- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 7 februari 1956 - Nybyggen - Nybyggen 1955 från Trondhjemsvarvet, av N Lll - Öresundsvarvets största bygge, av N Lll - Andras erfarenheter - Varför lager skär ihop, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

, TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. M/S "Herlaug" byggd i Trondheim.

Den ena var M/S "Fosen", beställd av Fosen D/S A/S,
Trondheim, och avsedd för en linje mellan Trondheim och
de yttre delarna av Trondhjemsfjorden, med 128’-—0" (39,0
m) längd överallt och 24’—0" (7,32 m) mallad bredd. Båten,
som får medföra 150 enklasspassagerare, framdrivs av en
sexcylindrig fyrtakt MWM-motor, drivande en propeller
med vridbara blad. "Fosen" gjorde på den tekniska
provturen en medelfart av 11,3 knop.

Det andra bygget var M/S "Herlaug’’ (fig. 1) 0111 219 brt,
beställd av Namdalens A/S, Nanisos, och med
huvuddimen-sionerna:

längd överallt ........................ 106’—0" = 32,3 in

längd mellan perpendiklar ........... 88’—0" = 26,8 ni

mallad bredd ........................ 20’—8" = 6,30 m

mallat djup till huvuddäck .......... 12’—3" = 3,73 m

"Herlaug", som är avsedd för lokaltrafik i
Namsosdistrik-tet, har certifikat för 75 passagerare i "liten kystfart" och
för 150 i "kortere ruter og innenskjærs fart".
Framdrivningsmaskineriet består av en åttacylindrig tvåtakt Bergen
dieselmotor, arbetande på en propeller med vridbara blad.
Vid den tekniska provturen, som ägde rum den 12
september, uppnåddes en medelfart av 11,5 knop (enl. A/S
Trondhjems Mek. Verksted). N Lll

öresundsvarvets största bygge, 20 000 tdw
motortankern "Andreas" (fig. 1), beställd av The West African
Steamship Co., löpte av stapeln den 15 november 1955.
Byggd till högsta klass både i Lloyd’s Register och
American Bureau of Shipping har "Andreas" följande
huvuddimensioner:

längd mellan perpendiklar ...... 535’— 0" => 163,1 m

mallad bredd .................... 72’— 6" = 22,05 m

mallat djup ...................... 39’—10" = 12,14 m

djupgående på sommarfribord ca 30’—IIV2" = 9,44 111

Skrovet är långskeppsspantat och försett med horisontellt
korrugerade långskepps- och tvärskeppsskott inom
tankdelen. Dessa skott delar tankdelen i tio center- och tio
sidotankar. Skrovet har nitad stringervinkel och nitade

Fig. 1. Motortankern "Andreas", 20 000 tdw, klar för
avlöjt-ning på en av Öresundsvarvets bäddar, där stora
utrymmen för personalen, verktyg m.m. vunnits under bäddens
övre del.

långväxlar i slagstråket och översta bordläggningsstråket.
I övrigt är skrovet helsvetsat.

För att ge fartyget ett fördelaktigare trim och samtidigt
öka lasttankarnas kapacitet har aktre delen av
huvuddäcket över centertankarna 9 och 10 samt sidotankarna 5
höjts upp i nivå med popdäcket. Lasttankarnas
sammanlagda rymd är 986 000 eng. kbf (27 900 m3).

Mellan tankdelen och det akterut belägna maskinrummet
finns ett pumprum, utrustat med tre ångdrivna vertikala
kompoundpumpar för lastolja, varje med en kapacitet av
650 t/h vatten, samt en efterlänspump om 100 t/h.

Inredning för befälhavare och redare ävensom hytter och
dagrum för däcksbefälet anordnas i ett stort
midskepps-däckshus. Maskinbefälet, kökspersonalen och manskapet
får sina hytter jämte mässar och dagrum i däckshus på
popdäck och på huvuddäck i popen. Även en sjömäss för
befälhavaren förläggs akterut. För uppvärmning och
ventilation av inredningen samt eventuell kylning av
ventila-lionsluften installeras ett klimatsystem (Tekn. T. 1951
s. 724), som möjliggör att en behaglig temperatur kan
hållas i bela bostadsinredningen, oberoende av ytterluftens
temperatur.

M/T "Andreas" får som propellermaskin en för
tjockolje-drift anordnad niocylindrig tvåtakt enkelverkande direkt
omkastbar Götaverkens dieselmotor 0111 8 200 hk
axeleffekt vid 112 r/m. Två 240 kW dieseldrivna generatorer
och en 110 kW ångdriven generator installeras, avsedda
att leverera ström till eldrivna hjälpmaskiner och
belysningsanläggningen. För att leverera ånga till pumpar och
däcksmaskiner installeras två oljeeldade skotska pannor,
vardera med 280 m2 eldyta, samt en avgaspanna med 150
mr eldyta för tillvaratagande av värmeenergin i avgaserna
från huvudmotorn.

Tankern blir självförsörjande beträffande färskvatten
genom en evaporatoranläggning, som kan leverera 35 t
färskvatten per dygn.

Kontrakterade farten på full last är 15 knop (enl.
Öresundsvarvet AB). N Lll

Andras erfarenheter

Varför lager skär ihop. När två metallstycken läggs mot
varandra kan attraktionskrafter mellan kontaktytorna
orsaka att styckena häftar vid varandra eller svetsas
samman. I allmänhet hindras denna process av föroreningar
på metallytorna, men om dessa glider mot varandra under
tryck, deformeras ojämnheterna på dem snabbt. Vid den
liöga temperatur, som härvid uppstår lokalt, kan
föroreningarna försvinna från ytornas upphöjningar
varigenom direkt kontakt mellan metallerna uppstår.

Huruvida två rena metallytor, som glider mot varandra,
skär ihop beror på hur många atomer i den ena som
kommer mitt för motsvarande atomer i den andra och hur
starka bindningarna mellan atomerna blir. Bringas två
identiska kristaller, t.ex. av koppar, samman så att deras
axlar är exakt parallella, måste varje atom i den ena ytan
passa in i den andras kristallgitter, och ytorna häftar
samman mycket starkt genom att metalliska bindningar
uppstår mellan dem.

Lägger man samman två olika metaller, t.ex. koppar och
bly, i vilka atomerna befinner sig på olika stora avstånd
från varandra, kan de båda kristallgittren däremot inte
passa ihop. Några få atomer i det ena kan passa in i det
andra, men de flesta passar inte. Adhesionen mellan
kristallytorna bör då bli relativt liten. Visserligen kan
ko-valenta bindningar, som består av gemensamma
elektronpar, uppstå mellan olika metallatomer, men de är mycket
svagare än de metalliska och hindrar därför inte
nämnvärt ytornas glidning mot varandra.

Man kan därför vänta att två metaller, mellan vilka
metalliska bindningar kan uppstå, skall bilda en för ett
glidlager olämplig kombination, även om antalet bindningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free