- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
158

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Nybyggen - Stor amerikansk trafikfärja med ovanlig skrovform, av N Lll - Tvåpropellrad jättetanker sjösatt i Göteborg, av N Lll - Schweizisk dammbyggnadskonst, av G Lbg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

, TEKNISK TIDSKRIFT

kar i Pudget Sound. Rodren är därför tilltagna så stora
som möjligt och styrmaskineriet så kraftigt att de kan
läggas över från dikt styrbord till dikt babord på 15 s.
Styrmaskinen är elektrohydraulisk med pumpar, som kan
drivas med upp till 140 kp/cm2 tryck, samt arbetar enligt
Sperrys elektriska system.

"Evergreen State" är klassad i American Bureau of
Ship-ping (Marine Engineering aug. 1955 s. 58). N Lll

Tvåpropellrad jättetanker sjösatt i Göteborg. Hittills
byggda "supertankers" har i regel blott haft en propeller,
såsom den av Howaldtswerke i Hamburg levererade 14x/2
knops 45 000 tdw T/T "Tina Onassis" med 17 500 hk
axeleffekt (Tekn. T. 1953 s. 984), den i Uddevalla byggda 18
knops 32 000 tdw T/T "Josefina Thordén" med 20 000 hk
(Tekn. T. 1954 s. 1090), Kockums 17 knops 32 500 tdw T/T
"World Sincerity" med 16 500 hk (Tekn. T. 1955 s. 721 och
1071) och Götaverkens 15 knops 34 500 tdw T/T "Jaragua"
med 9 800 hk (Tekn. T. 1955 s. 604).

Genom två propellrar vinnes emellertid ökad
manöverförmåga och ökad säkerhet vid maskinhaveri. Ett
enpropell-rat dieselfartyg kan bli redlöst, om ett allvarligt fel
inträffar på huvudmotorn. Ett tvåpropellerskepp blir
vanligen betydligt dyrare i anskaffning, men fördelarna ur
säkerhetssynpunkt är så väsentliga att det stora norska
rederiet Knut Knudsen O.A.S., Haugesund, valde
tvåpro-pellerarrangemanget på det vid Götaverken beställda 30 000
tdw tankmotorfartyget "Hilda Knudsen" (fig. 1), som
sjösattes den 20 december 1955. Detta klassas i Det Norske
Veritas och har huvuddimensionerna:

längd överallt ............................................650’—9" = 198,4 m

mallad bredd ................................................82’—0" = 25,00 m

mallat djup ..................................................46’—3" = 14,10 m

medeldjupgående på sommarfribord.. 34’—0" = 10,36 m

Fig. 1. Tvåpropellrade 30 000 tdw motortankern "Hilda
Knudsen" sjösätts i issörjan utanför Götaverkens största
stapelbädd.

Oljelasten kommer att föras i elva center- och tolv
sidotankar med en total rymd av 1 415 000 eng. kbf (40 060 m8).
Två pumprum finns, och pumpkapaciteten är 3 000 t/h.
"Hilda Knudsen" erhåller två för tjockoljedrift anordnade
sexcylindriga tvåtakt enkelverkande Götaverkens
dieselmotorer med 760 mm cylinderdiameter och 1 500 mm
slaglängd, tillsammans utvecklande 13 200 hk indikerad effekt
vid 112 r/m. Hjälpmaskineriets tre sexcylindriga fyrtakt
dieselmotorer är direktkopplade till 240 kW generatorer.
Farten på full last är beräknad till 15 knop (enl. AB
Götaverken). N Lll

Schweizisk dammbyggnadskonst. Av de stora
dammarna ("Talsperren") fanns det före senaste världskriget blott
fyra. Sedan dess har det tillkommit ytterligare tretton, som
innehåller sammanlagt 13 milj. m3 betong. Härigenom
magasineras 5 300 MkWh. Av de nya dammarna är sex
utförda som valvdammar, två som gravitationsdammar, tre
som gravitationsdammar med ursparingar och två såsom
lamelldammar, varav dock den ena av militära skäl
ombyggts till gravitationsdamm.

Vid stabilitetsberäkningarna har viss hänsyn tagits till
inverkan av jordbävning men icke till istryck. Upptrycket
på gravitationsdammarna har antagits minskas åt
ned-strömssidan, från 1 till 0,25. Hänsyn har tagits till
berggrundens sättningar till följd av dammens vikt och
vattenlasten. Villkoret att resultanten av samtliga krafter skall
gå genom kärnpunkten ger för varje dammhöjd en
bestämd krönbredd, som svarar mot minimum av
dammvolymen. Smala krönbredder är icke ekonomiska.
Ursparingar vid foten av gravitationsdammarna avser
dels att minska upptrycket och därmed även erforderlig
betongvikt, dels att åstadkomma bättre luftning och
avledande av bindningsvärmen.

Valvdammarna har beräknats på vanligt sätt med
iakttagande av att berggrundens elasticitet kan vara avsevärt
lägre än betongens (t.ex. 1 : 10—1 : 15). Vid beräkningarna
undersökes i allmänhet blott de radiella
formförändringarna men jämförande beräkningar har visat, att även den
horisontala torsionen och eventuella tangentionella
förskjutningar är av betydelse vid stora dimensioner. De
uppställda differentialekvationernas lösning har underlättats
genom användning av matematikmaskiner. Modellförsök
med olika modellmaterial har givit tillfredsställande
överensstämmelse med beräkningarna.

Vid stora betongarbeten (i Grande Dixence 5 000 m3/dag)
blir värmeutvecklingen besvärande. Då två monoliter skall
anslutas till varandra bör helst deras temperatur vara lika
med eller något lägre än ortens årsmedeltemperatur, vilket
är svårt att åstadkomma på högt belägna arbetsplatser.
Den i USA vanliga metoden att nedkyla materialen med
kall luft, kallt vatten eller med is har icke kunnat
användas. Ej heller har det varit lämpligt att spara en bred
öppning mellan monoliterna och senare gjuta igen den.
Metoden med ingjutna kylslingor har däremot använts vid
de flesta valvdammarna. Tillräckligt, naturligt kall vatten
har funnits tillgängligt. Vid beräkning av värmetillståndet
har bemärkts, att värmegenomgångstalet är mest beroende
av betonggrusets petrografiska beskaffenhet och föga av
cement- och vattenhalten.

Betongblocken har gjutits i 0,5—0,6 m skikt till 2,5—3,0 m
höga block. Kylvattenslingorna fick inte ha större
rörlängd än 200—300 m. Rördiametern var 20—25 mm,
vattenhastigheten 0,5—1,0 m/s. Kylningen pågick i 4—6
månader. Fogarna igengöts på vårarna, då betongtemperaturen
är lägst. Med hänsyn till temperatur och beräknad
påkänning utfördes 2—3 m tjocka ytskikt gjutna samtidigt med
den inre betongen. Cementhalten har hållits vid i
genomsnitt 200 kg/m3. Andra hydrauliska bindemedel än det
vanliga Portlandcementet har prövats men icke använts.
Vid utförandet har man i betong med största kornstorlek
120—150 mm använt stavvibratorer med 100 mm diameter,
70 kg vikt och frekvensen 12 000 Hz. Betongen har fraktats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free