- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
151

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Voith-Schneider-propellern, av Wolfgang Baer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i O januari 1956

151

ej heller samordna med kraven på
kantringssäkerhet och kursstabilitet.

Orsaken härtill ligger i den labila släp
jämvikten. Propellern skjuter bogserarens bakre ända
framåt under det att trosshaken, som är placerad
ungefär midskepps, drar bakåt, och de båda
huvudkrafterna befinner sig följaktligen i labilt
jämviktsläge. Det är även nödvändigt att
säkerställa en god bogseringsförmåga genom att välja
stora huvudmått. Den labila jämvikten måste
nämligen upphjälpas genom roderverkan, och
bogseraren måste därför ha en tillräcklig längd
och stort djupgående och stort lateralplan för
att dämpa pendelrörelserna mellan de olika
krafterna. Då situationer kan uppkomma, då
draget i trossen kommer tvärs fartyget, måste
man även välja fartygsbredden tämligen stor för
att minska riskerna för kantring.

För att motsvara de uppställda kraven på en
liten men kraftig bogserare byggdes propellern
in i förskeppet och trosshaken placerades i
aktern, så att jämvikten blev stabil. Härigenom
blev det möjligt att trots absolut
kantringssäkerhet välja huvudmåtten väsentligt mindre. Endast
vikten på maskinen bestämde huvudmåtten.
Dessutom gav placeringen av propellern under
förskeppet en gynnsam propulsionsverknings-

Fig. 9.
Voith-vattentrak-tom "Biene" med en
VS-propeller om 150 hk.

grad. Genom att bygga omkring propellern fick
man även ett utmärkt skydd, som samtidigt blev
som ett stöd vid släpningen.

Det har byggts 14 Voith-vattentraktorer av tre
olika typer upp till en motoreffekt på 900 hk.

Den minsta typen, "Biene" (fig. 9), har
motorstyrkan 150 hk. Propellern, som drivs över en
kardanaxel av en hastigtgående dieselmotor, är
fullständigt skyddad mot grundberöring. Trots
fartygets små dimensioner, 10 m längd, 2,8 m
bredd och 12 t deplacement, är
kantringssäkerheten absolut. Dragkraften i trossen är 2 t,
hastigheten 16 km/h och tiden för vändning ett helt
varv är 17 s.

Den medelstarka typen, "Hornet" har 2 X 150
hk motoreffekt. Deplacementet är 27 t, och det
är uppmätt ett drag i trossen om 4,2 t. I fören
på denna traktor har man anordnat två kraftiga
lastbilsringar (fig. 10), som skall användas vid
skjutningen i stället för vanliga fendrar. Detta
har visat sig vara mycket bra. Hastigheten är
18 km/h, tiden för vändning ett helt varv 18 s,
stopptiden från full fart 6 s och stoppsträckan
8 m.

Den största traktortypen har byggts med
motoreffekter upp till 900 hk, fördelade på två
propellrar. För vändning ett helt varv har uppmätts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free