Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 17 januari 1956 - Sandwichkonstruktioner med cellkärnor av aluminium, av Bryan R Noton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. En
"anti-clas-
tic"-form
bildas, om
cellkärnan
böjs utan
täckplåtar.
stark. Med lim av fenoltyp, för vilka tryck
fordras under limningen, ökar däremot dessa remsor
fogens styrka obetydligt.
För att övervinna denna svårighet utvecklades
omkring 1950 fenollimmet Bloomingdale FM-47.
Detta är en med lim impregnerad glasfiberväv.
Förutom fördelen att ett limskikt med likformig
tjocklek erhålles, är det lätt att arbeta med
sådan väv. Innan den läggs på bestryks kärnan med
FM-47 i flytande form. Kärnan passerar härvid
limfyllda rullar med hål genom vilka FM-47
strilar ut. I USA utförs slutligen limningen i en
etagepress, som tar tio stora paneler
samtidigt.
Nyligen har en annan limfilm för
sandwichkonstruktioner tillkommit. Det är Redux 775 R, som
används i samband med flytande Redux 120. Den
slutliga limningsproceduren för FM-47 och
Redux 775 är, att ett tryck av 0,7—7,0 kp/cm2
anbringas vid en temperatur av 145°C under en
tid av ca 1 h beroende på detaljens form. Båda
limmen äger nästan identiska
hållfasthetsegenskaper, men Redux kräver icke så omsorgsfull
inspektionsprocedur.
Vid användning av dessa båda lim av filmtyp är
det mycket viktigt att göra små hål mellan
cellerna, så att lösningsmedlen kan avdunsta under
torkningsakten (fig. 2 t.h.). Om dessa
lösningsmedel kvarstår i cellerna, får limfogen mycket
låg fläkningsstyrka.
Sandwichkonstruktioners
hållf asthetsegenskaper
Tryckhållfasthet hos korta paneler
Cellkärnan besitter många fördelar framför
vanliga förstyvningsmetoder. En av dem är
möjligheten att stabilisera tryckbelastade plåtar så, att
spänningar kan uppnås väl över sträckgränsen.
Sådana spänningar kan mycket sällan erhållas
med andra förstyvningsmetoder för täckplåtar.
Prov, utförda vid Flygtekniska Försöksanstalten
(FFA)6, med korta paneler med 1,0 mm och
1,5 mm täckplåtar av 75S-T legal samt
expanderande kärnor med tre cellstorlekar (fig. 3) har
visat att man kan stabilisera täckplåtarna för
spänningar upp till ca 45 kp/mm2 (fig. 8 och 9)6.
Kärnans tjocklek, mätt parallellt med
cellriktningen, var vid dessa prov 32 mm.
Kärnorna limmades med Redux 775.
Foliestrimlorna placerades vinkelrätt mot den anbringade
lasten, varvid minimal brottlast erhölls på grund
av den mindre skjuvhållfastheten hos kärnan i
riktning T fig. 6. Panelens ändar hade gjutits i
Woods metall för att uppkomst av sekundära
brott skulle undvikas. Vid jämförelse av olika
sandwichpaneler måste hänsyn tas till kärnans
och limmets vikt på grund av deras oförmåga att
motstå ändlaster. En lämplig jämförelsemetod
är att beräkna en "ekvivalent spänning" på ytan
av en enkel täckplåt, som inte kan bucklas och har
samma vikt som sandwichpanelen. Verkan härav
för kärnorna och Reduxfilmen 775 är, att
brottgränsen minskas med ca 7 kp/mm2 för panelerna
i fig. 9. Ändå får dessa en brottgräns på ca 34
kp/mm2. Vikten av en plan Reduxfilm 775 är
Fig. 8. Knäckhållfasthet och
material-medelkurva för cellkärnspaneler med
75S-T legal-täckplåtar, utsatta för
tryckbelastning i längdriktningen6.
Panelens inspänningskoefficient var vid
FFA:s prov C = A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
