Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1956 - Mätning av luftströmmar med radioaktiv gas, av Gunnar Aniansson, Gustaf Aniansson och Olle Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
17
Mätning av luftströmmar med radioaktiv gas
Tekn. lic. Gunnar Anicinsson, Stockholm, agr. lic. Gustaf Aniansson
och ingenjör Olle Norén, Uppsala
I samband med en stort upplagd undersökning
vid Jordbrukstekniska Institutet (JTI) av
inom-hustorkning av hö med kall luft (i skulltork,
fig. 1) uppstod behovet att kartlägga torkluftens
strömningsbild i och omkring torkanläggningen.
Existerande mätmetoder befanns otillräckliga,
och möjligheten att använda radioaktiva
spårmetoder för ändamålet utreddes vid KTH på
begäran av JTI. Resultatet blev positivt, och en
metod utarbetades. Den har sedan prövats vid ett
mycket stort antal mätningar under sommaren
1955.
Användning av rök för bestämning av luftens
rörelse och hastighet var nämligen i detta fall
utesluten, då man riskerade att rökpartiklar
skulle avsätta sig i höbingen och förstöra hö för
betydande belopp. Med rök kunde man heller
inte utföra mätningar med den noggrannhet som
var önskvärd.
För att med en anemometer av något slag
fastställa tiden för en luftmassas förflyttning från
en punkt till en annan liksom dess blandning
med annan luft hade man varit tvungen att
bestämma lufthastighetens storlek och riktning i
ett orimligt stort antal punkter. Härtill kom, att
lufthastigheten utanför byggnaden är för låg för
mätning med existerande anemometrar. Den
oregelbundna vinden utomhus skulle dessutom
förmodligen ha suddat ut resultaten.
Riskerna ur hälsosynpunkt
Utslagsgivande för möjligheten att använda en
radioaktiv metod är, att den erforderliga
koncentrationen av radioaktiv gas kan hållas under
den ur hälsoskyddssynpunkt satta
toleransgränsen1. För korttidsexponeringar har
toleransgränsen satts tio gånger högre än den för oavbruten
långtidsexponering givna2. Före
undersökningens igångsättande rådgjordes beträffande
eventuella hälsorisker med Radiofysiska
Institutionen, Karolinska Sjukhuset, Stockholm.
För korttidsarbeten med ädelgasisotopen 85Kr,
som det här är fråga om, är toleransgränsen satt
till 30 juC/m3 (i en materialmängd som
motsvarar 1 jjC sönderfaller 3,7 X 104 atomer per
sekund). Den erforderliga mängden radioaktiv
gas bestäms å andra sidan av GM-räknarens
533.17 : 539.16.08
känslighet. Denna kunde höjas utöver det
normala då det visade sig möjligt att inkoppla sex
GM-rör till samma GM-räknare. Härigenom
motsvarar den erforderliga koncentrationen av
radioaktiv gas per m3 ca 1 /(C, dvs. 1/30 av den
internationella toleransgränsen.
Den radioaktiva gasen skall ha låg
reaktionsbenägenhet, så att den ej fastnar i höet eller på
annat fast material; den måste ha tillräckligt
lång livslängd och får ej utsända så stor mängd
starkt penetrerande strålning (/-strålning), att
handhavandet av förvaringskärlen för
materialet innebär hälsorisker.
Ur vissa synpunkter hade det varit idealiskt
med en radioaktiv kväve- eller syreisotop, men
tyvärr har någon sådan med tillräckligt lång
livstid ännu ej upptäckts. I stället valdes en
ädelgasisotop, nämligen 85Kr, som genom sin
oförmåga att bilda kemiska föreningar är så
nära idealet som möjligt. Den uppfyller därför
det första kravet helt och tillgodoser även de
båda andra kraven utomordentligt väl. Isotopen
85Kr har nämligen en medellivslängd av 14,8 år
(ca 7 % sönderfaller per år, hälften på 10,27
år)3. Dess strålning består endast till 0,65 % av
/-strålning, som dessutom är av ett mindre
starkt genomträngande slag.
Den av 85Kr utsända strålningen framgår bäst
av dess termschema4, fig. 2. Detta visar att den
utsända strålningen till mer än 99 % består av
ß-partiklar med en maximal energi av 0,695 MeV
och endast till 0,65 % av ^-partiklar med högst
Fig. 1. Skulltork.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
