbinanläggning med 5 500 hk effekt för direkt drift av
propellern genom dubbla kuggväxlar, fig. 1.

Gasturbinen skall arbeta enligt det öppna systemet med
en mellankylare och värmeväxlare för uppvärmning av
förbränningsluften med avgaser. Gasen efter
brännkammaren får 650°C temperatur och expansionen sker i två
seriekopplade turbiner. Högtrycksturbinen som har 6
expansionssteg går med 5 800 r/m och driver
högtryckskompressorn med 16 trycksteg. Lågtrycksturbinen med 8
expansionssteg driver lågtryckskompressorn med 12 trycksteg
och lämnar dessutom den nyttiga effekten för fartygets
drift. Avgaserna från lågtrycksturbinen går genom
värmeväxlaren och därefter genom en avgaspanna, som kan
lämna något över 2 t/h ånga av 3,5 at ö.

Gasturbinen skall drivas med normala eldningsoljor och
maskineriets verkningsgrad har beräknats till 28 °/o,
oberäknat värmet i ångan från avgaspannan.

En 200 kW ångturbingenerator, som får ånga från
avgaspannan, skall leverera erforderlig elektrisk energi till
fartyget, och som reserv för denna skall man ha en 120 kW
gasturbindriven generator. Denna gasturbin skall dock icke

Fig. 1. Modell au 5 500 hk gasturbinanläggning för
fartygsdrift.

drivas med eldningsolja. För alstring av elenergi till drift
av lastoljepumparna skall man ha en 550 kW generator
som skall kunna kopplas till huvudmaskineriet.

Som reserv för propellermaskineriet skall man ha en
450 hk ångturbin, som via en separat kuggväxel skall
kunna driva propelleraxeln. Ånga till denna turbin erhålls från
en befintlig oljeeldad panna (Engineering 9 sept. 1955
s. 324). Wll

Isoftalsyra till alkyder. Ur petroleum tillverkar man nu
i USA isoftalsyra i teknisk skala. Produkten, som består
av 98 °/o iso- och 2 °/o tereftalsyra, uppges med oljor ge
avsevärt bättre alkyder än ftalsyraanhydrid. Isoftalsyran
har karboxylgrupperna i metaställning. Dess smältpunkt
är ca 350°C mot 130°C för ftalsyraanhydrid. Den är
praktiskt taget olöslig i kolväten och bara litet löslig i
torkande oljor vid rumstemperatur.

Vid kokning av alkyd (300—315°C) löser den sig
emellertid fullständigt på 2—3 h. Den har då givit halvestrar.
Förestringen går långsammare med isoftalsyra men blir
fullständigare än med ftalsyraanhydrid därför att
isoftal-syraestrar är stabilare än ftalsyraestrar vid förhöjd
temperatur. Isoftalsyrahartser har större viskositet än
ftal-syrahartser och kan därför blandas med mera olja. Läcker
av isoftalsyraalkyd torkar fortare än de gängse
alkyd-lackerna och uppges vara hållbarare utomhus.

Isoftalsyrans fördelar framför ftalsyraanhydrid anses
bero på att dess karboxylgrupper sitter så långt från
varandra att den inte kan ge lågmolekylära produkter genom
ringbildning. Detta inträffar däremot alltid i viss
utsträckning för ftalsyraanhydrid varför man inte med denna kan
erhålla en helt och hållet högpolymer produkt (Paint, Oil
& Chemical Review 10 febr. 1955 s. 10—17). SHl

Föroreningselement vid ståltillverkningen i USA.

Föroreningselement, inkomna genom skrottillsatsen vid
ståltillverkningen är av aktuell betydelse i USA. Speciellt
besvärande blir vissa av dem vid tillverkning av kolstål, i
vilka de icke är önskvärda och t.o.m. kan vålla allvarliga
olägenheter. Till denna kategori hör element med låg
stabilitet i oxidform såsom kobolt, nickel, koppar och tenn.
De kan nämligen ej avlägsnas enligt gängse
ståltillverkningspraxis utan anrikas i stället vid varje omlopp i
cykeln skrot till stål.

De vanliga aktuella elementen vid tillverkning av kolstål
är kol, kisel, mangan, fosfor och svavel, och halten av dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free