Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1956 - Nya metoder - Mangan ur fattig malm, av SHl - Flygburen ultrakortvågspejl, av Jo - Kulventil till limtub, av SHl - Styren av råxylen, av SHl - Kräppnylon, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
57
reglera såväl temperatur som koncentration. När
läkningen är färdig fälls manganet ur lösningen som
karbonat genom höjning av temperaturen med direktånga.
Det uppges att man uppnått ett genomsnittligt utbyte av
70 % med malmer hållande mindre än 10 °/o mangan,
och man anser att processen kan förbättras. Det erhållna
mangankarbonatet har en renhetsgrad över 96 %>; det
innehåller mindre än 0,25 °/o järn och ca 0,3 °/o alkali.
Produkten kan därför användas direkt som råvara vid
framställning av manganföreningar för åtskilliga ändamål,
t.ex. sickativ, torrbatterier, ferriter, korrosionsfasta
beläggningar, katodiskt skydd, foder och gödsel. Man framställer
redan nu mangandioxid för torrbatterier i kommersiell
skala.
Mangankarbonatet kan vidare sintras till noduler av
Mn304 i schaktugn. Produkten innehåller ca 65 °/o Mn, dvs.
15 %> mer än högvärdig manganmalm, och har betydligt
lägre halt av kisel och järn än denna (Chemical &
Engineering Chemistry okt. 1955 s. 9 A, 11 A). SHl
Flygburen ultrakortvågspejl. För amerikanska marinen
utvecklades för någon tid sedan en ultrakortvågspejl
arbetande inom frekvensbandet 200—400 MHz. Denna har nu
installerats i flygplan och i samband därmed frigivits för
publicering.
Att använda ultrakortvåg för flygplanspejl är en nyhet.
Frågan blev aktuell i och med att telekommunikation med
flygplan numera äger rum på dessa frekvenser. Det är
svårt att nå god noggrannhet med ultrakortvågspejl på
grund av vågreflexer i vingar m.m. Man har löst
problemet på så sätt att pejlen försetts med en bredbandig
oavstämd antenn. Pejlfelet vid planflykt ligger under 5° men
kan i vissa flyglägen vid olyckligt frekvensval uppgå till
20°. Felen är störst längs vingarna och minst vinkelrätt
mot dessa.
Det avkännande organet för antenninställningen jämför
fältstyrkan hos den mottagna signalen för antennen i 180°
åtskilda lägen och stoppar antennvridningen när
fältstyrkorna är lika (fig. 1). Antenninställningen sker automatiskt
och på mindre än 3 s. Antennen utgörs av en i en
urspa-ring i flygplanskroppen placerad rombformad skiva, som i
en spets är belastad, och i motsatt spets är matad. Den
verkar som en magnetisk romb och har ett kardioidformat
riktdiagram (Aviation Age juli 1955 s. 62). Jo
Fig. 1. Schematisk
uppbyggnad av
antennsystemet samt
antenndiagrammet i 180° åtskilda lägen.
Bäringen till inställd
markfyr sammanfaller
med
sammanbindnings-linjen genom kardioider-
nas skärningspunkter.
Fig. 1. Kulventil för limtub.
Kulventil för limtub. Kulspetsprincipen tillämpas nu i
växande utsträckning i USA vid konstruktion av ventiler
till förpackningar, innehållande viskösa eller halvflytande
produkter. Dess användbarhet beror givetvis i hög grad på
produktens egenskaper, och ventilens utformning måste
rättas efter dessa.
I vissa fall kan kulan göras roterande liksom på en
kul-spetspenna varvid den tjänar som fördelare av
förpackningens innehåll. I andra fall, t.ex. för ett lim som snabbt
koagulerar i luft, tjänstgör kulan bara som ventil.
Vid val av förpackning för ett snabbtorkande,
tryckkäns-ligt, flytande gummilim visade det sig omöjligt att använda
tuber eller flaskor av gängse typ därför att limmet
koagulerar mycket snabbt vid kontakt med luft. Det kan
sålunda inte strykas med pensel.
Man konstruerade därför en kulventil, bestående av en
kula som inifrån trycks mot en rund öppning av en
konisk spiralfjäder (fig. 1). Vid tryck mot kulan utifrån
öppnas ventilen, och den stängs så snart trycket upphör.
Enligt uppgift tätar den mycket bra. Ventilen som är av
anod-oxiderat aluminium med kula av rostfritt stål, skruvas
fast på en vanlig tub sedan dennas spets skurits av.
Limtuberna levereras sålunda inte med ventilen påsatt,
beroende på svårigheten att packa dem så att kulan inte
utsätts för tryck.
Vid prov med 27 andra lim liar man funnit att ventilen inte
fungerar tillfredsställande med något av dem. Dess
användbarhet synes alltså vara starkt begränsad, men det är dock
tänkbart att samma princip kan tillämpas för andra
produkter. (Modern Packaging april 1955 s. 164—165). SHl
Styren av råxylen. Man bearbetar numera den
xylen-fraktion, som fås vid framställning av aromatiska
kolväten ur petroleum (Tekn. T. 1947 s. 246, 1951 s. 1045),
för att erhålla paraxylen av vilken tereftalsyra framställs.
Denna används som bekant vid tillverkning av
polyester-fiber. Xylenfraktionen innehåller oftast betydande mängd
etylbensen som är råvara vid framställning av styren. Det
är dock mycket svårt att isolera etylbensenen ur
xylenfraktionen varför den vanligen tillverkas genom
alkyle-ring av bensen.
Vid en amerikansk fabrik lär man emellertid nu erhålla
etylbensen ur xylenfraktionen billigare än genom
alkyle-ring av bensen. Ett villkor för att processen skall vara
genomförbar är att xylenfraktionen är fri från alifatiska
kolväten. Etylbensenen kan då utvinnas genom
fraktionerad destillation i ett system likvärdigt med ca 350
bottnar (Chemical Engineering nov. 1955 s. 106). SHl
Kräppnylon. Man kan på ett tämligen enkelt sätt göra
nylongarn elastiskt. Det ges snodd enligt någon metod och
upphettas i detta tillstånd till ca 135°C. Vid avsvalning
förblir det snott och bildar därför en spiralfjäder, om det
snos tillbaka. Åtskilliga variationer av denna process
till-lämpas nu i Europa och USA vid tillverkning av ett stort
antal stag av elastiskt nylongarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
