Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Voith-Schneider-propellern, av Wolfgang Baer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
147
Yoith-Schneider-propellern
Diplomingenjör Wolfgang Baer, Heidenheim
Voith-Schneider-propellerns princip är i stort
följande (jfr Tekn. T. 1937 s. S57). Tre till sex
blad lagrade i ett löphjul roterar omkring en
lodrät axel och utför under rotationen en
svängnings-rörelse. På så sätt utbildas en vågrätt riktad
propellerkraft. Genom förändring av bladens
svängningsvinkel kan man vid konstant varvtal
variera kraften från noll till maximum. Fartyget
förmår sålunda steglöst variera sin hastighet
från stillaliggande till fullfart. Vidare kan man
förändra propellerstrålens riktning och på så
sätt inte bara få en steglös variationsmöjlighet
framåt utan även bakåt och åt sidorna, och man
kan sålunda faktiskt få hela kraften tvärs
fartyget.
Sedan 1930 har fartyg utrustats med
Voith-Schneider-propellrar. Inalles är 1955 ca 700
propellrar i drift med en sammanlagd effekt av
omkring 400 000 hk.
Propellern har hitintills byggts för
motoreffekter mellan 50 och 2 500 hk. För direkt dieseldrift
ligger för dagen den övre effektgränsen vid ca
3 000 hk. För effekter över 3 000 hk måste man
använda direkt elektrisk drift.
Före andra världskriget användes propellern
huvudsakligen inom den civila sjöfarten, men
under kriget ökades den militära’sektorn
avsevärt. Sålunda utrustades bortåt 150
minsve-pare med VS-propellrar med en effekt om
vardera 2 X 900 hk. Efter kriget under år 1947
återupptogs tillverkningen av propellrar, men
det dröjde ända till år 1951, innan man hade
nått upp till en tillverkningsvolym motsvarande
förkrigstiden.
Nyare typer
Med ledning av de erfarenheter som samlats
utvecklades efter kriget en ny förbättrad
propellerkonstruktion (fig. 1). Genom att vända på
kuggväxeln och lägga kuggdrevet under
kugg-kransen fick man möjlighet att konstruera om
själva huvudtätningen. Man fick väsentligt ned
tätningens dimension. Man fick även möjlighet
att lägga tätningen något högre och fick på så
sätt ett mindre vattentryck. Vidare kunde man
nu gå ifrån de ömtåliga tätningselementen av
kolringssegment och använda Buna-gummipack-
629.12.037
ningar. Dessa nya Buna-tätningar kunde
utformas som Simrit-ringar, och man får nog
beteckna huvudpackningens tätningsproblem som
löst. Propellrar gjorda med denna tätning
uppvisade efter 16 000 h drift inga skador eller
onormala förslitningar, varken på själva
Buna-ring-en eller på tätningstrumman. Materialvalet för
tätningstrumman är av avgörande betydelse. Den
måste vara utförd i rostfritt stål med hög
yt-hårdhet. Försök med brons t.ex. slog alldeles
fel, emedan ythårdheten inte var tillräckligt hög,
och efter endast kort tid hade Buna-ringen slitit
in djupa spår i bronstrumman.
På liknande sätt arbetades tätningarna för
propellerbladens tappar om. Förhållandena här låg
enklare till, eftersom det rörde sig om
väsentligt mindre diameter. I motsats till
huvudtätningen måste dock bladtappstätningarna hålla
mot ett förhöjt oljetryck, orsakat av
centrifugalkraften. För dessa tätningar har man därför två
Buna-ringar, av vilka den undre spärrar för
vat-teninträngning och den övre förhindrar olja att
Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 19
oktober 1955.
Fig. 1. Vertikalsektion genom Voith-Schneider-propeller typ
E, 1952; 1 och 2 husets över-, resp. underdel, 3
löphjuls-tåtning, 4 drivaxel med kuggdrev, 5 oljebehållare, 6
oljenivå, 7 oljepump, 8 servomotorer, 9 vertikal styraxel, 10
löphjul, 11 kuggkrans, 12 spårlager, 13 rullager, 1A
propellerblad, 15 bladtapp, 16 och 17 över- och under nållag er, 18
bladtappstätning, 19 pumpskovlar vilka vid rotationen
avlägsnar vattnet från rummet mellan rotorn och huset, 20
styrskiva, 21 bladlänk, 22 glidkloss, 23 bladhävarm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
