- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
21

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1956 - Mätning av luftströmmar med radioaktiv gas, av Gunnar Aniansson, Gustaf Aniansson och Olle Norén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i O januari 1956

21

Fig. 10. Teoretiskt
samband mellan
aktivitet och
luftmängd, när en
konstant mängd
radioaktiv gas
blandats i
varierande mängd luft,
övre kurvan vid
mätning med
o skärmad, den
nedre med
skärmad detektor; x
mätvärden.

aktivt krypton i luften 1,1 mC/m3.
Koncentrationen av radioaktivt krypton mättes samtidigt
med GM-räknaren i fläktens luftintag. Om en
signifikativ ökning över bakgrunden erhölls,
vilket var fallet vid flertalet undersökta
anläggningar, gjordes ett nytt försök. Satsningen
skedde då före fläkten och mätningen utfördes i
fläktkanalen eller ovanpå höbingen. Ur kvoten
av nettovärdena från de nämnda mätningarna
erhölls direkt bråkdelen rundgång, fig. 6 och 7.

Bortser man från nolleffekt och statistiska
variationer samt antar en rundgång på 20 % och
en rundgångstid på 1 min (fig. 8) förväntas
ingen aktivitet i insugningsluften under den
första minuten efter satsningens början; under
den andra minuten 20 % av den vid satsningen
erhållna koncentrationen, under den tredje
minuten samma aktivitet jämte 20 % av
aktiviteten vid luftintaget osv. Samma form fast med
någon förskjutning i tiden kan förväntas vid
mätning ovanpå höbingen.

Rundgången bör alltså erhållas exakt ur kvoten
mellan nettovärdena från dessa två mätningar.
Detaljerna i det idealiserade aktivitetsförloppet
kan naturligtvis inte förväntas bli återfunna i

verkligheten. Härtill bidrar dels de statistiska
fluktuationerna vid mätningarna, dels
mätningarnas utsträckning över 1 min i taget samt
slutligen den variabla vinden utomhus. Vid
beräkningarna av rundgången användes de tre
mittersta staplarna i de erhålla topparna, fig. 8.

Vid mätningarna ovanpå höbingen var
GM-rören placerade i en cylindrisk skärm av 65 cm
diameter och 1 m höjd. Cylinderväggen
utgjordes av tjock, vaxad väv. Härigenom blev
mätningarna oberoende av eventuellt vinddrag
genom den i allmänhet glesa överbyggnaden i
torkanläggningarna. Cylinderväggen var så tjock, att
den absorberade all ß-strålning från gas utanför
cylindern, vilket reducerade den uppmätta
aktiviteten. Reduktionsfaktorn bestämdes genom
mätningar med och utan cylinder i ett ruin, vars
luft blandats med ca 1 ju C/m3 85Kr.

Fläktkapacitet

Vid satsning av konstant mängd gas med viss
aktivitet före fläkten och samtidig mätning efter
fläkten bör man erhålla ett värde på aktiviteten,
som är omvänt proportionellt mot luftmängden
per tidsenhet, fig. 9. GM-mätaren registerar
nämligen koncentrationen av 85Kr i luften omkring
GM-rören och är i och för sig oberoende av
luftens strömningshastighet. Eftersom den tillsatta
mängden 85Kr är konstant, minskar emellertid
koncentrationen genom att den tillsatta
mängden 85Kr. blandas ut i en större volym luft.

De med den radioaktiva metoden erhållna
resultaten är avsevärt jämnare än motsvarande
värden erhållna med pitotrör i en
specialutfor-mad insugningskanal, fig. 10. Det framgår också,
att resultaten stämmer väl med beräknade
värden. Då den radioaktiva metoden är helt fri från
behovet av specialutformade insugningskanaler
och därför förhållandevis lätt att använda, torde
den vara väl värd ett mera ingående studium.

Strömningsbilder

Radioaktiv gas av den lägsta koncentrationen
satsades kontinuerligt med klippventilen under
ca 30 min på en viss punkt under hömassan. Med
GM-räknaren uppsöktes den punkt ovanpå höet

Fig. 11. Exempel på strömningsbild
erhållen vid skulltork. Ringarna
änger satsningspunkterna i luft
fördelningssystemet och pilarna pekar
mot punkten på höbingens yta där
maximal aktivitet uppmättes.
Maxi-mipunkten framträdde mycket
skarpt, vilket framgår av det
infällda diagrammet. Detta visar
mätningsresultaten från fem punkter på
höbingens yta under kontinuerlig
satsning vid R (12 m från vänster).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free