Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Hur stort bör ett jaktflygplan göras? av Tore Gullstrand och Hans Olof Palme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
143
plan med den dragkraftvikt på motorn, som
gällde för 5—10 år sedan. En av
förutsättningarna för överljudflygplan är sålunda, att
motorernas dragkraftvikt minskats. Man kan
naturligtvis även minska relativa bränslemängden,
men i så fall måste man acceptera, att
flygsträckan minskas. Ett annat sätt är att minska
relativa skrovvikten, vilket emellertid måste ske på
bekostnad av start- och höjdprestanda och
hållfasthetsgränser.
Det kan också vara intressant att se vad som
händer, om man fordrar att flygplanet skall
kunna starta och landa vertikalt. Denna
egenskap är nämligen av stort militärt värde. I så
fall fordras en relativ dragkraft av ungefär
bj. = 1,2. Man kan knappast acceptera ett
flygplan, där förstoringsfaktorn är större än 20,
vilket är ett synnerligen högt värde. Förutsättes
oförändrade värden på relativ skrovvikt och
relativ bränslemängd, kommer man då fram till
att denna typ av flygplan ej kan realiseras, om
man inte har motorer med en dragkraftvikt av
0,2, vilket är ett synnerligen lågt värde. Man kan
naturligtvis minska på fordran på räckvidd, om
man ej har tillgång till så lätta motorer. Det är
kanske möjligt att bygga ett vertikalstartande,
extremt flygplan men så gott som omöjligt att
bygga ett vertikalstartande attackflygplan, där
man av räckviddsskäl fordrar en relativ
bränslemängd av storleksordningen 0,3.
Enkel kostnadsanalys
För ett flygplans totala kostnad Kt kan man på
liknande sätt som för vikten göra följande
approximation:
Kt = cs Ws + cm • Wm + c& • Wb + cn WH (6)
där cs etc. är kilopriset för delvikterna.
Bränslekostnaden kan försummas bredvid de övriga.
In-sättes relativa vikterna enligt föregående
erhålles
Kt = cs • as • Wt + Cffi • am ■ Wt + cn • Wn (7)
eller
Kt — Wn (aas-cs + a- am • cm + cn) (8)
Detta kan för enkelhets skull även skrivas
Kt = Wn (oi cs + a2- cm -f cn) (9)
där ch och a2 kan uppfattas som
förstoringsfaktorer för kostnaden.
Storleksordningen av kilopriserna på skrov och
motor kan uppskattas förhållandevis enkelt. Ett
markerat inflytande av antalet flygplan
inkommer givetvis, speciellt som det gäller att sprida
ut en hög typkostnad på en liten serie. Ett
entydigt kilopris för den nyttiga lasten kan vara
svårare att uppskatta främst därför att denna
kan bestå av så skiftande saker som förare,
enkla mekaniska vapen eller komplicerad
elektronisk apparatur. Att i ekv. (9) dela upp kilo-
priset för utrustningen i några klasser låter sig
dock enkelt göras:
Kt= Wn (öi • cs + ar Cm + v^r- • c»i + ~~ c»2...)’ 10)
\ Wn Wn ’
Sedan kilopriser och förstoringsfaktorer
bestämts kan ekv. (9) förenklas till
Kt = c Wn (11)
För ett hypotetiskt modernt jaktflygplan
erhålles ungefärligen följande värden
as = 0,5
am = b1 • b2 = 0,8 • 0,25 = 0,2
ab = 0,2
vilket ger
a = 10
Insättes i ekv. (8) erhålles
Kt — Wn ( 5 cs + 2 cm + cn) (12)
Följande ungefärliga kilopriser gäller
cs <x> 150 kr/kg
C„, oj 250 kr/kg
c„ CND 750 kr/kg
Insättes i ekv. (12) erhålles
Kt = Wn (750 + 500 + 750) = 2 000 Wn (13)
För ett flygplan med exempelvis 1 000 kg nyttig
last får man med dessa överslagsformler en total
vikt av ca 10 t och en total kostnad av ca 2 Mkr.
per flygplan. Detta är någorlunda realistiska
värden.
Kostnadsanalytisk diskussion
Det centrala problemet är att väga flygplanets
kostnad mot dess militära värde. Kostnaden har
man, enligt den enkla analysen ovan, någorlunda
klart för sig. Det militära värdet däremot är
betydligt svårare att bestämma. För ett
jaktflygplan kan det måhända uttryckas som
sannolikheten Pi_ att skjuta ned ett fientligt
bombflygplan och sannolikheten (1 — p2) att själv icke
bli nedskjuten. För en given fiende måste dessa
sannolikheter bli beroende av jaktflygplanets
sätt att uppträda vid anfallet, av dess prestanda,
vapen och utrustning. Dessa faktorer bidrar alla
direkt till flygplanets kostnad på sätt som
skisserats i den projekt- och kostnadsmässiga
analysen. Sambanden är dock långt ifrån enkla,
varför det kan vara bättre att gå fram en annan
väg.
För att kunna genomföra den önskade
avvägningen mellan kostnader och militärt värde
måste man, förutom att äga kännedom om
sambandet mellan dessa storheter, även göra klart
för sig den taktiska situation för vilken
avvägningen skall göras. Två sådana situationer kan
vara lämpliga att betrakta. Anta först att ett stort
antal fientliga bombplan spridda såväl i tiden
som i rummet anfaller hemorten och att
jaktplan kontinuerligt sänds upp för att bekämpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
