Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 februari 1956 - Fasta kroppars friktion, av F P Bowden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 februari 1956
129
Om man mäter hastighetsförlusten under en
känd glidningstid och vid känd fjäderkraft, kan
man bestämma en genomsnittlig
friktionskoefficient. Är kulan av stål och väggarna av koppar,
har friktionskoefficienten ungefär värdet 5 vid
låg hastighet (rena ytor, vakuum); vid 2 400
km/h har den sjunkit till 0,2 (fig. 7).
Glidytornas karaktär förändras då hastigheten
ökas. Då glidhastigheten är låg, av
storleksordning 1 km/h, får man en nötning av ytan, som
är typisk för hög friktion (fig. 8 a). Vid större
hastighet visar glidytans utseende, att metallens
ytskikt har mjuknat och gnidits ut (fig. 8 b) och
c). Det fungerar därvid som smörjmedel.
Man kan visa, att metallytan verkligen smälter
på grund av friktionsvärmet, om man låter
stålkulan med hög hastighet glida mot någon
lättsmält metall, t.ex. vismut. I kanten av
nötningsmärket ser inan då att den smälta metallen
samlat sig i små droppar (fig. 8 d).
Denna undersökning är ännu endast påbörjad.
Preliminärt har man kommit till resultatet, att
både nötningen (räknad per längdenhet av
glidsträckan) och friktionskoefficienten minskar vid
höga hastigheter. Man kan därför hoppas, att de
tekniska problemen vid snabbt glidande
metallytor inte skall bli alltför svårlösta.
Friktion vid höga temperaturer
Man vet för närvarande ganska litet om
friktionsegenskaperna (liksom om övriga mekaniska
egenskaper) vid temperaturer över 1 000°C. De
fasta ämnenas egenskaper vid sådana
temperaturer har emellertid intresse både ur teoretisk
och praktisk synpunkt. G W Rowe har nyligen
konstruerat apparatur för undersökning av
Fig. 7.
Friktionskoefficienten fi för
koppar vid
höga
hastigheter.
drag- och skjuvhållfasthet, hårdhet, friktion
m.m. hos fasta ämnen vid temperaturer upp till
3 000°C, naturligtvis förutsatt att de då
fortfarande existerar i fast form. I denna kan provet
upphettas i högvakuum, för att adsorberade
gaser inte skall utgöra en felkälla vid bestämning
av friktionskoefficienten. Av samma orsak
upphettas proven i vakuum före försöken, grafit till
2 000°C och molybdendisulfid till 800°C.
Arbetet befinner sig ännu på ett mycket tidigt
stadium, men några preliminära resultat har
erhållits. Det visar sig, att friktionskoefficienten
för grafit minskar avsevärt vid högre
temperaturer. Vid 2 000°C har den fallit till hälften av
värdet vid rumstemperatur; helt annorlunda
uppför sig molybdendisulfid (fig. 9). Den
skarpa stegringen i friktionskoefficienten vid
800—-900°C beror på sulfidens sönderfall. Anledning-
Fig. 8. Glidytans utseende vid
olika hastigheter och material,
a, b och c koppar (smältpunkt
i 083°C) vid resp. 3, 800 och
1900 km/h, d vismut
(smältpunkt 271°C) vid 1300 km/h.
Filar na visar glidriktningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
