Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Från de tekniska högskolorna - CTH - KTH - TNC: 3. Teknisk-vetenskaplig eller tekniskt-vetenskaplig? av GB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
163
son, professor B Lindblad, regeringsrådet L Th. Thelander,
direktör H B Wennberg, byrådirektör Th. E övergaard.
Väg- och vattenbyggnad: civilingenjör H I Andréasson,
överingenjör B B Börjeson, civilingenjör G H Hansson,
hamnöveringenjör B A Hultman, direktörerna B E Jondal
och C-0 Ohlsson, fastighetsdirektör F L Persson,
distriktschef P H Swartling samt direktör P W Werner.
Kemi: direktörerna C J Hellestam och H E Helmerson,
professor E L Larsson, direktörerna S E Ljungren och
F E W Olson, överingenjör S Persson samt direktörerna
K S O Ulfsparre och A H Wahlquist.
Arkitektur: direktör S A R Dahlberg, arkitekt N E
Eriksson, professor P G Hedqvist, länsarkitekt F Lindström,
arkitekt J O Steen, generaldirektör G W Wejke,
civilingenjör G L Zetterberg samt arkitekt B O östnäs.
KTH
K.M:t har medgivit finländske medborgaren Jan-Erik
Jansson rätt att söka professuren i skeppsbyggnad. K.M:t
har på överstyrelsens förord utnämnt agr. dr Yngve
Gustafsson till professor i kulturteknik och tekn. dr Gerhard
Larsson till professor i fastighetsteknik, båda från 1
februari 1956. överstyrelsen har beviljat rektor, professor R
Woxén tjänstledighet 10 februari—2 mars 1956.
Professorn i matematik I, G Borg, är tjänstledig 9 februari—
8 maj 1956, med laborator U Hellsten som vikarie.
Fil. lic. G Björk uppehåller under Hellstens förordnande
på professuren i matematik I dennes laboratur i
matematik II. Civilingenjör E Hultman har erhållit begärt
entledigande från befattningen som speciallärare i elektronik
I från 1 juli 1956.
överstyrelsen har förordnat arkitekt B Rehnvall att vara
biträdande lärare i bostadsbyggnad från 1 februari 1956.
Tekn. lic. Bengt Josephson har beviljats partiell
tjänstledighet från befattningen som biträdande lärare i
radioteknik II under läroåret 1955/56. Vikarie är civilingenjör
G Svennérus. Docent P-0 Löwdin, som från 21 november
1955 entledigats från förordnande på befattningen som
biträdande lärare i matematisk fysik, har förordnats att
uppehålla befattningen 5 februari—30 juni 1956.
överstyrelsen har förordnat tekn. dr Åke Jönsson att
vara docent i organisk kemi och tekn. dr G Björling i
me-tallhyttkonst. Diplomingenjör S Kasarnowsky har
entledigats från förordnande att vara docent i brobyggnad.
Docent E Forslind uppehåller från 2 oktober 1955 docent
J Nyströms docentbefattning under dennes förordnande
på professuren i fysik I och laboraturen i fysik. Docent
R Hiltscher har uppehållit hälften av docent S Kihlbergs
docentbefattning 2 oktober—31 december 1955.
I avdelningsråden har överstyrelsen för mandattiden 1956
—1959 förordnat följande ledamöter:
Teknisk fysik: diplomingenjör E Aulin, direktör M A
Claesson, civilingenjör O Hedebrant, direktör C R
Liljeblad, laborator N-H Lundquist, direktör S Malmström och
civilingenjör B A E Qvarnström.
Maskinteknik: överingenjör T Berthelius, direktörerna
G E Edling och A G T Enström, civilingenjör G F Lind,
direktör E D Lindblom, civilingenjör J R Munck af
Rosen-schöld samt direktörerna K S O Ulfsparre och Th. F Öberg.
Flygteknik och skeppsteknik: chefingenjör E G Bernelius,
direktör L H Brising, flygdirektör T Edlén, överdirektör
H Edstrand, direktör KOR Fredrikson, överingenjör G
Gudmundson. direktör I K E Jung, överdirektör B K O
Lundberg, direktörerna G E A Lundeqvist och C R Nicolin,
marinöverdirektör I H Oldenburg samt tjf flygöverdirektör
B M Westergård.
Elektroteknik: avdelningschef M E Fehrm, direktör F A
Hammar, överingenjör A U Lamm, överdirektör N H C
Larsson, direktör H Månsson, driftdirektör F A Petri,
civilingenjör C G Svala, byrådirektör G E E Swedenborg samt
regeringsrådet L Th. Thelander.
Väg- och vattenbyggnad: överingenjör B B Börjeson,
civilingenjörerna K Hellblom och I Häggbom, byråchef J M
Hägglund, direktör B E Jondal, tekn. direktör K V T
Nilsson, byggnadschef F G Schiött samt direktörerna P W
Werner och R Widegren.
Kemi: disponent C G W Carlsson, direktörerna H E A
Göth, C J S Hellestam, F O Herneryd, K S O Ulfsparre och
A H Wahlquist, civilingenjör M O öhrner samt professor
G A Öländer.
Bergsvetenskap: överingenjörerna S A Dalhammar och
E H L Hedström, direktör B M S Kalling, direktör P A H
Nathorst, disponent B E F Petrén, bruksdisponent N G
Rudberg, överingenjör S Ryhagen samt tekn. lic. J
Svensson.
Arkitektur: fru Carin Boalt, arkitekt E E Dahlberg,
direktör S A R Dahlberg, professor P G Hedqvist, professor
S I H Lind, förste arkitekt K G E Sidenbladh, byråchef
C G E Strokirk samt generaldirektör G W Wejke.
Lantmäteri: lantbrukare K G Brofalk, stadsingenjör P G
A Dahlin, t.f. generaldirektören B A Fallenius,
distriktslantmätare E L A Ljunggren, överdirektör J B Lundgren,
byråchef R E Magnusson, byråchef E-F E Malmgren,
överlantmätare E I Tobé, överdirektör H C B Wetterhall samt
byråchef L E Öjborn.
TNC
3. Teknisk-vetenskaplig eller tekniskt-vetenskaplig?
Sammansättningar av adjektiv med adjektiv är med
hänsyn till betydelseförhållandet lederna emellan väsentligen
av två slag: 1. Den första leden bestämmer den andra, har
samma funktion som ett adverb i en vanlig ordfogning,
t.ex. blekröd (jfr ordfogningen blekt röd), renvit,
central-lyrisk, fullgiltig, moderat-konservativ. 2. De bägge lederna
är samordnade, ingendera bestämmer den andra, t.ex.
bitterljuv (jfr ordfogningen bitter och ljuv), dövstum,
blågul, ’blå och gul (som i svenska flaggan)’, konvex-konkav.
Regel är att endast andra leden blir böjd, t.ex. blekrött,
blekröda, bitterljuvt, bitterljuva, konvex-konkavt. Oftast
ligger huvudtrycket på första leden.
Sammansättningar som i fallet 1 kemisk-teknisk
(produkt), fransk-klassisk (litteratur), kinesisk-kommunistiskt
(tryck), det teknisk-vetenskapligt (viktigaste fallet),
romersk-katolska (kyrkan), den ekonomisk-teoretiska
(grundvalen) och i fallet 2 populärvetenskaplig-musikalisk
(underhållning), kolerisk-sangviniskt (temperament),
konvex-konkavt (linssystem), svensk-tyskt (lexikon) har i regel
bindestreck mellan lederna. I synnerhet är det fallet då
de bägge adjektiven slutar på samma ändelse (-isk m.fl.)
eller om det första adjektivet är ett långt ord.
Betoningsförhållandena är också mera oregelbundna än i de enklare
sammansättningarna av typerna blekröd och bitterljuv.
I många fall är trycket tämligen likformigt fördelat på de
två lederna. Men eljest är bindestrecksorden i princip
jämförliga med dessa enklare typer. I fallet 1 kemisk-teknisk
produkt osv. specificerar sålunda första leden den andra.
Det rör sig om en teknisk produkt, men inte vilken som
helst. Förhållandet ändras inte, om man betraktar
förbindelsen som en adjektivisk avledning av bela det
sub-stantiviska uttrycket kemisk teknik. I fallet 2
populär-vetenskaplig-musikalisk underhållning osv. är de två
lederna samordnade, den ena bestämmer inte den andra.
Förvandlar man sammansättningarna till vanliga
ordfog-ningar får man i fallet 1 kemiskt teknisk produkt, där
kemiskt är adverb, och i fallet 2 populärvetenskaplig och
musikalisk underhållning, där bägge lederna är
samordnade adjektiv. Ett annat exempel på ordfogning är Sveriges
tekniskt industriella skiljedomsinstitut, som är den
officiella titeln. Hade man valt sammansättning skulle det ha
hetat Sveriges teknisk-industriella skiljedomsinstitut.
I fallet 1 möter man visserligen icke sällan skrivningar
som kemiskt-teknisk produkt, kemiskt-tekniska produkter,
allmänt-nordisk eller allmäntnordisk, där första leden
alltså har bibehållit adverbformen. Men dessa skrivningar är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
