Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Hur stort bör ett jaktflygplan göras? av Tore Gullstrand och Hans Olof Palme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
141
Hur stort bör ett jaktflygplan göras?
Docent Töre Gullstrand och civilingenjör Hans Olof Palme, Linköping
Storleken och kostnaden av militära flygplan
har ökat på ett sätt som oroar anslagsbeviljande
instanser. Som en lösning på problemet har det
militära "lättviktsflygplanet" framförts såväl
från militärt håll, bl.a. i en serie specifikationer
utgivna av Nato-ländernas militärledning, som
från teknisk sida, bl.a. det engelska flygplanet
Folland "Gnat" och det amerikanska Douglas
"Skyhawk". Diskussionen kring dessa
lättvikts-flygplan har ej alltid varit helt vederhäftig. Det
är därför av intresse att försöka analysera vilka
faktorer, som inverkar på ett flygplans storlek,
kostnad och militära värde samt hur dessa
faktorer vid konstruktionen skall avvägas för att få
ett optimalt utbyte.
Flygplanets storlek är egentligen av sekundär
betydelse. I första hand är det en avvägning
mellan kostnad och militärt värde som skall göras.
Sambandet mellan dessa två slutstorheter är
emellertid ytterst svårbestämbart. Ett flygplans
kostnad kan visserligen förutbestämmas, i varje
fall med den noggrannhet, som fordras i detta
sammanhang. Dess militära värde däremot är
betydligt svårare att bestämma bl.a. därför att
något entydigt mått på detta värde icke finns.
Man kan emellertid komma problemet in på livet
genom att analysera hur vikt och kostnader för
ett flygplan sammansätts och hur därvid
militärt betydelsefulla faktorer spelar in.
Grundläggande metoder för avvägningen mellan kostnad
och militärt värde kan även uppställas, men
till-lämpningen blir svår utom för några enkla fall.
Enkel projektanalys
Ett flygplans totala vikt Wt kan schematiskt
tänkas bestå av följande delvikter:
Ws skrovet och alla därtill hörande apparater,
Wm motoranläggningen,
Wb bränslet,
Wn nyttig last (förare, vapen, sikten, radio,
radar m.m.).
Man har således
= ws + + wb + wn
(1)
Man är intresserad av att diskutera dessa
delvikters betydelse för flygplanets prestanda och
militära värde samt deras normala storlek.
Den relativa skrovvikten Ws/Wt = as beror på
flygplanets specificerade användning, dvs. stor-
623.746.3
629.135
leken av brottlastfaktorn, storleken av
maximala strömtrycket och temperaturen, flygplanets
machtalsområde, vingbelastningen m.m.
Ving-belastningen har betydelse för flygplanets
egenskaper vid låg fart eller hög höjd. För moderna
jaktflygplan är storleksordningen av relativa
skrovvikten 0,4—0,5. Storleken av relativa
skrovvikten beror även i viss mån på flygplanets
absoluta storlek. Teoretiskt bör den stiga något
med ökande flygplansstorlek. Konstruerar man
emellertid likformiga, olika stora flygplan till
samma specifikation, upptäcker man att
relativa skrovvikten är ganska oberoende av
storleken, dock så att kurvan stiger för både mycket
små flygplan och mycket stora, fig. 1.
Den relativa motorvikten Wm/Wt = am beror
dels på hur stark motorn väljs i förhållande till
flygplanets startvikt och dels på motorns vikt.
Man kan skriva
dm
Wm
Wt
Fo_
Wt
wm
Fo
= bi • bi
(2)
där F0 är en typisk maximal dragkraft t.ex. vid
start, och bi är relativa dragkraften och b2 anger
motorvikten dividerad med motorns dragkraft
vid stillastående på marken, här kallad
drag-kraftvikt ("specific weight"). Relativa
dragkraften bestämmer flygplanets fart-, accelerations-och
startegenskaper, om man för ett ögonblick
förutsätter att flygplanets motstånd är proportionellt
mot startvikten. Motorns dragkraftvikt är
tämligen oberoende av motorns storlek, dock så att
man liksom beträffande relativa skrovvikten får
Fig. 1. Relativa vikter som funktion av startvikten för en
flygplansfamilj; 1 relativ skrovvikt (inklusive apparater),
2 relativ bränslevikt, 3 relativ motorvikt, 4 relativ nyttig
last. Dragkraftbelastning, start- och landningsegenskaper,
hållfasthetsgränser och nyttig last har hållits konstanta
inom familjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
