Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1956 - Billiga och dyra egnahem, av Göran Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
53
ren. Det är uppenbart att en kommun i detta
avseende i allmänhet har större möjligheter till
rabatter än en enskild egnahemsbyggare.
Genom samproduktion av egnahem inom ett
område öppnas också möjligheter till lägre
à-priser genom att därigenom samlastning kan
ske med lägre transportkostnader som följd.
Materialkostnaden har emellertid två
komponenter, förutom à-priset även materialmängden.
Materialspillet kan hållas inom snäva gränser
genom noggrann materialkontroll på
byggplatsen och genom strävan att ta vara på allt
användbart material. Materialkontrollen underlättas
väsentligt av utförliga materialspecifikationer.
Arbetskostnader
Vad arbetskostnaderna beträffar är det för det
första angeläget att tillse att avtalen hålls och
att den s.k. dagtidskostnaden hålles vid rimliga
proportioner. För detta fordras en hård hand,
särskilt i dessa arbetskraftbristens tider. Men
vilka möjligheter har man att med andra
metoder nedbringa arbetskostnaderna? Ja, redan vid
traditionellt byggeri kan arbetskostnaderna
pressas genom samproduktion av något slag, t.ex.
seriebygge. Det blir i sådant fall mindre risk för
tomgång med spilltider som följd. Vid
elementbyggeri sättes ju alla gamla metoder i viss
utsträckning på huvudet. Som förut nämnts tar
ju detta slags byggeri sikte på att överföra så
mycket som möjligt av arbetet på byggplatsen
till fabrik, varigenom arbetskostnaden på
byggplatsen nedbringas. Kan sedan ändå
materialkostnaderna hållas vid oförändrad nivå genom
industrialiserad tillverkning, ja, då har
onekligen byggkostnaden sänkts. Men vi har som sagt
inte hunnit dit ännu.
I samband med arbetskostnaderna kan det vara
av intresse att beröra den egna arbetsinsatsen,
ofta övervärderad men för egnahemsbyggeriet i
sin helhet en viktig faktor. Det är angeläget, att
elementbyggarfolket och andra byggfackmän gör
det helt klart för sig och gör husen lättbyggda.
På många håll kan det vara lämpligt att låta
platsinstruktörer vara verksamma för att hjälpa
egnahemsbyggarna. Vi måste ta vara på den
dolda händigheten i vårt land. Ett intressant
experiment utfördes förra året i Sandviken (Tekn.
T. 1955 s. 1070) där järnverket uppfört 50
egnahem åt sina anställda i serieproduktion.
Byggaren gjorde husen klara så långt att
egnahemsägaren "nödtorftigt" kunde flytta in. Då återstod all
invändig målning, all uppsättning av skåp samt
hela arbetet med biutrymmet och garaget, som
utgjordes av enkla träbyggnader ovan mark. Det
var nämligen fråga om källarlösa hus. Materialet
till dessa resterande arbeten hade byggaren
tidigare transporterat till bygget. Genom detta
arrangemang fick egnahemsägaren möjlighet att
prestera en egen arbetsinsats på över 4 000 kr.
Omkostnader
Hjälpanordningarna på ett egnahem är normalt
inte av någon större omfattning, åtminstone inte
för trähus. Emellertid finns flera skrämmande
exempel på att även kostnaderna för dessa kan
stiga i höjden. Det är främst arbetsvirket i
ställningar och formar som orsakat detta. Genom
samproduktion i någon form bör kostnaderna
kunna pressas en hel del genom att
anordningarna mer effektivt utnyttjas. Även vid
elementbyggeri minskas behovet av arbetsvirke. Å andra
sidan kräver vissa former av elementbyggeri
ökad maskininsats.
Denna planläggning och organisation kostar
självfallet också pengar och bildar en post i
kostnadssammanställningen. Den nya given
inom byggeriet, samproduktion och
elementbyggeri, medför oeftergivligt att denna kostnadspost
ökas eftersom flera arbetsmoment föres över
från byggplatsen till skrivbordet. Men motivet
till ökningen skall vara att totalkostnaden skall
bli lägre.
Projektets genomförande
Här har i huvudsak berörats sakfrågorna och
endast flyktigt de kategorier, som skall utföra
de olika arbetsmomenten. I det avseendet finns
många alternativ att välja på. Vanligt är att
egnahemsbyggaren sköter de administrativa
frågor, som normalt åvilar en byggherre, och att
själva byggarbetet utföres av en byggmästare.
Men många gånger står egnahemsbyggaren även
för själva byggandet. Då är det fråga om rent
självbyggeri.
Under senare år då intresset för samproduktion
har ökat har större enheter, såsom
organisationer, byggnadsföretagare, industrier och inte
minst kommuner alltmer engagerat sig i
produktionen. I vissa fall har den större enheten själv
uppfört egnahem och överlåtit dem färdiga på
egnahemsägare. I andra fall har engagemanget
gällt vissa delar av produktionen, t.ex. själva
administrationen, hjälp vid projektering och
kostnadskalkylering, råd vid
entreprenaduppgörelser och materialinköp, egna inköp, kameral
skötsel, instruktionsverksamhet i själva
byggandet etc., etc. Avsikten med denna verksamhet har
varit att dels utnyttja de ekonomiska fördelar ett
samgående medför, dels inom en större enhet,
som kontinuerligt bygger, samla egna och
andras erfarenheter för att utnyttja detta i den
kommande produktionen. Därigenom vill man
undvika de fallgropar som en egnahemsbyggare, som
bygger en gång i sitt liv, lätt ramlar i. Ett
särskilt stort ansvar åvilar härvidlag kommunerna.
Omfattningen och slaget av detta engagemang
skiftar naturligtvis från ort till ort beroende på
att förutsättningarna varierar. Generellt taget
torde dock ett ökat kommunalt engagemang ge
bättre ekonomi för våra egnahem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
