- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
109

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 7 februari 1956 - Elförbrukning och produktionsutveckling i Sverige 1954—1961, av Sven Lalander och Mats Bärlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i O januari 1956

109

Tabell 3. Elförbrukningens utveckling 1954—1961

Konsumentgrupp Elförbrukning Uppskattad ökning MkWh/år °/o/år
Verklig 19541 MkWh [-Prognoserad-] {+Progno- serad+} 1961 MkWh
Industri ............ . 12 250 16 900 664 4,7
Detaljförbrukning ... . 5 687 11 150 778 10,0
Samfärdsel ......... 1 521 1 850 50 3,0
Netto elkonsumtion . . 19 458 29 900 1 492 6,3
Förluster ........... 3 006 ca 4 500 ca 210

Total elförbrukning
(exklusive elång-

pannor) ............ 22 46-1 ca 34 400 ca 1 700 6,3

1 Preliminära värden.

i stället för genom den normala
vätgaselektro-lysen, vilket väsentligt minskar de specifika
el-behoven.

Totalprognos för industrin

En summering av delprognoserna för de olika
industrigrupperna visar en sannolik
produktionsökning inom industrin på ca 3 %/år.
Denna utvecklingstendens överensstämmer med
den hittillsvarande efterkrigsutvecklingen men
ligger däremot under långtidstendensen under
den senaste tjugoårsperioden, som varit 4 %
årlig stegring. Produktionsstegringen betingas
framför allt av den fortsatta utbyggnaden av
järnverken samt massa- och pappersindustrins
stora utbyggnadsplaner. Av de ingående
diskussioner som förts med olika tekniska och
ekonomiska experter förefaller det vara realistiskt att
räkna med denna utveckling. Den innebär för
sjuårsperioden 1954—1961 en total
produktionsstegring på 22 % och kommer givetvis att ha
stor betydelse för den materiella standarden för
hela folket.

Ur elsynpunkt innebär prognosen en årlig
ökning av industrins behov med 665 MkWh/år,
motsvarande en procentuell stegring med 4,7
%/år. Detta är ungefär samma absoluta ökning
soin under perioden 1950—1954 och innebär
procentuellt sett en avmattning av ökningen i
förhållande till de senaste åren. Prognosen
överensstämmer däremot väl med långtidstendensen för
industrins elförbrukning, fig. 3. Nära en
tredjedel av den väntade förbrukningsökningen utgörs
av leveranser till elugnar, alltså elvärme.
Huvudparten av ugnsförbrukningen faller på
metall-och verkstadsindustrin.

Elektrifieringen inom svensk industri ligger
mycket högt, internationellt sett. Räknat per
arbetare och år förbrukar industrin för närvarande
ca 20 000 kWh, vilket är ej oväsentligt mer än i
USA, där motsvarande siffra lyder på ca 17 000
kWh, och väsentligt mer än elförbrukningen i
Västtyskland — ca 7 500 kWh per arbetare och

år. Den höga svenska elförbrukningen beror
sannolikt på de låga elpriserna. Den svenska
industrikonsumenten betalade 1953 i genomsnitt
3,0 öre/kWh, medan motsvarande elpris i USA
var 5,1 öre/kWh och i England 7,0 öre/kWh.
Den stora stegring av elbehoven, som nu förutses
för fortsatt utbyggnad och rationalisering av
industrin, skulle föra upp årsförbrukningen per
arbetare till ca 26 000 kWh. Den är utan tvekan
en av de viktigaste förutsättningarna för att
svensk industri även i framtiden skall stå rustad
att möta den internationella konkurrensen.

Total elförbrukning 1954—1961

Detaljerade prognoser för detalj förbrukningens
framtida utveckling är mera tidsödande än för
industrin, då det här gäller ca 3 miljoner
konsumenter av vitt skild karaktär. Den prognos
som Centrala Driftledningen framlagt för
perioden 1954—1961 har då det gäller detalj
förbrukningen huvudsakligen baserats på tidigare
undersökningar, som kompletterats på vissa
punkter. Utredningarna pekar mot en fortsatt
procentuell utveckling av detalj förbrukningen med ca
10 % årlig ökning. Detta utgör en direkt
fortsättning av långtidstendensen, fig. 3 och tabell 3.

Prognosen för samfärdseln har uppgjorts på
basis av uppgifter från de stora trafikföretagen.
En viss ökning förutsätts fortfarande för de elek-

Fig. 3. Elförbrukningens uppdelning på konsumentgrupper;
1 industri, 2 detaljförbrukning, 3 samfärdsel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:10:53 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1956/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free