- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
167

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 28 februari 1956 - Vattenslag i pumptryckledningar, av Erik Isgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i O januari 1956

167

Fig. 4. Exempel på vattenslag orsakade av för långsamt
stängande backventil.

profil. Endast om denna är i huvudsak konkav,
kan man känna sig säker på att vattenpelaren
icke skall dela sig, när trycket sjunker i
ledningen.

Utnyttjande av tröghets- och friktionskrafter

En överslagsmässig beräkning kan endast i
sällsynta fall ge full säkerhet för att vattenslag av
farlig storlek icke skall uppträda. Många
anläggningar, som ej har särskilda anordningar för
bekämpande av vattenslag, klarar sig dock utan
allvarliga driftstörningar. Anledningen härtill är

i allmänhet inverkan av dels pumpaggregatets
tröghet, dels friktionen i huvudledningen, vilka
båda begränsar vattenslagets storlek. Särskilt vid
långa reflexionstider kommer dessa krafter att
ha en avsevärd gynnsam inverkan.

En beräkning av krafternas inverkan, vilken
måste genomföras genom stegvis grafisk
beräkning, blir relativt tidsödande och tyvärr ganska
osäker. Det kan vara besvärligt att redan vid
projekteringen kunna få säkra uppgifter på
pumpmotoraggregatets tröghetsmoment och
övriga karakteristika. Det är dessutom osäkert,
vilken form karakteristikan har vid de låga
varvtal, då inverkan av trögheten är som störst.
Förhållandena kompliceras dessutom, om
backventiler finns, enär dessas tröghet i vissa fall har
stor betydelse. Även om beräkningen är osäker
har den dock sitt värde därigenom att den ger
ökad insikt i förhållandens gestaltning. Enligt
en grafisk beräkning, fig 3, sjunker trycket vid
pumpen vid ett avbrott i pumpningen längs en
vattenslagslinje, som paraboliskt ansluter sig till
en linje med lutningen w : g. När tiden fj, efter
avbrottet i pumpning förflutit, börjar inverkan
av de reflekterade vågorna. Tryckförhållandena
vid pumpen bestämmes nu av de reflekterade
vågornas vattenslagslinjer och av
pumpkarakte-ristikan vid det varvtal, som gäller vid
ifrågavarande tidpunkt. För beräkningens genomförande
i detalj hänvisas till litteraturen2-4.

Pumpaggregatets tröghet kan ökas genom an-

bringande av svänghjul, varigenom risken för
vattenslag kan minskas. Samtidigt ökas
emellertid startmoment och lagerfriktion, varför denna
åtgärd vidtagits på endast ett fåtal ställen.

Kontroll av stängningsförloppet

I vissa fall uppstår slag i backventilerna,
nämligen om dessa har så stor tröghet att de ej
hinner stänga omedelbart när vattenströmmen
vänder, utan först sedan denna accelererat i
riktning mot pumpen (fig. 4). Backventiler med
hydrauliskt utbalanserad klaff eller med
gummimembran i stället för klaff har därför visat sig
lämpliga för eliminering av dylika slag (fig. 5).

I avsikt att helst slippa ifrån backventiler har
man ibland utrustat pumpstationerna med
hydrauliska avstängningsventiler. Vid normal drift
kan dessa stängas successivt, innan pumpen
stannas, och några slag behöver då icke uppstå. Vid
strömavbrott måste hydrauliken fungera
automatiskt, vilket tekniskt kan genomföras. Det kan
dock vara svårt att få stängningstiden anpassad
efter vattenslagsperioden och pumpen måste
kunna rotera baklänges. En slussventil är vidare
ej särskilt lämpad för en ur vattenslagssynpunkt
önskvärd jämn avstängning.
Strömningsmotståndet i en slussventil kan uttryckas genom
ekvationen



9

där ß är stängningsgraden, dvs. slussens väg i
förhållande till rördiametern.

Man brukar räkna med att en backventil vid
normal strömning förorsakar en förlust av

1 v2

— . —, där d är rördiametern i m. För en ledning

d 2 g

med diametern 200 mm erhålles ett motstånd av
v2

ca 5 -— . En slussventil förorsakar samma mot-

2 g

stånd först vid stängningsgraden ß = 0,6, dvs.
mer än halvstängd. Den första hälften av
stängningsförloppet har alltså mycket ringa betydelse
i detta sammanhang.

För att komma från de oundvikliga nackdelarna
med slussventiler för kontroll av
vattenslagsför-loppet har man konstruerat speciella ventiler,
t.ex. "surge suppressor" (fig. 6) eller "rotovalve".

Fig. 5. Snabb stängande backventiler, t.v. med
gummimembran, t.h. med hydrauliskt utbalanserad klaff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free