- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
110

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 7 februari 1956 - Elförbrukning och produktionsutveckling i Sverige 1954—1961, av Sven Lalander och Mats Bärlund - De skandinaviska ländernas handelsflottor, av N Lll - Svensk linodling, av SHl - Turkiets vägar, av G Lbg - Elförsörjningen i Sovjetunionen, av Lr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

, TEKNISK TIDSKRIFT

trifierade järnvägarna, huvudsakligen beroende
på ökad godstrafik och viss nyelektrifiering,
under de närmaste åren.

Den totala elförbrukningen inklusive förluster
i landet skulle enligt här framlagda prognoser
öka med 1 700 MkWh/år under perioden 1954—
1961. Detta motsvarar en procentuell ökning på
6,3 %/år, vilket mycket väl överensstämmer med
långtidstendensen. Några mättnadstendenser kan
således ännu ej konstateras.

Den nya prognosen för elförbrukningen fram
till 1961 innebär en ej oväsentlig höjning i
jämförelse med den hittills gällande prognosen, som
uppgjordes 1950. Den prognoserade
förbrukningen 1960 ligger således 8 % högre än vad som
tidigare beräknades. I absoluta tal motsvaras
skillnaden av produktionsförmågan från två stora
vattenkraftstationer på vardera ca 150 MW
effekt. En konsekvens av den nya prognosen är
därför, att kraftverksindustrins
utbyggnadsprogram måste forceras. Utbyggnadsplanerna har
redan ändrats med hänsyn härtill.

De skandinaviska ländernas handelsflottor. Enligt Det
Norske Veritas omfattade resp. länders handelsflottor,
frånsett fartyg under 100 brt storlek, vid årsskiftet 1955/56
följande:

totalt därav tankfartyg

antal brt antal brt

Norge ...... 2 439 7 549 000 446 4 168 000

Sverige ..... 1 265 2 773 000 140 821 000

Danmark ... 658 1 723 000 67 535 000

I Norge var bruttoökningen i fjol 192 fartyg om 917 800
brt, varav 54 tankfartyg om 606 100 brt. 66 fartyg om
157 000 brt nybyggdes 1955 i Norge, varav 12
tankmotor-fartyg om 94 800 brt, 11 mindre passagerarfartyg och
färjor, 1 valfångstfartyg och 25 fiskefartyg, varav 6 av trä. I
utlandet nybyggdes för norsk räkning 79 motor- och 5
ångfartyg om 614 200 brt, varav 27 tankmotorfartyg och 3
tankångare om tillsammans 394 200 brt.
Bruttominskningen var 99 fartyg om 293 600 brt, varav 23 tankfartyg om
155 000 brt. Vid årsskiftet var för norsk räkning ett
tonnage om ca 3 000 000 brt under byggnad eller beställt,
varav ca 690 000 brt i Norge.

Sverige uppvisade 1955 en bruttoökning av 67 fartyg om
244 900 brt, varav 13 tankfartyg om 103 900 brt. För
svenska rederier nybyggdes inom landet 42 fartyg om
185 400 brt, varav 9 tankmotorfartyg och en turbintanker
om tillsammans 102 800 brt, 2 malmskepp om 26 300 brt,

11 torrlastfartyg, 3 bogserare och 2 färjor. I Tyskland
byggdes 11 motorfartyg och 2 i Danmark på tillsammans
26 900 brt. Bruttominskningen uppgick till 62 fartyg om
129 300 brt, varav 4 tankfartyg om 39 000 brt. 10 fartyg om
17 800 brt förliste, 15 motorfartyg och 19 ångare om
tillsammans 93 000 brt såldes till utlandet, däribland 4
tankmotorfartyg om 33 100 brt. 14 ångare och 4 mindre
motorfartyg av trä om totalt 18 500 tdw höggs upp i Sverige.

Danmark (exkl. Färöarna) hade 1955 en bruttoökning av
36 motorfartyg om 159 300 brt, varav 8 tankmotorfartyg
om 93 500 brt. För dansk räkning nybyggdes i Danmark
28 motorfartyg om 106 800 brt, varav 3 tankfartyg om
46 400 tdw, ett gastransportfartyg samt 5 passagerarfartyg
och färjor. I utlandet nybyggdes 7 motorfartyg om 51 300
tdw, varav 4 tankskepp om 46 900 brt. Bruttominskningen
utgjorde 25 fartyg om 41 700 brt, varav en motortanker
om 5 723 tdw. N Lll

Svensk linodling. Odling av spånadslin återupptogs 1940
och tycks nu ha fått en stabil ehuru till arealbehovet
blygsam plats i växtodlingen. Bedan 1937—1938 hade man i
Halland planerat linodling och linberedning i stordrift,
främst för att bättre kunna differentiera den halländska
växtodlingen som var alltför ensidigt inriktad på
spannmål, mest havre och vårvete. Planerna kunde snabbt
realiseras under trycket av avspärrningen under andra
världskriget.

Sex linberedningsverk, som kom i gång under åren 1941
—1945, gav en ur beredskapssynpunkt tillräcklig mängd
råvara, och de svenska spinnerierna kunde utan nämnvärd
produktionsminskning täcka nästan hela sitt råvarubehov
med inhemskt lin. Efter krigsslutet måste tre av
beredningsverken läggas ned, men genom långt driven
rationalisering ger de återstående tre lika mycket råfiber som
tidigare alla sex.

Arealen för spånadslin har minskat något efter kriget och
är nu ca 4 000 ha. Odlingen är nu koncentrerad till västra
och södra Skåne, södra Halland samt vissa delar av
Småland, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland.
Skördeutfallet blir blygsamt i jämförelse med det som fås i t.ex.
Holland och Belgien, men linets kvalitet är god, inte minst
tack vare de nya spånadslinsorter, som uppdragits i Svalöv
(K Fröier i Sveriges Utsädesförenings Tidskrift 1955 h. 6
s. 402—417). SHl

Turkiets vägar. Bikt på värdefulla naturtillgångar har
Turkiet under senare år genomgått ett storartat uppsving
och är numera en av världens främsta producenter av
spannmål och bomull. Expansionen har till stor del
möjliggjorts genom uppbyggandet av landets vägar. Under en
nioårsperiod från 1948 ombyggdes 23 000 km väg för
lastbilstrafik. Härav har 600 km fått asfalt- eller
stenbeläggning och 240 km har behandlats med tjära. Ytterligare
11 000 km betecknas som goda och är makadamiserade.
Återstående 7 500 km anses trafikabla ehuru med
svårighet, dvs. passabla med oxspann under den torra årstiden.
Intill 1947 hade regeringen årligen anslagit endast 5 Mkr.
till byggnad och underhåll av vägar och broar.
Byggnadsmetoderna var uråldriga, vägmaskiner saknades,
üpprust-ning har nu skett med hjälp av lån från USA, som också
levererat maskinell utrustning, tillhandahållit ingenjörer
och upprättat ett tjugotal skolor för utbildning av
väg-tekniker. Åtskilliga vägarbeten utföres av turkiska
entreprenörer, vilka snabbt har lärt sig att använda moderna
maskiner.

Även lokala vägnät samt brobyggandet har utvecklats
med amerikansk hjälp. Sedan 1949 har 732 broar med
sammanlagt 38 km längd påbörjats, varav hälften är
färdiga (World Construction september—oktober 1955 s. 22).

G Lbg

Elförsörjningen i Sovjetunionen. Den totala
elproduktionen (från samtliga kraftstationer) uppgick 1954 till
147 000 MkWh och väntas 1955 uppnå 166 000 MkWh.
Ungefär två tredjedelar av elproduktionen kommer från
sådana kraftstationer, som skötes av kraftministeriet (Tekn.
T. 1955 s. 893). Besterande kraftstationer administreras av
ministerierna för industrin (industriverk), för jordbruket
(små lokala kraftstationer på landsbygden) och för
kommunalförvaltningen (samhällsverk ej anslutna till
samkörande nät). Kraftverksministeriets anläggningar motsva
ras därför närmast av den allmänna distributionen i andra
länder. Endast för dessa anläggningar föreligger detaljerad
statistik.

Kraftverksministeriets elproduktion uppgick 1954 till
105 OOOMkWh, varav 16 800 MkWh var vattenkraft. Den
installerade effekten uppgick till 19 700 MW varav 4 400
MW vattenkraft. År 1954 togs i drift 2 812 MW ny
maskineffekt, varav ej mindre än 649 MW vattenkraft.
Investeringarna uppgick till 11 miljarder rubel. (En rysk delegat
i Elektricitetskommittén inom ECE.) Lr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 18 14:56:08 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1956/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free