Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1956 - Billiga och dyra egnahem, av Göran Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
, TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Specialutbildade montörer i färd med att montera
upp Mockfjärds-hus.
gammal företeelse. Se bara på våra
trähusfabriker. Men det har blivit nytt liv i denna fråga de
senaste åren som medfört, att vi fått nya både
vägg- och bjälklagselement av lättbetong (Tekn.
T. 1956 s. 55) och mer avancerade elementtyper
med trä som utgångsmaterial. Det mest
avancerade elementhuset hittills är det s.k.
Mockfjärds-huset. Samtliga de delar som ingår i huset ovan
bottenbjälklaget, sammansättes på en stationär
fabrik i element som transporteras i
specialkonstruerade bilar till bestämmelseorten, där de på
färdig grund monteras upp till ett helt färdigt
hus på 2—3 veckor av specialmontörer, fig. 5.
Planläggning och organisation
Genom elementbyggeri syftar man att få
billigare hus. Med detta synes man icke ha lyckats
— ännu. Men två positiva resultat har i varje
fall redan uppnåtts. För det första har
arbetstidåtgången på byggplatsen pressats ned, varvid
möjlighet skapats att med oförändrad
byggnads-arbetarstyrka bygga fler hus. För det andra har
elementbyggandet ställt ökade krav på
planläggningen och organisationen av hela
byggprocessen. Detta sista är ofantligt betydelsefullt och
det är angeläget att folk får klart för sig vilken
enorm betydelse planläggning och organisation
har för byggekonomin. Den omfattar alla faser
allt ifrån den första tanken i byggherrens huvud,
via ritningar och byggande till den färdiga
produkten, bostaden. Det gäller att riktigt avpassa
de många arbetsmomentens storlek och relation
till varandra i tiden, att kunna förutse var
svårigheter kan komma att sätta in och vara beredd
att möta sådana, att förstå vad det är som
kostar pengar på ett bygge och därav dra slutsatser
om var kostnadssänkande åtgärder skall sättas
in. Det borde vara en självklar regel för alla som
sysslar med byggen att det som kan göras vid
rit- och skrivbordet, det skall också göras där.
Man får inte överlåta för många arbetsmoment
på byggplatsens folk, de har tillräckligt
krävande arbete ändå. I stället får vi alla lära oss
uppleva bygget på papperet, vid rit- och skrivbordet.
Varje egnahem skall byggas in i minsta detalj
två gånger. Den första gången vid rit- och
skrivbordet, den andra gången på byggplatsen.
Det bästa sättet att få reda på var stötarna skall
sättas in för att organisationen skall klaffa
ordentligt är att studera vad det är som kostar
pengar på ett bygge och analysera varför ett
bygge ger högre kostnad än ett annat, som är
exakt likadant. De skilda kostnadsposterna kan
särskiljas i några huvudgrupper, material,
arbete och hjälpanordningar, varjämte man
självfallet också får göra klart för sig att även
själva planläggningen och organisationen kostar
pengar.
Materialkostnader
Materialkostnaden är stor på ett bygge. Den
kan pressas ned genom att hustyperna
standardiseras och vägen därmed öppnas för
massproduktion av element på fabriker med lägre à-priser
som följd. Det finns också i dag ett antal
standardiserade hus, som byggs efter typritningar
från olika håll. I det sammanhanget bör
framhållas, att uppgjorda typritningar skall följas in
i minsta detalj. Då är det lönt att göra dem
detaljerade och förse dem med
materialspecifikationer och fullständiga beskrivningar. Kostnaden
för detta arbete blir ringa genom att den kan
slås ut på ett stort antal hus. Det underlättar
offertinfordran och beställningar kan göras i god
tid, vilket är till gagn för leverantören, som
därigenom kan lämna lägre priser. Tyvärr är det
mycket vanligt, att man utgått från en typritning
men underhand gjort ändringar. Det är dyra
ändringar och det blir dyra hus, genom att hela
standardiseringsidén förfuskas. Därmed inte
sagt, att vi bara skall ha typritningar. Nej, det är
bara nämnt som en väg man kan gå för att
pressa materialkostnaderna på ett egnahem.
Lägre priser kan också erhållas genom
gemensamma inköp för flera egnahem. Här har
kommunerna goda möjligheter att ta initiativ
antingen till egen inköpsverksamhet, lämpligt vid spridd
bebyggelse, eller till egnahemsföreningar, inom
vilka samköp kan organiseras. Det senare
lämpar sig bäst vid samlad bebyggelse. Många
kommuner har också slagit in på den linjen med —
vad man hittills kan se — gott resultat. Samma
effekt nås också om en byggnadsföretagare får
hand om bebyggelsen av ett större antal egnahem
samtidigt inom ett och samma område. Tilläggas
bör att det är inte bara kvantiteten, som
påverkar à-priset utan också köpkraften hos köpa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
